Studie: Global trendföljning

Börslabbet är en tjänst för både nybörjare och erfarna investerare som vill systematiskt investera på börsen. Med systematiska strategier är det enkelt att komma igång, tar lite tid och slår de flesta aktiva investerarna över tid. I denna studie ska jag gå igenom hur man kan använda globala tillgångars trender genom Global trendföljning. Läs här för en kort sammanfattning och hur du kan komma igång. Strategin går enkelt att följa som medlem på Börslabbet, läs mer och bli medlem.

1. Bakgrund

För den som följt börsen senaste decennierna har det varit svårt att undgå de stora upp- och nedgångarna och krascher där börsen mer än halverats. Dessa stora upp- och nedgångar sker över en längre period vilket gör att vi kan använda det till vår fördel. Principen kallas trendföljning och handlar om att följa trenderna på marknaden bland världens börser och olika tillgångar (aktier, obligationer, råvaror etc).

Detta går att göra helt systematisk och genom att följa trenderna på världens marknader får man också en global exponering och diversifiering. Det går dessutom enkelt att implementera med billiga indexfonder och ETF:er. Strategin som presenteras har fått namnet Global trendföljning och har visat sig ge både högre avkastning till lägre nedgångar än index.

Strategin fungerar dessutom extra bra att kombinera med ett vanligt aktiesparande eftersom ren “köp-och-behåll” portfölj och trendföljning fungerat olika bra i olika perioder. Därför fungerar den som ett bra komplement till Börslabbets aktiestrategier.

2. Trendföljning och momentum

Att börsen och tillgångar tenderar att följa en trend har använts av många investerare och proffs genom tiderna. Trendföljning går helt enkelt ut på att investera i det som går upp och undvika det som går ner. Trenden beskrivs enklast genom prismomentum och mäts som prisuppgången under de senaste månaderna eller det senaste året. Man kan både använda trenden i en tillgång, exempelvis på börsen, eller mellan olika tillgångar, exempelvis aktier och guld, för att avgöra hur man ligger investerad. På så sätt kan man använda trenden till sin fördel för att främst vara investerad mot tillgångar som stiger i pris och undvika tillgångar som sjunker.

Den underliggande principen till att trendföljning och momentum fungerar är att det finns en viss tröghet i marknaderna. Ekonomin går i cykler och förändringen sker över tid där marknaden reagerar på nyheter och förändring gradvis. Det är aldrig uppenbart när nästa lågkonjunktur kommer att ske utan de sämre nyheterna kommer över tid. Detsamma är det med länder och tillgångsslag där förändringarna kommer gradvis och utvecklingen består över längre perioder.

Trendföljning och momentum bygger också på beteendebrister som att vi tenderar att sälja för att ta hem en vinst och hålla kvar för att undvika en förlust. Detta då en förlust är klart starkare än en vinst och vi vill därför undvika realisera en förlust. En annan beteendebrist är att människor har bakåtblickande förväntningar och tror att något som gått upp under lång tid ska fortsätta upp. Detta driver upp priser mer än vad som är motiverat och vice versa. Alla dessa brister är har studerats noga i beteendevetenskaplig forskning (1) och är koncept som investerare utnyttjat i alla tider.

3. Över 200 år av historik

Att trendföljning fungerar har visats i åtskilliga studier inom finansiell forskning. De senaste åren har det kommit ut artiklar som visat att trendföljning och momentum har fungerat under de senaste 200 åren (2, 3, 4, 5). Trendföljning har fungerat bra oavsett konjunktur, inflation, krig, björnmarknader, volatilitet och räntenivå. Det är en klart robust effekt och finns både inom tillgångar (exempelvis mellan olika aktier) och också mellan tillgångar (exempelvis mellan aktier och räntor).

Trendföljning har visat sig fungera extra bra att kombinera med ett vanligt aktie- och räntesparande då trendföljning fungerat när både aktier och räntor presterar dåligt. Exempelvis under inflationsperioder som är dåligt för både aktier och räntor har trendföljning gått bra. I Börslabbets portföljstrategier finns det några förslag på hur man kan kombinera trendföljning med ett vanligt aktiesparande.

Vi kan också bekräfta att trendföljning mellan tillgångar fungerat här i Sverige genom att testa en svensk trendföljande strategi med Riksbankens historiska data för Stockholmsbörsen, korta statspapper och statsobligationer. Nedan visas utvecklingen för en sådan strategi sedan 1903 där man varje månad roterar mellan den tillgång som gett bäst avkastning under ett snitt av de senaste 3, 6 och 12 månaderna. Sharpe anger riskjusterad avkastning och Sortino anger riskjusterad avkastning med endast negativ volatilitet. Som syns har det gett både bättre avkastning än börsen och till en lägre risk (testet är exkluderat handelskostnader).

4. Global trendföljning

Global trendföljning går ut på att investera efter trenden i hela världen och på så sätt vara exponerad mot all världens tillgångar och marknader. Det gör att man inte blir beroende av hur börsen går i ett enskilt land eller en enskild tillgång. Exempelvis kan aktier ha långa perioder av underprestation och i grafen ovan för Stockholmsbörsen ser vi att man fick noll avkastning under mellankrigsperioden 1918-1940 vilket är en klar anledning till att vara diversifierad i sitt sparande. Dessutom tenderar världens olika börser, valutor och tillgångar gå olika bra under perioder som mycket väl kan utnyttjas med trendföljning.

Det finns flera strategier som använder sig av de globala trenderna. Några av de mest populära är Dual momentum (6) och Meb Fabers taktiska tillgångsstrategier (GTAA) (7, 8). I denna studie ska vi undersöka en variant av Meb Fabers taktiska tillgångsstrategi och vilket innebär att man köper de tillgångar i topp med starkast momentum och byter ut månadsvis. En sådan strategi har också visat sig vara bra att kombinera med vanlig köp-och-behåll portfölj (9) och kan fungera som bra komplement till sitt sparande.

Reglerna för Global trendföljning är enkel: Investera i topp 3 tillgångar efter den genomsnittliga avkastningen på 3-, 6- och 12-månaders sikt. Uppdatera vid varje månadsskifte.

Global trendföljning utgår från att investera i icke-korrelerade tillgångar som representerar världens marknader. Det inkluderar både aktier i olika världsdelar, småbolag, guld och räntepapper. Det viktiga är att det är tillgångar som är enkla och billiga att handla och där det finns billiga indexinstrument. Därmed tas inga aktiva fonder med då förvaltningen kan ändras under tid och endast tillgångar med lång historik tas med. Studien är anpassad efter svenska förhållanden, undersöker resultaten mätt i kronor och utgår utifrån vad som är möjligt att investera i här i Sverige.

5. Resultat för 1971 – 2021

Vad är då resultatet för Global trendföljning från 1971-01-01 till 2021-12-31? Strategin inkluderar följande tillgångar:

• Aktieindex:
  • Sverige
  • Europa
  • USA
  • Japan
  • Tillväxtmarknader (från 1993)
  • Svenska småbolag (från 2001)
• Guld
• Svenska obligationer
• Svenska korta statspapper

Totalt är det 9 olika marknader och tillgångar att investera mellan som täcker in världens större marknader, småbolag, guld och räntepapper. Strategin investerar i topp 3 av de tillgångar som är högst rankade efter 3-, 6- och 12-månaders totalavkastning. Alla signaler räknas i kronor. Nedan visas avkastningen från start, riskjusterade mått, volatilitet och historiska nedgångar (exklusive handelskostnader).

Som syns i tabellen nedan har man sen 1971 fått 8 procentenheter högre avkastning per år genom att investera i Global trendföljning mot globalt aktieindex. Utöver det fås i stort sett halverade nedgångar och man slipper se de stora krascher som man upplevt genom att enbart investera på börsen. Det gör att den riskjusterade avkastningen är mer än dubbelt så hög än aktieindex.

Då man varit investerad mot aktier majoriteten av tiden är volatiliteten ganska lik världsindex och det händer frekvent att man får uppleva kortvariga nedgångar på 10-20 %. Ett exempel på det är att den största nedgången som strategin upplevde var efter Black Monday 1987 då världens börser gick ner nästan 20 % på kort tid.

6. Avkastning under olika perioder

En grundläggande aspekt i systematiska strategier är att de inte fungerar varje gång. Det är något som också är viktigt, för om det skulle fungera varje gång skulle alla göra det. En bra illustration är rullande 12-månadersavkastningen för Global trendföljning mot världsindex som visas nedan.

Som syns är det flera perioder en sådan strategi underpresterar och när börsen går bra under en lång period som 2010-talet kan strategin underprestera flera år i rad. Detta till skillnad mot 2000-talet som var en dålig period för börsen och strategin överpresterade världsindex över majoriteten av tiden. Därav den stora fördelen med att kombinera strategin med vanlig “köp-och-behåll” av aktier.

Nedan visas nominell- och realavkastning per årtionde för att se den skillnad i avkastning som kan uppstå under olika perioder. Som syns upplevde världsindex en negativ realavkastning under både 70-talet och 00-talet medan Global trendföljning hade en hög realavkastning under alla årtionden. Alltså fås en mer konsistent realavkastning över årtionden med Global trendföljning till skillnad mot aktier.

Här är det också viktigt att poängtera effekten av inflation på avkastning och långsiktiga resultat. Nedan visas avkastningen under perioden 1971-1994 som hade hög inflation på 7,7 % per år mot efterföljande period där vi sett en inflation på 1,3 % per år. Den nominella avkastningen skiljer sig klart åt, men realavkastningen är ungefär likvärdig under båda perioderna.

Ett annat viktigt mått är hur länge man är ner från tidigare topp vilket är den period där man har en förlust. Totalt var globala aktieindex ner med -10 % från tidigare topp 37 % av tiden och ner med -20 % under 17 % av tiden. Global trendföljning var enbart ner med -10 % under 11 % av tiden och var aldrig ner under -20 %. Alltså har det historiskt varit lättare att investera i Global trendföljning då man inte upplevt lika långa perioder av förluster.

7. Historisk exponering

För att bättre förstå hur Global trendföljning fungerar tar vi upp några exempel på historisk exponering och hur det skiftat genom tiderna vid större förändringar på marknaden:

• 70-talets oljekris och stagflationen gjorde att Global trendföljning var exponerad mot guld under större delen av decenniet.
• 80-talets tjurmarknad gjorde att det var främst aktier som gällde. Japanska aktier men även svenska aktier låg med i strategin under större delen av decenniet.
• 90-talets kris drabbade främst Sverige medan USA och andra länder gick bra. Därför blev exponeringen främst utländska börser.
• Under IT-bubblan var Global trendföljning fullt investerad i aktier fram tills maj 2000 och gick sedan successivt över till guld och räntor.
• Innan finanskrisen och under 00-talet var det tillväxtmarknader och svenska småbolag som gällde. I slutet av 2007 och början av 2008 gick strategin över till guld och räntor.
• Under 2010-talet och den tjurmarknad som följt finanskrisen har svenska småbolag och amerikanska aktier dominerat.
• Vid coronakraschen 2020 gick Global trendföljning över till guld och obligationer för att sen snabbt byta tillbaka till aktier i den efterföljande återhämtningen.

Utöver dessa övergripande trender har strategin varit exponerad mot de olika aktiemarknader som gått starkt under enskilda år och perioder. Överlag är det ingen komponent i strategin som dominerar, utan vi ser att olika tillgångar går olika bra under olika perioder.

Under hela perioden har Global trendföljning i snitt varit investerad med följande fördelning:

• Sverige 17,1 %
• USA 14,4 %
• Japan 13,3 %
• Guld 11,1 %
• Europa 11,0 %
• Tillväxtmarknader 9,3 %
• Obligationer 8,9 %
• Svenska småbolag 8,2 %
• Svenska korta statspapper 6,7 %

Global trendföljning anpassar sig och ligger exponerad mot de tillgångar som är heta för tillfället, guld på 70-talet, aktier på 80- och 90-talet, tillväxtmarknader och småbolag på 00-talet och USA och småbolag under 10-talet. När trenden väl vänder är den snabb att byta till andra tillgångar och slipper genomlida den baksmälla som oftast de ledande tillgångsslagen får uppleva efterföljande år. Därmed får man en exponering mot riskfyllda tillgångar i bra tider och mot mer defensiva när det går sämre.

8. Olika varianter

Strategier går att ändra och anpassa på många sätt och vilken som gett bäst resultat kan variera beroende på vilken period man undersöker, de underliggande tillgångarna och regler för strategin. Det viktiga är däremot att inte överanpassa utifrån historien utan på ett robust sätt fånga de underliggande trenderna och ha regler som är enkla att implementera.

Global trendföljning investerar därför brett i flera olika tillgångar, efter ett sammansatt momentummått och i marknader som enkelt går att investera i genom indexfonder och ETF:er. För att göra denna studie mer komplett tar vi upp lite olika varianter på strategin för den som är intresserad.

Topp 1-3

Nedan visas avkastningen om man investerat i topp 1-3 efter sammansatt momentum. Som syns leder en mer koncentrerad portfölj till en något högre avkastning, men klart högre risk och större nedgångar vilket ger en lägre riskjusterad avkastning.

Olika momentumperioder

Nedan visas avkastningen för olika momentumperioder och det sammansatta måttet som används i Global trendföljning. Exempelvis innebär 3 månader att man utgår från 3-månaders avkastning och investerar i de tre som har högst. Som syns är avkastningen något lägre för 3- och 6-månaders momentum men likvärdigt för 12-månaders momentum. Stora anledningen till att använda flera momentumperioder än bara ett är att detta skiftar över tid.

Trendfilter

Nedan visas avkastningen om man använder olika trendfilter på standardutförandet i Global trendföljning. Trendfiltren innebär att man efter rankat alla tillgångar ser om de i topp är i eller utanför trenden. Trendfilter är vanliga i trendföljande strategier och exempelvis Meb Faber använder glidande medelvärde i sin implementering.

De tre trendfiltren är:

• MA12: Ligger endast investerad om priset är över 12-månaders glidande medelvärde.
• Positiv avkastning: Ligger endast investerad om sammansatt momentum är positiv.
• Absolut momentum: Ligger endast investerad om tillgången gett högre avkastning än den riskfria räntan senaste året.

Om en tillgång inte ligger investerad och är utanför trenden ligger den investerad i korta statspapper.

Som syns ger alla trendfilter en likvärdig avkastning och liknande mått i övrigt. Därmed påverkar inte trendfilter nämnbart och strategin i sitt standardutförande inkluderar de flesta av de effekter som trendfiltren fångar. Resultaten visar också att man kan också kan ha ett trendfilter om man så vill.

Olika tillgångar

Det går att investera i många olika tillgångar i strategin men fler tillgångar behöver inte betyda att det är bättre. Det gäller att inkludera tillgångar som har en diversifierande effekt. Dessutom behöver det finnas bra och billiga indexfonder och ETF:er att investera i och är den stora fördelen med de tillgångar som nu finns i strategin.

Ett alternativ är att också inkludera råvaror i strategin. Det är en tillgång som ibland inkluderas när man vill göra en diversifierad portfölj. Dessutom är råvaror historiskt lågt värderade mot resten av världens börser för tillfället och fungerat bra under perioder av inflation. Däremot finns det få bra instrument att handla och det är svårt att välja ett lämpligt råvaruindex då det finns ett flertal. För att undersöka effekten av råvaror används IMF:s prisindex för globala råvarupriser.

Ett ytterligare alternativ är att inkludera fastigheter i portföljen. Dessa är oftast negativt korrelerade med räntan (priset på fastigheter går upp när räntan går ner) och kan fungera bra i diversifierande syfte. I och med de fallande räntor sedan 1990-talet har detta gjort att svenska fastighetsaktier har gett bra avkastning. För att testa hur strategin skulle prestera med fastighetsaktier inkluderas Länsförsäkringar Fastighetsfond som har kurser sedan 1992.

I tabellen nedan visas resultaten sedan 1992 om man inkluderat råvaror eller fastigheter i Global trendföljning. Som syns har det gett likvärdig avkastning och riskjusterad avkastning som Global trendföljning. Anledningen till att de inte inkluderas är främst att det inte finns ett stort utbud av standardiserade indexfonder och ETF:er för dessa marknader vilket försvårar implementeringen. Som resultaten visar går de att inkludera om man vill.

Utan guld

Vissa kan ha svårt att investera i guld, guld kostar mer att handla och i vissa typer av sparanden får man inte investera i det (exempelvis tjänstepension och PPM). Därför kan det vara intressant att se hur avkastningen varit utan guld.

I tabellen nedan visas resultaten för hela testperioden utan guld. Under perioden har man tappat totalt 1,6 procentenheter avkastning per år. En stor anledning till det är för att man inte är skyddad mot alla väder på marknaden. Trots detta ger strategin fortsatt dubbelt så hög riskjusterad avkastning än en global indexfond.

9. Undvik fällorna

I denna studie har fokus varit på att inkludera de tillgångar som täcker in världens marknader och tillgångar, är enkla att handla samt där det finns lång historik. Det är tillgångar som mycket väl skulle kunna utgöra en diversifierad “köp-och-behåll”-portfölj av indexinstrument. Dessutom är reglerna generella och utgår från regler som många andra studier visat fungera. Det är lätt annars att falla i fällan av att överanpassa till vad som fungerat bäst de senaste tio åren och vilket sällan är en bra guide till vad som fungerar bra kommande tio år. Därför inkluderas inte heller aktiva fonder eller specifika sektorer.

Exempelvis hade man kunnat inkludera teknikfonder för att få bättre resultat senaste tio åren. Men eftersom detta är en specifik sektor som främst går att investera i via aktiva fonder är det ett tydligt exempel på anpassning efter det vi redan vet och det kommer det bara att förvränga resultaten till att se bättre ut än vad de är. Det skulle ge falska förväntningar och göra att vi faller för just de beteendevetenskapliga brister som vi istället försöker använda. Det är något som är viktigt att komma ihåg när man investerar då det ska vara en robust strategi från vad som fungerar långsiktigt, inte endast efter vad som är i ropet på senare tid.

En annan viktig sak att komma ihåg med denna strategi är att den fungerar bäst när börsen inte går bra. Därmed ska man inte förvänta sig att den slår börsen under tjurmarknad, utan det är när marknaden går dåligt som den går bättre. Bra exempel på det 70-talets och 00-talets låga börsavkastning vilket ledde till att Global trendföljning gav 15 % överavkastning. Det kan ställas till kontrast till 2010-talet där strategin har haft svårare att ge högre avkastning än börsen. Därmed fungerar Global trendföljning utmärkt som diversifiering till ett vanligt aktiesparande för perioder med sämre avkastning på börsen.

10. Utförande

Global trendföljning implementeras enklast med indexfonder. Indexfonder finns hos de flesta mäklare med låga avgifter. Indexfonder är kostnadsfria att byta och bytet sker oftast samma dag om man lägger ordern innan bryttid. För att få maximal avkastning är det bäst att välja fonder som har så låg avgift som möjligt och där byten sker så smidigt som möjligt. Börslabbet har redan tagit fram förslag på lämpliga fonder för sina medlemmar som uppdateras löpande.

I snitt har det skett 6 byten per år i portföljen vilket gör att portföljen har en omsättning på ca 200 % per år. Bästa dagen att balansera om en trendföljande strategi är den sista varje månad och det påverkar inte mycket om man handlar med en dags skifte mot signalen (vilket är bra när man investerar i fonder).

Global trendföljning uppdateras sista dagen varje månad där man väljer topp 3 tillgångar efter den genomsnittliga utvecklingen de senaste 3-, 6- och 12-månaderna. Här på Börslabbet finns trendverktyg som visar de senaste signalerna och som man har tillgång till som medlem.

11. Summering

Global trendföljning investerar globalt och diversifierat i olika tillgångar och aktieindex för att få hög och jämn avkastning över tid. Genom att använda tillgångars trender har man fått hög avkastning och undvikit stora börskrascher. Något som är viktigt att komma ihåg är att det inte är en strategi som överpresterar index varje år utan fungerar som ett bra komplement i tider då aktier går dåligt. Därför fungerar det bra att komplettera sitt vanliga aktiesparande eller kombinera detta med Börslabbets aktiestrategier i en allvädersportfölj. Som med alla systematiska strategier är det viktigt att investera långsiktigt och med övertygelse.

11. Källor och mer läsning

1. Tänka, snabbt och långsamt av Daniel Kahneman
2. Two Centuries of Multi-Asset Momentum (Equities, Bonds, Currencies, Commodities, Sectors and Stocks), Christopher Geczy och Mikhail Samonov (2017) (sammanfattning)
3. A Century of Evidence on Trend-Following Investing, Brian K. Hurst Yao Hua Ooi och Lasse H. Pedersen (2017)
4. Two centuries of trend following, Y. Lempérière, C. Deremble, P. Seager, M. Potters och J. P. Bouchaud (2014)
5. Value and Momentum Everywhere, Clifford S. Asness, Tobias J. Moskowitz, Lasse Heje Pedersen (2013)
6. Dual Momentum av Gary Antonacci
7. A Quantitative Approach to Tactical Asset Allocation, Mebane T. Faber (2006)
8. Relative Strength Strategies for Investing, Mebane T. Faber (2010)
9. The Trinity Portfolio, Mebane T. Faber

Om författaren

Henning Hammar

Henning driver Börslabbet sen starten 2017 och har ett mångårigt intresse i ekonomi och finans. Han är en av de främsta experterna på kvantitativa strategier i Sverige och brinner för att hjälpa småsparare att investera enkelt och systematiskt. Med bakgrund som doktor i fysik och civilingenjör analyserar han börsen med samma vetenskapliga metodik och noggranhet.