Börslabbet är en tjänst för både nybörjare och erfarna investerare som vill systematiskt investera på börsen. Med systematiska strategier är det enkelt att komma igång, tar lite tid och slår de flesta aktiva investerarna över tid. I denna studie går vi igenom hur man kan använda globala tillgångars trender genom Global trendföljning.

1. Bakgrund

För den som följt börsen senaste decennierna har det varit svårt att undgå de stora upp- och nedgångarna och de krascher där börsen mer än halverats. Som datadrivna systematiska investerare ställer vi oss därför frågan om det på något sätt går att få bra avkastning men utan till den risk som börsen innebär? Tur nog återfinns svaret i den forskning som finns inom trendföljning och momentum bland olika tillgångsslag (aktier, obligationer, råvaror etc).

Med hjälp av rent systematiska regler kan man få exponering mot tillgångar i hela världen och på så sätt få en global exponering och diversifiering. Det går enkelt att implementera med lågkostnadsinstrument som indexfonder och ETF:er. Strategin som presenteras har fått namnet Global trendföljning, dels för att den investerar globalt och dels för att den utgår från trendföljning och momentum. Som vi kommer se i testet nedan har denna historiskt både gett bättre avkastning än börsen och till en lägre risk. En ytterligare fördel med denna strategi är att den fungerar bra att diversifiera med ett vanligt aktiesparande eftersom ren ”köp-och-behåll” portfölj och trendföljning fungerat olika bra i olika perioder.

2. Trendföljning och momentum

Att börsen och tillgångar tenderar att följa en trend har använts av många investerare och proffs genom tiderna. Trendföljning går helt enkelt ut på att investera i det som går upp och undvika det som går ner. Trenden beskrivs enklast genom prismomentum och mäts som prisuppgången under de senaste månaderna eller det senaste året. Man kan både använda trenden i en tillgång, exempelvis på börsen, eller mellan olika tillgångar, exempelvis aktier och guld, för att avgöra hur man ligger investerad. På så sätt kan man använda trenden till sin fördel för att främst vara investerad mot tillgångar som stiger i pris och undvika tillgångar som sjunker.

Den underliggande principen till att trendföljning och momentum fungerar är att det finns en viss tröghet i marknaderna. Dels bygger det på att ekonomin går i cykler, dels på att det går olika bra för olika länder eller tillgångar under längre perioder. Det bygger också på beteendebrister som att vi tenderar att sälja för att ta hem en vinst och hålla kvar för att undvika en förlust. En annan beteendebrist är att människor har bakåtblickande förväntningar och tror att något som gått upp under lång tid ska fortsätta upp. Detta driver upp priser mer än vad som är motiverat och vice versa. Alla dessa brister är har studerats noga i beteendevetenskaplig forskning (1) och är koncept som investerare utnyttjat i alla tider.

3. Över 200 år av historik

Att trendföljning fungerar har visats i åtskilliga studier inom finansiell forskning. De senaste åren har det kommit ut artiklar som visat att trendföljning och momentum har fungerat under de senaste 200 åren (2, 3, 4, 5). Det är en klart robust effekt och finns inom tillgångar (exempelvis mellan olika aktier) och också mellan tillgångar (exempelvis mellan aktier och räntor). Som Börslabbets studie ”Vad fungerar på Stockholmsbörsen?” visar har också momentumeffekten varit den starkaste effekten bland aktier på börsen och kallas därför av många forskare som den främsta faktorn.

Vi kan också bekräfta att trendföljning mellan tillgångar fungerar här i Sverige genom att testa en svensk trendföljande strategi med Riksbankens historiska data för Stockholmsbörsen, korta statspapper och statsobligationer. Nedan visas utvecklingen för en sådan strategi sedan 1902 där man varje månad roterar mellan den tillgång som gett bäst avkastning under ett snitt av de senaste 3, 6 och 12 månaderna. Sharpe anger riskjusterad avkastning och Sortino anger riskjusterad avkastning med endast negativ volatilitet. Som syns har det gett både bättre avkastning än börsen och till en lägre risk (testet är exkluderat handelskostnader).

(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

4. Global trendföljning

Global trendföljning går ut på att investera efter trenden i hela världen och på så sätt vara exponerad mot all världens tillgångar och marknader. Det gör att man inte blir beroende av hur börsen går i ett enskilt land eller en enskild tillgång. Exempelvis kan aktier ha långa perioder av underprestation och i grafen ovan för Stockholmsbörsen ser vi att man fick noll avkastning under mellankrigsperioden 1918-1940 vilket är en klar anledning till att vara diversifierad i sitt sparande. Dessutom tenderar världens olika börser, valutor och tillgångar gå olika bra under perioder som mycket väl kan utnyttjas med trendföljning.

Det finns flera strategier som använder sig av de globala trenderna. Några av de mest populära är Dual momentum (6) och Meb Fabers taktiska tillgångsstrategier (GTAA) (7, 8). I denna studie ska vi undersöka en variant av Meb Fabers taktiska tillgångsstrategi och vilket innebär att man köper de tillgångar i topp med starkast momentum och byter ut månadsvis. En sådan strategi har också visat sig vara bra att kombinera med vanlig köp-och-behåll portfölj (9) och kan fungera som bra komplement till sitt sparande.

Reglerna för Global trendföljning är enkel: Investera i topp 3 tillgångar efter den genomsnittliga avkastningen på 3-, 6- och 12-månaders sikt. Uppdatera vid varje månadsskifte.

Global trendföljning utgår från att investera i icke-korrelerade tillgångar som representerar världens marknader. Det inkluderar både aktier i olika världsdelar, småbolag, guld och räntepapper. Det viktiga är att det är tillgångar som är enkla och billiga att handla och där det finns billiga indexinstrument. Därmed tas inga aktiva fonder med då förvaltningen kan ändra under tid och endast tillgångar med lång historik tas med. Studien är anpassad efter svenska förhållanden, undersöker resultaten mätt i kronor och utgår utifrån vad som är möjligt att investera i här i Sverige.

5. Resultat för 1971 – 2019Q2

Vad är då resultatet för en Global trendföljning från 1971-01-01 till 2019-06-30? Strategin inkluderar följande tillgångar:

  • Aktieindex:
    • Sverige
    • Europa
    • USA
    • Japan
    • Stilla havet exlusive Japan
    • Tillväxtmarknader (från 1993)
    • Svenska småbolag (från 2001)
  • Guld
  • Svenska obligationer
  • Svenska korta statspapper

Totalt är det 10 olika marknader och tillgångar att investera mellan som täcker in världens större marknader, småbolag, guld och räntepapper. Strategin investerar i topp 3 av de tillgångar som är högst rankade efter 3-, 6- och 12-månaders totalavkastning. Alla signaler räknas i kronor. Nedan visas avkastningen från start, riskjusterade mått, volatilitet och historiska nedgångar (exklusive handelskostnader).

(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Som syns i testet har man sen 1971 fått 8 procentenheter högre avkastning per år genom att investera i Global trendföljning mot globalt aktieindex. Utöver det fås i stort sett halverade nedgångar och man slipper se de stora krascher som man upplevt genom att enbart investera på börsen. Då man varit investerad mot aktier majoriteten av tiden är volatiliteten ganska lik och det händer frekvent att man får uppleva kortvariga nedgångar på 10-20 %. Ett exempel på det är att den största nedgången som strategin upplevde var efter Black Monday 1987 då världens börser gick ner mer än 20 % på kort tid.

6. Avkastning under olika perioder

En grundläggande aspekt i kvantitativa strategier är att de inte fungerar varje gång. Det är något som också är viktigt, för om det skulle fungera varje gång skulle alla göra det. En bra illustration är rullande 12-månadersavkastningen för Global trendföljning mot världsindex som visas nedan. Som syns är det flera perioder en sådan strategi underpresterar och nu på senare då vi sett en start tjurmarknad i världsindex kan strategin underprestera flera år i rad. Därav också den stora fördelen med att kombinera strategin med vanlig ”köp-och-behåll” av aktier.

(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Nedan visas nominell och reell avkastning per årtionde för att mer se den skillnad i avkastning som kan uppstå under olika perioder. Som syns upplevde världsindex en negativ realavkastning under både 70-talet och 00-talet medan Global trendföljning hade en hög realavkastning under alla årtionden. Alltså fås en konsistent realavkastning över årtionden med Global trendföljning till skillnad mot aktier.

(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Här är det också viktigt att poängtera effekten av inflation på avkastning och långsiktiga resultat. Nedan visas avkastningen under perioden 1971-1994 som hade hög inflation på 7,5 % per år mot efterföljande period där vi sett en inflation på 1,2 % per år. Den nominella avkastningen skiljer sig klart åt, men den reella avkastningen är ungefär likvärdig under båda perioderna.

(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

7. Historisk exponering

För att bättre förstå hur Global trendföljning fungerar tar vi upp några exempel på historisk exponering och hur det skiftat genom tiderna vid större förändringar på marknaden:

  • 70-talets oljekris och stagflationen gjorde att Global trendföljning var exponerad mot guld under större delen av decenniet.
  • 80-talets tjurmarknad gjorde att det var främst aktier som gällde. Japanska aktier men även svenska aktier låg med i strategin under större delen av decenniet.
  • 90-talets kris drabbade främst Sverige medan USA och andra länder gick bra. Därför blev exponeringen främst utländska börser.
  • Under IT-bubblan var Global trendföljning fullt investerad i aktier fram tills maj 2000 och gick sedan successivt över till guld och räntor.
  • Innan finanskrisen och under 00-talet var det tillväxtmarknader och svenska småbolag som gällde. I slutet av 2007 och början av 2008 gick strategin över till guld och räntor.
  • Under den tjurmarknad som följt finanskrisen har svenska småbolag och amerikanska aktier dominerat.
  • Under 2019 har strategin varit främst investerad i guld och i indexfonder exponerade mot USA och Stilla havet exklusive Japan (Australien etc).

Utöver dessa övergripande trender har strategin varit exponerad mot de olika aktiemarknader som gått starkt under enskilda år och perioder. Överlag är det ingen komponent i strategin som dominerar, utan vi ser att olika tillgångar går olika bra under olika perioder. Global trendföljning anpassar sig och ligger exponerad mot de tillgångar som är heta för tillfället, guld på 70-talet, aktier på 80- och 90-talet, tillväxtmarknader och småbolag på 00-talet och USA och småbolag nu senaste tio åren. När trenden väl vänder är den snabb att byta till andra tillgångar och slipper genomlida den baksmälla som oftast de ledande tillgångsslagen får uppleva efterföljande år. Därmed får man en exponering mot riskfyllda tillgångar i bra tider och mot mer defensiva när det går sämre.

8. Olika varianter på strategin

Strategier går att ändra i oändligheten och vilken som gett bäst resultat kan variera beroende på vilken period man undersöker, de underliggande tillgångarna och regler för strategin. Det viktiga är däremot att övergripande fånga de underliggande trenderna och ha robusta regler i en strategi som är enkel att implementera. Global trendföljning investerar därför brett i flera olika tillgångar, efter ett sammansatt momentummått och i marknader som enkelt går att investera i genom indexfonder och ETF:er. Men för att göra denna studie mer komplett tar vi upp lite olika varianter på strategin för den som är intresserad.

Topp 1-3

Nedan visas avkastningen om man investerat i topp 1-3 efter sammansatt momentum. Som syns leder en mer koncentrerad portfölj till högre risk och större nedgångar men ganska likvärdig avkastning.

(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Olika momentumperioder

Nedan visas avkastningen för olika momentumperioder för investering och det sammansatta måttet som används i Global trendföljning. Exempelvis innebär 3 månader att man utgår från 3-månaders avkastning och investerar i de tre som har högst. Som syns är avkastningen något lägre för varje momentumperiod för sig och om man använder det sammansatta fås bättre avkastning och lägre nedgångar.

(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Trendfilter

Nedan visas avkastningen om man använder olika trendfilter på standardutförandet i Global trendföljning. Trendfiltren innebär att man efter rankat alla tillgångar ser om de i topp är i eller utanför trenden. Trendfilter är vanliga i trendföljande strategier och exempelvis Meb Faber använder glidande medelvärde i sin implementering. De tre trendfiltren är:

  • MA12: Ligger endast investerad om priset är över 12-månaders glidande medelvärde.
  • Positiv avkastning: Ligger endast investerad om sammansatt momentum är positiv.
  • Absolut momentum: Ligger endast investerad om tillgången gett högre avkastning än den riskfria räntan senaste året.

Om en tillgång inte ligger investerad och är utanför trenden ligger den investerad i korta statspapper.

Som syns ger alla trendfilter en något lägre avkastning och i stort sett liknande mått i övrigt. Därmed påverkar inte trendfilter nämnbart och strategin i sitt standardutförande inkluderar redan de effekter som trendfiltren fångar.

(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Olika tillgångar

Det går att investera i många olika tillgångar i strategin men fler tillgångar behöver inte betyda att det är bättre. Det gäller att inkludera tillgångar som har en diversifierande effekt. I en tidigare utformning av Global trendföljning inkluderades inte tillväxtmarknader, svenska småbolag och korta statspapper vilket gav en något lägre avkastning. Då dessa tillgångar har en diversifierande effekt gav det en högre avkastning och en lägre risk att inkludera dessa tillgångar. I och med detta blir exponeringen också bredare mot flera av världens olika tillgångar och marknader.

Ett alternativ är att också inkludera råvaror i portföljen. Det är en tillgång som ibland inkluderas när man vill göra en diversifierad portfölj. Dessutom är råvaror historiskt lågt värderade mot resten av världens börser för tillfället och det skulle därför vara intressant. Däremot finns det få bra instrument att handla och ser vi till historiken sedan 1992 har det gjort detsamma om man inkluderar råvaror eller inte (se tabellen nedan) trots att råvaror hade riktiga stora uppgångar under 90- och 00-talet.

Ett ytterligare alternativ är att inkludera fastigheter i portföljen. Dessa är oftast negativt korrelerade med räntan (priset på fastigheter går upp när räntan går ner) och kan fungera bra i diversifierande syfte. I och med de fallande räntorna har detta gjort att svenska fastighetsaktier har gett riktigt bra avkastning senaste 20 åren. För att testa hur strategin skulle prestera med fastighetsaktier inkluderas Länsförsäkringar Fastighetsfond som har kurser sedan 1992 i testet. Som syns nedan har det gett totalt 1 % per år högre avkastning under perioden att inkludera fastigheter i strategin. Också de riskjusterade avkastningsmåtten ökar något. Anledningen till att fastigheter inte är inkluderade i standardutförandet av strategin är att det finns få bra indexinstrument för tillfället (det som finns är aktiva fonder och trackers som följer prisindex).

(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

9. Undvik fällorna

I denna studie har fokus varit på att inkludera de tillgångar som täcker in världens marknader och tillgångar, är enkla att handla samt där det finns lång historik. Det är tillgångar som mycket väl skulle kunna utgöra en diversifierad ”köp-och-behåll”-portfölj av indexinstrument. Dessutom är reglerna generella och utgår från regler som är tidigare vidare beprövat. Det är lätt annars att falla i fällan av att överanpassa testet till vad som fungerat bäst de senaste tio åren, vilket oftast är negativt korrelerat med vad som fungerar bra kommande tio år. Därför inkluderas inte aktiva fonder eller specifika sektorer. Exempelvis hade man kunnat inkludera teknikfonder för att få bättre resultat för de senare åren. Men då detta är en specifik sektor, främst går att investera i via aktiva fonder och är ett tydligt exempel på anpassning efter det vi redan vet kommer det bara att förvränga resultaten till att se bättre ut än vad de är. Det skulle ge falska förväntningar och göra att vi faller för just de beteendevetenskapliga brister som vi istället försöker använda. Det är något som är viktigt att komma ihåg när man investerar då det ska vara en robust strategi från vad som fungerar långsiktigt, inte endast efter vad som är i ropet just nu.

En annan viktig sak att komma ihåg med just denna strategi är att den fungerar bäst när börsen inte går bra. Därmed ska man inte förvänta sig att den slår börsen under tjurmarknad, utan det är när marknaden är slagig som den går bättre. Bra exempel på det 70-talets och 00-talets låga börsavkastning vilket ledde till att Global trendföljning gav 15 % överavkastning. Det kan ställas till kontrast mot dagsläget där vi sett en lägre avkastning än börsen efter tio år av tjurmarknad. Därmed fungerar Global trendföljning utmärkt som diversifiering till ett vanligt aktiesparande och för den som tror att vi inte kommer se tio år till av tjurmarknad.

10. Utförande

Global trendföljning kan antingen implementeras med indexfonder eller ETF:er. ETF:er är att föredra om man vill ha direkt byte mellan de olika tillgångarna och för att slippa ligga utanför marknaden. Det finns både svenska och europeiska ETF:er som är lämpliga och som följer de olika index som testats ovan. Indexfonder är kostnadsfria att byta, men det kan ta någon dag för att ett byte ska gå igenom. För att få maximal avkastning är det bäst att välja fonder och ETF:er som har så låg avgift som möjligt och där byten sker så smidigt som möjligt. I snitt har det skett 6,6 byten per år i portföljen vilket gör att portföljen har en omsättning på 220 % per år.

Global trendföljning uppdateras vid varje månadsslut där man väljer topp 3 tillgångar efter den genomsnittliga utvecklingen de senaste 3-, 6- och 12-månaderna. Här på Börslabbet finns trendverktyg som visar de senaste signalerna och som man har tillgång till som medlem. I trendverktyget finns också förslag för ETF:er och fonder för implementering.

11. Summering

Global trendföljning investerar globalt och diversifierat i olika tillgångar och aktieindex för att få hög och jämn avkastning över tid. Genom att använda tillgångars trender har man fått hög avkastning och undvikit stora börskrascher. Något som är viktigt att komma ihåg är att det inte är en strategi som överpresterar index varje år utan fungerar som ett bra komplement i tider då aktier går dåligt. Därför fungerar det bra att komplettera sitt vanliga aktiesparande eller kombinera detta med Börslabbets aktiestrategier. Som med alla systematiska strategier är det viktigt att investera långsiktigt och med övertygelse.

11. Källor och mer läsning

  1. Tänka, snabbt och långsamt av Daniel Kahneman
  2. Two Centuries of Multi-Asset Momentum (Equities, Bonds, Currencies, Commodities, Sectors and Stocks), Christopher Geczy och Mikhail Samonov (2017) (sammanfattning)
  3. A Century of Evidence on Trend-Following Investing, Brian K. Hurst Yao Hua Ooi och Lasse H. Pedersen (2017)
  4. Two centuries of trend following, Y. Lempérière, C. Deremble, P. Seager, M. Potters och J. P. Bouchaud (2014)
  5. Value and Momentum Everywhere, Clifford S. Asness, Tobias J. Moskowitz, Lasse Heje Pedersen (2013)
  6. Dual Momentum av Gary Antonacci
  7. A Quantitative Approach to Tactical Asset Allocation, Mebane T. Faber (2006)
  8. Relative Strength Strategies for Investing, Mebane T. Faber (2010)
  9. The Trinity Portfolio, Mebane T. Faber

Data för backtestet

För respektive aktieindex används MSCI index och för världsindex används MSCI World. För guld används London Bullion Market Associations guldpris. Avkastning för obligationer utgår från Riksbankens historiska monetära statistik fram tills 2007 och från Handelsbanken Sweden All Bond Index sen dess. Råvarupriserna utgår från IMF:s globala prisindex.