Studie: Global trendföljning

Börslabbet är en tjänst för både nybörjare och erfarna investerare som vill systematiskt investera på börsen. Med systematiska strategier är det enkelt att komma igång, tar lite tid och slår de flesta aktiva investerarna över tid. I denna studie ska jag gå igenom hur man kan använda globala tillgångars trender genom Global trendföljning. Läs här för en kort sammanfattning och hur du kan komma igång. Strategin går enkelt att följa som medlem på Börslabbet, läs mer och bli medlem.

Bakgrund

För den som följt börsen de senaste decennierna har det varit svårt att undgå de stora upp- och nedgångarna samt krascher där börsen mer än halverats. Dessa stora upp- och nedgångar sker oftast över längre perioder vilket gör att vi kan använda det till vår fördel. Principen kallas trendföljning och handlar om att följa trenderna bland världens börser och tillgångar (aktier, obligationer, råvaror etc).

Trendföljning går att göra följa helt systematisk och då man följer trenderna på världens marknader får man också en global exponering och diversifiering. Det går dessutom enkelt att implementera med billiga indexfonder och ETF:er. Strategin som presenteras här har fått namnet Global trendföljning. Den har visat sig ge både högre avkastning till lägre nedgångar än index.

Strategin fungerar dessutom extra bra att kombinera med ett vanligt aktiesparande eftersom en ren “köp-och-behåll” portfölj och trendföljning har fungerat olika bra i olika perioder. Därför fungerar den som ett komplement till Börslabbets aktiestrategier.

Trendföljning och momentum

Att börsen och tillgångar tenderar att följa en trend har använts av många investerare och proffs genom tiderna. Trendföljning går helt enkelt ut på att investera i det som går upp och undvika det som går ner. Trenden beskrivs enklast genom prismomentum och mäts som prisuppgången under de senaste månaderna eller det senaste året. Man kan både använda trenden i en tillgång, exempelvis på börsen, eller mellan olika tillgångar, exempelvis aktier och guld, för att avgöra hur man ligger investerad. På så sätt kan man använda trenden till sin fördel för att främst vara investerad mot tillgångar som stiger i pris och undvika tillgångar som sjunker.

Den underliggande principen till att trendföljning och momentum fungerar är att det finns en viss tröghet i marknaderna. Ekonomin går i cykler och förändringen sker över tid där marknaden reagerar på nyheter och förändring gradvis. Det är aldrig uppenbart när nästa lågkonjunktur kommer att ske utan de sämre nyheterna kommer över tid. Detsamma är det med länder och tillgångsslag där förändringarna kommer gradvis och utvecklingen består över längre perioder. Dessutom drivs investerare av bakåtblickande förväntningar vilket driver cyklerna längre och där marknaderna oftast blir felprissatta vid cykelns vändpunkt.

Trendföljning fångar uppsidan och skyddar nedsidan. Man är investerad under uppgången och undviker nedgången. Det gör att man nyttjar att marknaders återgår till medelvärdet under cykeln. Strategin ger även ett bra skydd efter spekulativa bubblor och vid större systematiska kriser i ekonomin. Trendföljning skyddade exempelvis nedsidan under större kriser så som depressionen, 90-talskrisen och finanskrisen.

Över 200 år av historik

Att trendföljning fungerar har visats i åtskilliga studier inom finansiell forskning. Flera artiklar har visat att trendföljning och momentum har fungerat under de senaste 200 åren (2, 3, 4, 5). Trendföljning har fungerat bra oavsett konjunktur, inflation, krig, björnmarknader, volatilitet och räntenivå. Det är en klart robust effekt och finns både inom tillgångar (exempelvis mellan olika börser) och också mellan tillgångar (exempelvis mellan aktier och räntor).

Trendföljning har visat sig fungera extra bra att kombinera med ett vanligt aktie- och räntesparande då trendföljning fungerat när både aktier och räntor presterar dåligt. Exempelvis under inflationsperioder som är dåligt för både aktier och räntor har trendföljning gått bra. I Börslabbets portföljstrategier finns det några förslag på hur man kan kombinera trendföljning med ett vanligt aktiesparande.

Vi kan också bekräfta att trendföljning mellan tillgångar fungerat här i Sverige genom att testa en svensk trendföljande strategi med Riksbankens historiska data för Stockholmsbörsen, korta statspapper och statsobligationer. Nedan visas utvecklingen för en sådan strategi sedan 1920 där man varje månad roterar mellan den tillgång som gett bäst avkastning under ett snitt av de senaste 3, 6 och 12 månaderna. Som syns har det gett både bättre avkastning än börsen och till en lägre risk. (Testet är exkluderat handelskostnader och Sharpe anger riskjusterad avkastning).

Global trendföljning

Global trendföljning går ut på att investera efter trenden i hela världen och på så sätt vara exponerad mot alla världens tillgångar och marknader. Det gör att man inte blir beroende av hur börsen går i ett enskilt land eller en enskild tillgång. Exempelvis kan aktier ha långa perioder av underprestation. I grafen ovan för Stockholmsbörsen ser vi att man fick noll avkastning under mellankrigsperioden 1920-1940. Det är en bra anledning till att vara diversifierad i sitt sparande. Dessutom tenderar världens olika börser, valutor och tillgångar gå olika bra under perioder vilket mycket väl kan nyttjas med trendföljning.

Det finns flera strategier som använder sig av de globala trenderna. Några av de mest populära är Dual momentum (6) och Meb Fabers taktiska tillgångsstrategier (GTAA) (7, 8). I denna studie ska vi undersöka en variant av Meb Fabers taktiska tillgångsstrategi och vilket innebär att man köper de tillgångar i topp med starkast momentum och byter ut månadsvis. En sådan strategi har också visat sig vara bra att kombinera med vanlig köp-och-behåll portfölj med aktier (9).

Reglerna för Global trendföljning är enkel: Investera i topp 3 tillgångar efter den genomsnittliga avkastningen på 3-, 6- och 12-månaders sikt. Uppdatera vid varje månadsskifte.

Global trendföljning utgår från att investera i olika tillgångar som representerar världens marknader. Det inkluderar både aktier i olika världsdelar, småbolag, guld och räntepapper. Det viktiga är att det är tillgångar som är enkla och billiga att handla och där det finns billiga indexinstrument. Därmed tas inga aktiva fonder med då förvaltningen kan ändras under tid och endast tillgångar med lång historik tas med. Studien är anpassad efter svenska förhållanden, undersöker resultaten mätt i kronor och utgår utifrån vad som är möjligt att investera i här i Sverige.

Resultat för 1972 – 2025

Vad är då resultatet för Global trendföljning från 1972-01-01 till 2025-06-30? Strategin inkluderar följande tillgångar:

• Aktieindex:
  • Sverige
  • Europa
  • USA
  • Japan
  • Tillväxtmarknader (från 1993)
  • Svenska småbolag (från 2001)
• Guld
• Svenska obligationer
• Svenska korta statspapper

Totalt är det 9 olika marknader och tillgångar att investera mellan som täcker in världens större marknader, småbolag, guld och räntepapper. Strategin investerar i topp 3 (1/3-del) av de tillgångar som är högst rankade efter 3-, 6- och 12-månaders totalavkastning. Alla signaler räknas utifrån utveckling i kronor. Nedan visas avkastningen från start, riskjusterade mått, volatilitet och historiska nedgångar (exklusive handelskostnader).

Global trendföljning har gett 7 procentenheter högre avkastning per år mot globalt aktieindex. Utöver det fås en jämnare avkastning och i stort sett halverade nedgångar mot börsen. Det gör att den riskjusterade avkastningen är mer än dubbelt så hög än aktieindex.

Då man varit investerad mot aktier majoriteten av tiden är volatiliteten ganska lik världsindex. Det händer även frekvent att man får uppleva kortvariga nedgångar på 10-20 %. Ett exempel på det är att den största nedgången som strategin upplevde var efter Black Monday 1987 då världens börser gick ner 20 % på kort tid. Även under coronakraschen 2020 gick Global trendföljning ner när börserna kraschade på kort tid.

Avkastning under olika perioder

En grundläggande aspekt med systematiska strategier är att de inte fungerar hela tiden. Det är något som också är viktigt, för om det skulle fungera varje gång skulle alla göra det. En bra illustration är rullande 12-månadersavkastningen för Global trendföljning mot världsindex som visas nedan.

Som syns är det flera perioder då Global trendföljning underpresterar. Detta kan också ske under längre perioder likt efter 2010 då globalindex har gått som tåget. Detta till skillnad mot 2000-talet då strategin gav en bra överprestation majoriteten av tiden. Därav den stora fördelen att kombinera strategin med vanlig “köp-och-behåll” av aktier.

Nedan visas nominell- och realavkastning per årtionde för att se den skillnad i avkastning som kan uppstå under olika perioder. Som syns upplevde världsindex en negativ realavkastning under både 70-talet och 00-talet medan Global trendföljning hade en hög realavkastning under alla årtionden. Realavkastningen har varit lägre på senare tid vilket diskuteras i nästa avsnitt.

Här är det också viktigt att poängtera effekten av inflation på avkastning och långsiktiga resultat. Nedan visas avkastningen under perioden 1971-1994 som hade hög inflation på 7,7 % per år mot efterföljande period där vi sett en inflation på 1,7 % per år. Den nominella avkastningen skiljer sig åt, men realavkastningen är mer likvärdig under båda perioderna.

Ett annat viktigt mått är hur länge man är ner från tidigare topp vilket är den period där man har en förlust. Globala aktieindex var ner med -10 % från tidigare topp totalt 36 % av tiden medan Global trendföljning endast var enbart ner med -10 % under 11 % av tiden. Alltså har det historiskt varit lättare att investera i Global trendföljning då man inte upplevt lika långa perioder av förluster.

Avkastning efter finanskrisen

Som kan noteras i föregående avsnitt har avkastningen för Global trendföljning varit lägre än globalindex efter finanskrisen. Det beror på lägre marknadsrörelser drivet av stora passiva flöden till globala indexfonder och centralbankers interventioner på marknaden.

Perioden sedan finanskrisen präglas av stora inflöden till passiva indexfonder. I USA till amerikanska indexfonder och i resten av världen globala indexfonder (som investerar över 70 % i USA). Då amerikanska vinster växte starkt under perioden gjorde det att majoriteten av världens kapital flödade dit. Detta har skapat ett prisokänsligt ensidigt flöde till världens största kapitalmarknad. Exempelvis har 100 % av svenskt fondsparande sedan finanskrisen gått till globala indexfonder. Det resulterade i rekordstora värderingsskillnader mellan den amerikanska börsen mot övriga världen i slutet av 2024.

Samtidigt har centralbankerna räddat marknaden så fort den visat svaghet. Räntesänkningar och stora värdepappersköp följde efter finanskrisen, eurokrisen och pandemin. Det har gjort att vi inte sett några ihållande björnmarknader under perioden, förutom 2022 när centralbankerna inte kunde rädda marknaden och trendföljning presterade bra. Som AQR:s visat i sin forskning har det lett till att marknadsrörelserna varit små sedan 2010 och bidragit till dess lägre prestation.

Detta blir tydligt när vi summerar resultatet för perioden. Volatiliteten och nedgångarna är låga för både Global trendföljning och världsindex. Världsindex har gett en riskjusterad avkastning som har varit dubbelt så hög mot det historiska snittet. Även om årlig avkastning har varit klart lägre för Global trendföljning mot det historiska snittet har riskjusterad avkastning (Sharpe) endast varit marginellt lägre (0,87 mot 0,95).

Detta står i skarp kontrast mot föregående 15-årsperiod. Då gav Global trendföljning en hög avkastning på grund av volatila marknader och stora krascher. I jämförelse gav världsindex hälften så hög riskjusterad avkastning mot det historiska snittet. Strategin gynnas därför av perioder med stora rörelser och låga korrelationer mellan världens marknader, medan missgynnas när motsatta förhållanden råder. Därför fungerar det som en bra diversifiering till ett vanligt aktiesparande då strategin främst går bra under volatila perioder.

Historisk exponering

För att bättre förstå hur Global trendföljning fungerar tar vi upp några exempel på historisk exponering och hur det skiftat genom tiderna vid större förändringar på marknaden:

• 70-talets oljekris och stagflationen gjorde att Global trendföljning var exponerad mot guld under större delen av decenniet.
• 80-talets tjurmarknad gjorde att det var främst aktier som gällde. Japanska aktier men även svenska aktier låg med i strategin under större delen av decenniet.
• 90-taletkrisen drabbade främst Sverige medan USA och andra länder gick bra. Därför blev exponeringen främst utländska börser.
• Under IT-bubblan var Global trendföljning fullt investerad i aktier fram tills maj 2000 och gick sedan successivt över till guld och räntor.
• Innan finanskrisen och under 00-talet var det tillväxtmarknader och svenska småbolag som gällde. I slutet av 2007 och början av 2008 gick strategin över till guld och räntor.
• Under 2010-talet och den tjurmarknad som följt finanskrisen har svenska småbolag och amerikanska aktier dominerat.
• Vid coronakraschen 2020 gick Global trendföljning över till guld och obligationer för att sen snabbt byta tillbaka till aktier i den efterföljande återhämtningen.
• Under inflationen och kronförsvagningen 2022-2023 var Global trendföljning främst exponerad mot guld och utländska aktier.

Utöver dessa övergripande trender har strategin varit exponerad mot de olika aktiemarknader som har gått starkt under enskilda år och perioder. Överlag är det ingen tillgång i strategin som dominerar, utan vi ser att olika tillgångar går olika bra under olika perioder.

Under hela perioden har Global trendföljning i snitt varit investerad med följande fördelning:

• Sverige 16,7 %
• USA 14,7 %
• Japan 13,0 %
• Guld 12,0 %
• Europa 11,0 %
• Tillväxtmarknader 8,9 %
• Obligationer 8,6 %
• Svenska småbolag 8,3 %
• Svenska korta statspapper 6,7 %

Global trendföljning anpassar sig och ligger exponerad mot de tillgångar som är heta för tillfället; guld på 70-talet, aktier på 80- och 90-talet, tillväxtmarknader och småbolag på 2000-talet och USA och småbolag under 2010-talet. När trenden väl vänder är den snabb att byta till andra tillgångar och slipper genomlida den baksmälla som oftast de ledande tillgångsslagen får uppleva efterföljande år. Därmed får man en exponering mot riskfyllda tillgångar i bra tider och mot mer defensiva när det går sämre.

Olika varianter

Strategier går att ändra och anpassa på flera olika sätt. Vilken som har gett bäst resultat kan variera beroende på period man undersöker, de underliggande tillgångarna och reglerna för strategin. Det viktiga är däremot att inte överanpassa utifrån historien utan på ett robust sätt fånga de underliggande trenderna och ha regler som är enkla att implementera.

Global trendföljning investerar därför brett i flera olika tillgångar, efter ett sammansatt momentummått och i marknader som enkelt går att investera i genom indexfonder och ETF:er. Det har visat sig fungera i flertalet studier på olika tillgångar och även med enskilda aktier. För att göra denna studie mer komplett tar vi upp flera varianter på strategin för den som är intresserad.

Topp 1-5

Nedan visas avkastningen om man investerat i topp 1-5 efter sammansatt momentum. Som syns leder en mer koncentrerad portfölj till en något högre avkastning, men klart högre risk och större nedgångar vilket ger en lägre riskjusterad avkastning. Även den årliga omsättningen i portföljen ökar markant. Vid fler än tre tillgångar i portföljen avtar både avkastning och riskjusterad avkastning för strategin. Topp 3 som Global trendföljning investerar i och som motsvarar en tredjedel av de underliggande tillgångarna har gett en av de bättre riskprofilerna.

Olika momentumperioder

Nedan visas avkastningen för olika momentumperioder och det sammansatta måttet som används i Global trendföljning. Exempelvis innebär 3 månader att man utgår från 3-månaders avkastning och investerar i de tre som har högst. Som syns är avkastningen något lägre för 3- och 6-månaders momentum men likvärdigt för 12-månaders momentum. Stora anledningen till att använda flera momentumperioder är att den bästa momentumperioden varierar över tid.

Tröskel eller bandning

Genom att använda en tröskel eller bandning kan vi minska vår omsättning i Global trendföljning. Tröskel innebär att vi endast säljer ett innehav om den ligger X procentenheter under den nya som ska köpas. Bandning innebär att vi endast säljer om en tillgång går tappar flera positioner, alltså hamnar utanför topp 4 om vi investerar i topp 3.

Grafen nedan visar hur avkastning och omsättning påverkas om vi använder tröskel eller banding på originalstrategin. Det visar att vi kan använda en tröskel på upp till 4 procentenheter utan att avkastningen påverkas. Detta samtidigt som omsättningen minskar med upp till en fjärdedel. Att använda tröskel har även varit mycket mer effektivt än banding då det gör att vi främst fokuserar på att vara investerade i tillgångar med liknande momentum.

Trendfilter

Nedan visas avkastningen om man använder olika trendfilter på standardutförandet i Global trendföljning. Trendfiltren innebär att man efter rankat alla tillgångar ser om de man ska investera i är över eller nedanför ett extra trendfilter. Detta om exempelvis om majoriteten av tillgångarna visar negativ avkastning i en björnmarknad.

De tre trendfiltren är:

• MA12: Ligger endast investerad om priset är över 12-månaders glidande medelvärde.
• Positiv avkastning: Ligger endast investerad om sammansatt momentum är positiv.
• Absolut momentum: Ligger endast investerad om tillgången gett högre avkastning än den riskfria räntan senaste året.

Om en tillgång inte ligger investerad och är utanför trenden ligger den investerad i korta statspapper.

Som syns ger alla trendfilter en likvärdig avkastning och risk. Men inget trendfilter ger högre avkastning. Det innebär att strategin i sitt standardutförande fångar den trend som trendfiltrena även justerar för. Resultaten visar att det gör varken mycket från eller till att ha ett trendfilter och om man vill ha det är MA12 det som har presterat bäst (och är vanligast bland utövare).

Olika tillgångar

Det går att investera i många olika tillgångar i strategin men fler tillgångar behöver inte betyda att det är bättre. Det gäller att inkludera tillgångar som har en diversifierande effekt. Dessutom behöver det finnas bra och billiga indexfonder och ETF:er att investera i.

Ett alternativ är att inkludera råvaror i strategin. Det är en tillgång som ibland inkluderas när man vill göra en diversifierad portfölj. Dessutom tenderar råvaror fungera bra under perioder av inflation vilket vi upplevde under 2022. Däremot finns det få bra instrument att handla och det är svårt att välja ett lämpligt råvaruindex då det finns ett flertal. För att undersöka effekten av råvaror används IMF:s prisindex för globala råvarupriser.

Ett ytterligare alternativ är att inkludera fastigheter i portföljen. Dessa är oftast negativt korrelerade med räntan (priset på fastigheter går upp när räntan går ner) och kan fungera bra i diversifierande syfte. I och med de fallande räntor sedan 1990-talet har detta gjort att svenska fastighetsaktier har gett bra avkastning (tills räntan gick upp igen under 2022). För att testa hur strategin skulle prestera med fastighetsaktier inkluderas Länsförsäkringar Fastighetsfond som har kurser sedan 1992.

I tabellen nedan visas resultaten sedan 1992 om man inkluderat råvaror eller fastigheter i Global trendföljning. Som syns har det gett något bättre riskprofil att inkludera råvaror och något sämre med fastigheter. Notera att resultatet är utan kostnader och då råvaror endast går att köpa via europeiska ETF:er är skillnaderna ännu mindre efter kostnader. Det gör att det varken gjort mycket från eller till att inkludera råvaror och fastigheter under perioden.

Utan guld

En del kan ha svårt att investera i guld, guld kostar mer att handla och i vissa sparformer får man inte investera i det (exempelvis tjänstepension och PPM). Därför kan det vara intressant att se hur avkastningen varit utan guld.

I tabellen nedan visas resultaten för hela testperioden utan guld. Under perioden har man tappat totalt 1,4 procentenheter avkastning per år. En stor anledning till det är för att man inte är skyddad mot alla väder på marknaden. Trots detta ger strategin fortsatt dubbelt så hög riskjusterad avkastning än en global indexfond. Vi kan även få max nedgång som i originalstrategin om vi använder ett av trendfiltrena nämnda ovan (MA12 i detta test).

Undvik fällorna

I denna studie har fokus varit på att inkludera de tillgångar som täcker in världens marknader och tillgångar, är enkla att handla i Sverige samt där det finns lång historik. Det är tillgångar som mycket väl skulle kunna utgöra en diversifierad passiv “köp-och-behåll”-portfölj. Dessutom är reglerna generella och utgår från regler som många andra studier har visat fungera. Det är lätt annars att falla i fällan av att överanpassa till vad som fungerat bäst de senaste tio åren, vilket sällan är en bra guide till vad som fungerar bra kommande tio år. Därför inkluderas inte heller aktiva fonder eller specifika sektorer.

En annan viktig sak att komma ihåg med denna strategi är att den fungerar bäst när börsen inte går bra. Därmed ska man inte förvänta sig att den slår börsen under en lång tjurmarknad. Utan det är när marknaden är volatil och går dåligt under en längre tid som den går bättre. Bra exempel på det är 70-talets och 00-talets låga börsavkastning vilket ledde till att Global trendföljning gav en överavkastning på 15 % per år. Därmed fungerar Global trendföljning utmärkt som diversifiering till ett vanligt aktiesparande för att vara skyddad mot perioder av låg avkastning på börsen.

Utförande

Global trendföljning implementeras enklast med indexfonder. Indexfonder finns hos de flesta mäklare med låga avgifter. Indexfonder är kostnadsfria att byta och bytet sker oftast samma dag om man lägger ordern innan stopptid. För att få maximal avkastning är det bäst att välja fonder som har så låg avgift som möjligt och där byten sker så smidigt som möjligt. Börslabbet har tagit fram fondrekommendationer för sina medlemmar som uppdateras löpande.

I snitt har det skett 6 byten per år i portföljen vilket gör att portföljen har en omsättning på 200 % per år. Bästa dagen att balansera om en trendföljande strategi är den sista varje månad och det påverkar inte mycket om man handlar med en dags skifte mot signalen (som kan ske när man investerar i fonder).

Global trendföljning uppdateras sista dagen varje månad där man väljer topp 3 tillgångar efter den genomsnittliga utvecklingen de senaste 3-, 6- och 12-månaderna. Här på Börslabbet finns trendverktyg som visar de senaste signalerna och som man har tillgång till som medlem.

Summering

Global trendföljning investerar globalt och diversifierat i olika tillgångar och aktieindex för att få hög och jämn avkastning över tid. Genom att använda tillgångars trender har man fått hög avkastning och undvikit stora börskrascher. Det är även viktigt att komma ihåg att det inte är en strategi som överpresterar index varje år utan fungerar som ett komplement i tider då börsen går dåligt. Därför fungerar strategin bra i en diversifierad allvädersportfölj. Som med alla systematiska strategier är det viktigt att investera långsiktigt och med övertygelse.

Källor och mer läsning

1. Tänka, snabbt och långsamt av Daniel Kahneman
2. Two Centuries of Multi-Asset Momentum (Equities, Bonds, Currencies, Commodities, Sectors and Stocks), Christopher Geczy och Mikhail Samonov (2017) (sammanfattning)
3. A Century of Evidence on Trend-Following Investing, Brian K. Hurst Yao Hua Ooi och Lasse H. Pedersen (2017)
4. Two centuries of trend following, Y. Lempérière, C. Deremble, P. Seager, M. Potters och J. P. Bouchaud (2014)
5. Value and Momentum Everywhere, Clifford S. Asness, Tobias J. Moskowitz, Lasse Heje Pedersen (2013)
6. Dual Momentum av Gary Antonacci
7. A Quantitative Approach to Tactical Asset Allocation, Mebane T. Faber (2006)
8. Relative Strength Strategies for Investing, Mebane T. Faber (2010)
9. The Trinity Portfolio, Mebane T. Faber

Om författaren

Henning Hammar

Henning driver Börslabbet sen starten 2017 och har ett mångårigt intresse i ekonomi och finans. Han är en av de främsta experterna på kvantitativa strategier i Sverige och brinner för att hjälpa småsparare att investera enkelt och systematiskt. Med bakgrund som doktor i fysik och civilingenjör analyserar han börsen med samma vetenskapliga metodik och noggranhet.