Faran med 200-dagars glidande medelvärde

Henning HammarAllmänt, Börspsykologi, Trendföljning13 Comments

Ett populärt mått för att avgöra exponering mot börsen är 200-dagars glidande medelvärde. Man kan verkligen förstå att det är populärt då man genom att applicerat dessa regler både har kunnat få högre avkastning och lägre nedgångar mot övriga börsen. Det är många som har hört av sig om denna strategi just av denna anledning, men något som ofta missas är att högre avkastning till lägre risk inte alltid varit fallet om man kollar på kortare perioder. Den stora faran med just denna strategi är att det är långa perioder av underprestation.

Historisk avkastning för MA10-strategi

Nedan visas avkastningen för en sådan strategi under perioden 1901-2018 för Stockholmsbörsen inklusive utdelningar utifrån månadsdata. 200-dagars glidande medelvärde översätts med 10-månaders glidande medelvärde (då det är drygt 20 börsdagar per månad). Man är investerad i index kommande månad om index slutar över MA10, och ligger i korta räntepapper om index slutar under. Som syns ökar avkastningen från 9,5 % per år till 12,2 % per år under perioden och största nedgång är -22 % mot -65 % för index (skalan är logaritmisk och börjar från 100). Det ger en klart bättre riskjusterad avkastning och Sharpe ökar från 0,34 till 0,64.

Avkastning för MA10-strategi under 1901-2018
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Nedgångar för MA10-strategi under 1901-2018
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Relativ avkastning för MA10 strategi

Vad grafen ovan inte visar är däremot att man under denna period kommer lida långa perioder av underprestation. Den stora överavkastningen kommer just från de klart volatila perioderna på 1910-1920-talet och 2000-talet. Då vi ganska nyligen har upplevt en av dessa perioder förstår man den popularitet som finns för MA200.

För att illustrera detta har jag tagit fram en graf för den årliga relativa överavkastningen för strategin mot Stockholmsbörsen under en 10-årsperiod. Det är alltså årlig avkastning för strategin minus årlig avkastning för Stockholmsbörsen föregående tio år som visas. Som syns är överavkastningen hög i början och i slutet av perioden. Men mellan 1940-2000 var det många perioder av underprestation där man kunde tappa 2 % mot index per år i 10-årsperioder. Detsamma har skett nu, då vi firar 10 år sedan finanskrisen och sett en tjurmarknad sen dess.

10-årig relativ årlig avkastning mot index
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Just detta är faran med att använda MA10/MA200 för att styra sin marknadsexponering, då det kan leda till långa perioder av underprestation. Nu vid månadsskiftet verkar det som vi får en andra köpsignal utefter MA10/MA200, vilket är andra gången det senaste året och där man får köpa in sig 5 % dyrare i index efter en säljsignal några månader innan. Visst kanske nästa signal kan vara bra, men vi kan också mycket väl gå in i en period som 1940-1960 igen, där vi har en lång period där strategin underpresterar. Hade man exempelvis börjat investera efter MA10/MA200 strategi 1935 hade man förlorat 1 % per år i avkastning till 1965, alltså under en hel 30-årsperiod.

Liknande resultat som detta test för Stockholmsbörsen har också tagits fram för den amerikanska börsen i OSAM:s senaste kvartalsbrev (se under rubriken Trend). Också där har överavkastningen fåtts under 20/30-talet, 70-talet och 00-talet. De har en bra sammanställning som visar att majoriteten av alla signaler ger negativ avkastning, men där de få som ger positiv ger klart högre avkastning. De nämner också att det är endast en strategi för den riktigt långsiktiga som kan leva med decennier av underprestation.

Sammanfattning

Även om MA10/MA200 har varit en bra strategi över längre tid kan det vara vettigt att fundera om det är något för en själv. Det blir lätt att se strategins fina överavkastning sedan år 2000 och missa att sådana perioder inte alltid varit fallet. Trots det kan man också se den lägre avkastningen som en försäkringspremie och det är en bra strategi för att skydda sig mot större nedgångar. Det gäller bara att utvärdera om det är vettigast att implementera en sådan strategi mot att få ner risken genom diversifiering.

Just de långa perioderna av underprestation är anledningen ingen av Börslabbets portföljer utgår från MA10/MA200 för marknadsexponering. Däremot fungerar MA10/MA200 signaler som bra verktyg för att avgöra trenden på börsen, vilket kan förbereda en själv för högre volatilitet och nedgångar som ofta sker när börsen är under MA10/MA200. Därför följer jag själv denna signal och skrivit mycket om den genom åren, även om jag göra några investeringsbeslut efter den. Genom att vara använda dessa signaler blir man påläst och mer införstådd med börsens mönster så man kan lyckas vara framgångsrik i sitt investerande i längden.

13 Comments on “Faran med 200-dagars glidande medelvärde”

  1. Bra tajming på det här inlägget!

    För min egen del kör jag på trendföljning enligt ma200 och absolut momentum då jag misstänker att jag skulle må allt för dåligt av att se min portfölj gå ner 50%. Risken då är jag inte mentalt orkar stå fast vid mina strategier. Kanske skulle jag bli så bränd att jag aldrig vill ge mig in i aktiemarknaden igen.

    Handlar om att lära känna sig själv där. Jag är beredd på perioder av underavkastning jmf med index men jag får en mycket lägre maximal drawdown.

    Tyckte det var intressant studie du gjorde här med trendföljning(MA200 + Absolut momentum) på börslabbetportföljen: https://borslabbet.se/trendfoljning-och-hedge-pa-borslabbetportfoljen/

    Där ser ju resultatet väldigt bra ut och svårt att motstå med endast 0,6% sämre årsavkastning men 32,5% mindre maximal nedgång jämförd med buy&hold. Det är väldigt bra att veta att det resultatet du fick i den studien är kanske inte vad man kan vänta sig framåt.

    1. Ja, det är verkligen upp till en själv att känna av vad man är bekväm med. Bara det att man får vara inställd att man får betala för ”försäkringen” under vissa perioder och att även om strategin har överpresterat index över tid betyder inte det att det sker över ens investeringshorisont. Kan ju också tilläggas att det är ju exklusive kostnader för att gå in och ur index, de 0,6 % sämre årsavkastningen kan ju klart öka på grund av dessa kostnader, bra att ha i åtanke.

  2. Toppen artikel!

    Hade även varit intressant att se både den årliga prestationen (över/under) som ett årsvis histogram från största under prestation till största överprestation.

    Går det på något sätt att även visa den mindre nergången (strategi mot börs) som en graf?

    Så får man kanske en bild av hur mycket kostar den mindre risken mot priset av lägre avkastning, om du förstår vad jag menar?

    Tänker det mest som en indikator för egen del, inte som Investingsstrstrstegi.

    Om du inte vill producera det så kanske du kan lägga ut/skicka datan så kan man analysera för/nackdelar själv mer i detalj.

    Tack för artikeln!

    1. Hej! Har redan tagit fram en graf över nedgångar så la till den ovan. Är ju klart mindre nedgångar man får, så helt klart en försäkring mot de stora nedgångarna genom att tillämpa strategin.

  3. Är transaktionskostnader med i testet?
    Det kan ju dra ner resultatet en bit annars.
    Vore också intressant att veta hur strategin fungerar med fonder. Alltså ingen kostnad för transaktionen men att man får en dags fördröjning för sälj och två dagar för köp jmf signalen.

    1. Hej! Nej, de är inte med vilka kan helt klart påverka resultaten. Speciellt under 1900-talet i helhet då det var dyrt att handla och kunde vara svårt att sälja av allt etc. Angående fonder har jag ännu inte testat det då jag tyvärr bara har månadsdata under testperioden. Men vore helt klart intressant och har länge själv funderat på hur mycket det påverkar.

  4. MA200 i kombination med andra parametrar för att minska antalet felaktiga köp/sälj?

    Jag vet att du har testat att kombinera ma200 med konjunkturbarometern.

    Bland trendverkygen har du ju även Yield curve och amerikansk arbetslöshet (där recession i snitt har börjat efter att arbetslösheten gått upp 0.4% från bottennotering).

    Det vore VÄLDIGT intressant att se om det går att kombinera ma200 med dessa parametrar i allmänhet, och hur det fungerar med börslabbets strategier i synnerhet.

    Jag kommer själv testa det för index i allmänhet men det vore intressant att se hur det fungerar med börslabbets strategier i synnerhet. Har du tid att testa det?

    1. Ja, det är ett helt klart bättre alternativ. Det har gjorts en del tester på just att kombinera MA200 med liknande på amerikansk arbetslöshet. Det har gett bra resultat på USA börsen:
      http://www.philosophicaleconomics.com/2016/02/uetrend/

      Båda dataseten finns publikt så går ju helt klart att testa det. Har en hel del att testa och fixa med nu (uppdatera tester med senare data), men ska se om jag kan testa det också framöver. Vore intressant att se hur det blir här i Sverige.

  5. Lider inte Dual Momentum och ”global momentum” av samma sjuka med långa perioder av underprestation ? Även om det inte använder MA200 så är det liknande signaler.

    1. Ja, det stämmer. Alla trendföljande strategier lider av längre perioder av underprestation. Speciellt om man nu mäter sen botten av krisen för 10 år sedan blir det en klar underprestation. Det man får se på är också avkastning i relation med volatilitet/förluster. Tror det viktiga med dessa strategier är att man inte ser det som att tajma index, utan att diversifera i olika tillgångar över tid.

  6. Testat lite senaste veckorna. Att kombinera ma200-säljsignaler på OMXSPI med konjunkturbarometern och amerikansk arbetslöshet har varit jäkligt bra. Någon enstaka false positive bakåt. Kan publicera resultaten här lite senare.

    1. Ok, kul. Du får gärna dela. Av ren nyfikenhet: Testade du då att kombinera både med konjunkturbarometern och amerikansk arbetslöshet eller var och en för sig? Och vad för signaler använde du dig av? Det som varit lite svårt med just konjunkturbarometern är att vi haft nu två falska MA200 signaler senaste året efter att konjunkturbarometern haft en toppnotering över 110.

  7. Reglerna ser typ ut såhär. Sälj vid ma200 vid månadsskifte OM följande tre stämmer:
    1) Konjunktur är idag <110
    Och
    2) Konjunktur har varit över 110 nån gång senaste 4 mån
    Och sista något svårformulerat:
    3) Titta Unemployment USA senaste 6 månaderna. Vilket är det lägsta värdet. Har värdet gått upp 0.3% någon gång sen dess (ok om värdet idag vänt ner igen)?

    Alla 3 kriterier måste vara sanna. Det kan ibland bli typ en månads fördröjning på sälj med dessa regler. Men betydligt färre false positives. Typ 1-2 st bara.

    Ett problem är våg två ner i IT-kraschen 2001, där det ges köpsignal och den fortsätter ner medan konjunkturen är på typ 90. Den vågen missar man med ovanstående regler.
    Men har själv lagt till en kompletterande fail safe-regel typ: (har index gått mer än 15% minus senaste året, sälj vid ma200)

    Jag sitter inte vid datorn nu men skickar dig mer info sen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *