Kvantitativa strategiers cykliska natur

Henning HammarBörspsykologi, Strategier10 Comments

Det tar inte lång tid innan man inser att aktiemarknaden och ekonomin i stort följer långa cykler. Det kan vara kortvariga konjunkturcykler och långvariga skuldcykler som Ray Dalio beskriver i sin ”How The Economic Machine Works”. Kvantitativa strategier som de på Börslabbet har också en cyklisk natur som leder till att den relativa avkastningen mot index varierar ganska kraftigt. Det gör att perioder av över och underprestation kommer med jämna mellanrum. Som en uppföljning till den utökning av Börslabbets studie där jag gick igenom hur den relativa prestationen har varit för Börslabbets strategier tänkte jag i detta inlägg undersöka deras cykliska karaktär.

Svenska strategier

Nedan visas en tabell över årsavkastningen för de svenska strategierna på Börslabbet under testet 2001-2016. Studerar man den noga ser man att överavkastningen, den sista raden, tenderar att variera ganska kraftigt och bli nära noll eller negativ ungefär var 5:e år (2003, 2008 och 2012). Skulle vi utöka denna tabell för att ta hänsyn till senaste två årens avkastning får vi återigen ett år med underavkastning under 2018.

Börslabbets strategier med 10 aktier
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.) 

Alltså finns det en tydligt cyklisk prestation och ungefär var 5:e år bör man räkna med att underprestera börsen. Tur nog tenderar underprestationen att övergå till överprestation efteråt. Kollar vi de efterföljande tre årens avkastning för de tre tidigare gångerna Börslabbetportföljen underpresterat börsen får man resultatet i tabellen nedan (ackumulerad avkastning).

Börslabbets strategier med 10 aktier
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.) 

Om vi istället kollar överavkastningen mot index fås nedanstående resultat. Alltså var det klar överprestation mot index. (2015 är lite av en outlier på grund av extremt bra avkastning för småbolag mot övriga index, justerar man för det är fortfarande överavkastningen 70 % i snitt mot index).

Börslabbets strategier med 10 aktier
(Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.) 

Som syns skedde det både en klar överprestation mot index efter år av underprestation.

Amerikanska strategier

Liknande resultat återfås om man kollar upp resultaten för Trendande värde i USA i boken ”What Works On Wall Street” där data visas för åren 1964-2009 för en portfölj med 25 aktier. Följande år har denna underpresterat mot S&P 500: 1969, 1972, 1980, 1987, 1989, 1990, 1994, 1998, 1999 och 2009. Totalt är det 10 av 46 år, alltså 4,6 år i genomsnitt. Som ni ser är det inte exakt var 5:e år och i slutet av 80- och 90-talet är det flera år i rad av underprestation (också under 1969-1972 var prestationen mot index inte speciellt hög).

Kollar vi på snittet för avkastningen och överavkastningen efter en period av underavkastning fås resultatet i tabellen nedan. Totalt var det en bra avkastning och Trenande värde slog börsen med hela 42 % på tre år. Tar vi också bort perioderna 1969-1972 och 1987-1989 som var i stort sett längre perioder av låg prestation och vilka liknar vad vi sett i USA på senare tid ökar överavkastningen till 59 % under 3 år.

Resultat för Trendande värde från What Works On Wall Street
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.) 

Nu skedde oftast dessa tillfällen av överprestation i både Sverige och USA efter en större nedgång på börsen och lågkonjunktur där övriga börsen också den gick upp bra efteråt. Det är inte riktigt det läge vi har på börsen idag då vi är nära all-time-high och inte sett en lågkonjunktur än. Trots det ökar sannolikheten för överavkastning kommande år i och med det senaste årets underprestation. Sen gäller det att alltid komma ihåg att kvantitativa strategier kan underprestera flera år i sträck (som runt 1970 och i slutet av 80- och 90-talet).

Hur kan man använda detta?

Jag fick också tidigare en fråga gällande hur man kan utnyttja denna cykliska prestation av en av Börslabbets medlemmar. Mitt enkla svar är genom diversifiering mellan strategier. Genom att investera i flera strategier, exempelvis kvantitativa, trendföljande eller ren passiv indexinvestering kan man diversifiera sitt sparande och genom årlig ombalansering utnyttja de olika svängningarna i prestation. På samma sätt kan man investera mer i strategier som underpresterat och mindre i de som överpresterat. Sen kan man givetvis investera mer när strategin går dåligt och mindre när den går bra. Helt enkelt utnyttja deras cykliska beteende till sin fördel.

Sammanfattning

Det var faktiskt först efter att ha gjort denna studie som jag såg det tydliga 5-åriga mönstret av underprestation. Det vi nu sett senaste året stämmer mycket väl överens med detta mönster då det inträffade lite mer än 5 år efter tidigare underprestation år 2012. Med historien som guide innebär det potential för bättre avkastning framöver.

I linje med ovanstående resultat visar två nyligen publicerade studier i USA av Verdad och Research Affiliates på att värdebolag är historiskt billiga. De visar också att detta historiskt har lett till högre avkastning mot index framöver och att det är mycket som talar för värdeaktier där på sikt.

10 Comments on “Kvantitativa strategiers cykliska natur”

  1. Förstår jag det rätt att det lönar sig att sprida på risken med olika strategier eftersom strategierna enskilt har mer plusår än minusår?

  2. Väldigt intressant!
    De år som BP presterar dåligt, kan man säga att det är för att momentum i allmänhet presterar dåligt? Och vad presterar då bra när momentum går dåligt?

    1. Tog och gjorde ett liknande tabell över årsavkastningen som ovanstående men med underliggande kriterier (sammansatt värde, direktavkastning och ROE): https://borslabbet.se/wp-content/uploads/2019/04/Anteckning-2019-04-26-095142.jpg I stort sett ger Börslabbetportföljen en mix av de olika faktorerna. Så är inte exakt efter momentum, utan blandat. Som du ser är både prestationen okej för portföljen under 2004 och 2014 då momentum presterar dåligt, mycket för att värde och kvaltitet presterar bättre dessa år.

  3. Hej Henning,
    tack för intressant studie! Jag har en följdfråga angående det cykliska beteendet kontra lågkonjunktur. Det jag undrar om hur det sett ut med avkasting när det varit lågkonjunktur samtidigt som de kvantitativa strategierna året innan har underavkastat relativt börsen (dvs man förväntar sig en överavkastning). Vilken effekt ”vinner”? Jag menar, antag att vi är på väg mot en lågkonjunktur i år eller nästa år. Om man nu ser att 2018 var ett underpresterande år så borde 2019-2021 vara överpresterande relativt börsen, men det spelar inte så stor roll om avkastning är negativ. Det verkar finnas en eller två mätpunkter i din studie ovan ( från 2001 och 2002) som indikerar en positiv avkastning med värdestrategier trots negativ avkastning på stockholmsbörsen. Men två mätpunkter säger inte så mycket. Vet du hur det sett ut ex i USA där längre mätserier är tillgängliga?

    tack annars för en gedigen studie!

    1. Bra fråga! Det är inte något helt entydigt svar som kan fås från detta. Som ovan är det lite olika beroende på om en lågkonjunktur sker och avkastningen överpresterar mot börsen. 2001-2002 överpresterade kvantitativa strategier börsen, medan 2008 och 2012 underpresterade de, men överpresterade i efterföljande år. Oavsett går det att säga kring nästan alla lågkonjunkturer, både här och i USA, underpresterade strategierna antingen före eller under.

      Gällande USA kan man se deras lågkonjunkturer här: https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_recessions_in_the_United_States

      För att dra exempel:
      – 1969 var det lågkonjunktur och underprestation och efterföljande år var det knappt någon överprestation.
      – 1972 var det underprestation och sen kom lågkonjunkturen 1973-1975 som drog ner börsen med -50 % som mest. Där gick trendande värde klart bättre och föll inte alls lika mycket mot index. 1973-1975 var överavkastningen 43 % (avkastning 28 %)
      – 1980-1981 skedde lågkonjunktur. 1980 underpresterade strategin. 1981-1983 var överavkastningen 50 % (avkastning 106 %)
      – 1990-1991 skedde lågkonjunktur. 1989-1990 underpresterade strategin. 1991-1993 var överavkastningen 64 %. (avkastning 140 %)
      – 2001 skedde lågkonjunktur. 1998-1999 underpresterade strategin. 2000-2003 var överavkastningen 105 % (avkastning 41 %).

      I stort sett nästan alla underprestationer skedde i slutet av högkonjunkturen eller i början av en nedgång, för att sedan resultera i överprestation. Som du ser är det inget fall som slutade med negativ avkastning över 3 år, även om index många gånger gjorde det. Det lutar mest åt att det kan vara det vi kan se idag (alltså underprestation mot slutet av en högkonjunktur likt 1972, 1990 och 1999).

  4. Hej
    Min tanke är att det bästa skulle vara att stå utanför börsen helt och hållet under den del av cykeln BP underpresterar. Du skriver att detta brukar ske i anslutning till lågkonjunkturer.
    Har du letat, och kanske hittat, någon indikator som skulle kunna användas för att förutsäga när BP kommer att underprestera, för att då gå ur börsen. Och kanske en indikator för att se när man ska börja använda BP igen och gå all in på börsen?

    1. Hej! Problemet är just att signalerna är trubbiga. Det är enkelt i efterhand att säga när det var bra att vara investerad eller inte. Samtidigt kan BP också underprestera och ge positiv avkastning. Se 2003 och 2012 ovan där prestationen fortfarande var 47 % och 12 % men där börsen gick bättre. Som jag skrev i föregående kommentar sker oftast underprestationen i slutet av konjunkturcykeln, det kan antingen vara innan, mitt i eller efter. Inget jag har hittat visar det på förhand, lika lite som att på förhand veta när konjunkturcykeln tar slut. Exempelvis hade 1998 varit för tidigt att gå ur börsen, samtidigt som man gärna velat vara investerad hela tiden 1998-2003 trots att börsen gick ner.

  5. Hej, otroligt intressant inlägg. Jag har en generell fråga som jag hoppas att du kan hjälpa mig med, har försökt hitta svar men inte nått riktigt ända fram. Jag tillämpar någåt som närmast liknar det du benämner som trendande kvalitet och funderar lite över innehavslängd och tid för omallokering, på antingen års-, halvårs- eller kvartalsbasis. Misstänker att du har en uppfattning vad som fungerat bäst historiskt. Otroligt tacksam om du kunde bidra med någon kort tanke.

    Hälsningar,
    Erik

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *