Relativ avkastning mot index för Börslabbets strategier

Henning HammarBörslabbetportföljen, Börspsykologi, Studier och backtest8 Comments

En återkommande fråga som kommer när jag presenterar kvantitativa aktiestrategier är varför just inte alla gör det, speciellt stora institutionella investerare och förvaltare. Mitt standardsvar är just på grund av deras relativa underprestation som kan pågå under ganska långa perioder. Det är just därför det är svårt att investera rent kvantitativt, men också aktivt genom långsiktig investering. Joel Greenblatt som är en av världens bästa investerare och som kom på ”The Magic Formula” har nämnt en studie av Morningstar som visar på anledningen. Den visar att i den bästa fonden i USA under 2000-2009 fick snittinvesteraren en realiserad avkastning på -11 % per år när fonden gav + 18 % per år. Utöver det visade sig att majoriteten av de 25 % av fonderna som presterade bäst var bland bottenkvantilen i prestation under minst tre av dessa år. För att slå index behöver man avvika från index. Tyvärr agerar de flesta investerarna tvärtom och flyr från fonder som underpresterar kortsiktigt. Därför är det just viktigt att känna till att underprestation kommer och det är inget nytt i historiska sammanhang.

Jag har senaste månaderna studerat genomgående just den relativa avkastningen och underprestationen för Börslabbets strategier som en utökning av Börslabbets studie. Speciellt har jag fokuserat på vad maximal relativ underprestation (alltså hur mycket strategierna gått ner mot index) och hur länge det kan pågå (alltså hur många månader det tar innan avkastningen är plus minus noll). Jag hoppas det kan belysa vad som kan ske och jag vill också påpeka att den 15-årsperioden jag kollat på är ganska kort i dessa sammanhang och det kan finnas längre och mer utdragna perioder av underprestation.

Relativ underprestation

Börslabbets kvartalsportfölj med 10 aktier

Först ut är att kolla på den relativa underprestationen för Börslabbets kvartalsportfölj med 10 aktier. Helt enkelt den som investerar och balanseras om som i Börslabbets studie. Nedan visas den maximala relativa underprestationen. Jag har också tagit med ett snitt för alla bolag likaviktade att jämföra med då det också kan avvika från index och gett högre avkastning än att investera i ett marknadsvärdeviktat index som är standard. Även om det varit mer lönsamt att investera likaviktat i alla bolag har man upplevt som mest 3 år av underprestation och en maximal relativ underprestation på -14,9 %. Alltså, likaviktade index kan helt klart underprestera ganska mycket mot ett marknadsvärdeviktat index.

(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

För Börslabbets strategier ser man lite olika beteenden. Längst underprestation är det för trendande värde, medan trendande utdelning har kortast underprestation. Sammansatt momentum har störst relativa underprestation, vilket inte är så konstigt då denna är mest volatil och då momentum kan vända ganska kraftigt. Börslabbetportföljen som investerar i alla strategierna har både lägst relativ underprestation och månader av underprestation. Så man ser klart fördelen med att investera efter flera olika strategier då man minskar den relativa underavkastningen och den är i likhet med ett likaviktat index.

Nedan visas den relativa 12-månaders överavkastningen mot Stockholmsbörsen för Börslabbets strategier. Som syns kan den variera ganska kraftigt över tid för de olika strategierna. Den spretar också ganska ordentligt vilket visar på fördelen med att diversifiera mellan strategierna. I grafen under visas 12-månaders överavkastning mot Stockholmsbörsen för Börslabbetportföljen och man ser tydligt att överavkastningen ligger mer stadigt över nollan under en majoritet av tiden.

(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Något man också kan se är att överavkastningen kan variera ganska mycket för Börslabbetportföljen. Det är därför det kan vara så svårt att tajma dessa strategier. Överavkastningen sker ganska kraftigt enskilda år, exempelvis 2001-2002, 2005-2006, 2010, 2013 och 2015. Den enda gemensamma nämnaren är att det oftast är perioder där trenden på börsen är någorlunda intakt och utan större vändpunkter, medan prestationen är mindre bra när börsen vänder och är mer turbulent (2003, 2007-2008, 2011-2012).

Börslabbets kvartalsportfölj med 5 aktier

Som visades i backtestet för Börslabbets kvartalsportfölj kan en mer koncentrerad portfölj med Börslabbets strategier ge högre avkastning. Men det innebär också att volatiliteten och den maximala underprestationen ökar. Nedan visas den maximala relativa underprestationen för denna portfölj och antalet månader av underprestation. Som syns ökar den för alla strategier. Både trendande värde och sammansatt momentum får ganska stor relativ underprestation på 30-40 % i och med att de är så pass koncentrerade. Så även om en koncentrerad portfölj kan ge bättre avkastning på sikt kan det vara vettigt att ha flera aktier för att minska den relativa underprestationen.

(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Kollar vi på rullande överavkastning mot Stockholmsbörsen ser vi att antalet tillfällen den är under nollan på rullande 1-årsbasis är klart fler. För 10-aktier är det en ganska klar korrelation och trend mellan strategierna, men den har nästan försvunnit nedan för de mer koncentrerade portföljerna. Återigen slätas det ut ganska markant för hela Börslabbetportföljen.

(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Också för Börslabbetportföljen med 5 aktier sker den relativa överavkastningen ganska markant under enskilda år. Däremot är den på grund av den högre avkastningen över tid något mer jämn och högre kring exempelvis 2004, 2007, 2011 samt överlag (notera att skalan är upp till 100 % mot 80 % i den för 10 aktier). Även om den maximala relativa underprestationen kan vara högre är överavkastningen något jämnare för den koncentrerade portföljen.

Årlig avkastning

Jag har också tagit fram den årliga avkastningen för Börslabbets strategier med 10 aktier (densamma som i Börslabbets studie) då många är intresserade av prestationen på kalenderårsbasis. Som syns kan överprestationen skilja sig åt ganska mycket. Här ser vi återigen liknande beteende som i graferna ovan. Åren 2001-2002, 2004-2006, 2009-2011, 2013-2015 var bra år för strategierna. På kalenderårsbasis är däremot avkastningen mer jämn, så man ser att det kan skilja sig ganska mycket intra-årsbasis.

Börslabbets strategier med 10 aktier
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Den mer koncentrerade portföljen med 5 aktier som i Börslabbets kvartalsportfölj visar på något mer variation i avkastningen som graferna visar ovan.

Börslabbets strategier med 5 aktier
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Summering

Det var mycket grafer och data i denna utökning av Börslabbets studie som visar på hur den relativa prestationen är mot börsen i övrigt. Som syns har Börslabbets strategier både bra år och dåliga år och kan underprestera under längre tid mot börsen. Men som oftast är så efterföljs dåliga perioder återigen av bra perioder. Notera att år av lägre avkastning relativt index efterföljs oftast av år av bra relativ avkastning.

Också vilken strategi som presterar bäst under olika perioder kan variera markant. Exempelvis var trendande värde bäst under 2001-2008, medan 2009-2016 slog sammansatt momentum alla andra strategier. Vilken strategi som kommer att vara bäst under kommande börscykel är det ingen som vet. Under året ska jag dessutom utöka testerna här på Börslabbet för att inkludera 2017-2018 och det ska bli spännande att se vad de senaste två årens data kommer att visa. Vi har någorlunda en föraning i och med att Börslabbets strategier implementerats live sedan 2017.

8 Comments on “Relativ avkastning mot index för Börslabbets strategier”

  1. Hej!

    Skiljer det sig något på Börslabbets kvartalsportfölj mellan Stockholmsbörsen och de Nordiska börserna i helhet? Jag velar nämligen över strategi i min KF.

    Tack på förhand.

    Robin

    1. Hej! Har tyvärr inte kunnat göra test för de nordiska börserna då jag inte har den datan. Men vad jag sett i andra tester, exempelvis Magic formula, är avkastningen likvärdig: https://investerarfysikern.se/2016/11/tester-av-magic-formula-pa-de-nordiska-marknaderna/

      Det enda problemet med just de nordiska marknaderna är att om man implementerar en kvartalsportfölj blir den en massa i växlingsavgift hos de flesta mäklare. Standarden är 0,5 % i växlingsspread, vilket då skulle inträffa 4x per år och totalt hamna på närmare 2 % per år. Därför är det klart billigare att implementera en svensk portfölj. Sen kan man alltid diversifiera med en nordisk eller amerikansk som man balanserar om årsvis för att dra ner på växlingsspreaden.

  2. Snygg sammanställning! Ger en god bild av hur all aktiv investering är och inte bara kvantitativ, om man nu inte aktivt väljer att investera precis som index 😉

    När, eller om, du tänker göra detta för trendföljandeoch andra strategierna så har jag en önskan, hur många månader är positiva? Och hur ofta är du på ATH?

    Här visar Allocate Smartly data för en strategi jag själv gillar sedan tidigare:
    https://allocatesmartly.com/antonaccis-composite-dual-momentum/

    Antal positiva månader kanske är mer relevant för strategier som permanenta portföljen som nästan alltid underpresterar i hausse. Det är ändå en viktig psykologisk del i andra strategier, precis som relativ underprestation kan vara nedbrytande. Hur ofta ligger du back, och hur ofta kan du räkna med att du plussar (om än mindre än index, utan i absoluta siffror)?

    Inget livsnödvändigt, då det oftast syns lite i relativ avkastning mot index och man får en kvalificerad gissning/magkänsla. Men säkert också något man kan använda när man bygger portföljer som den aggresiva/blandade/defensiva portföljen och liknande. Där blir ju också korrelerad avkastning mellan strategier viktigt, ytterligare en datapunkt, men det är ju en helt annan historia som också visas i totalavkastningen ändå

    Tack för att du tog dig tid och klargör matnyttig information om strategierna så som de är!

    1. Bra och intressanta frågor. Går ganska lätt att ta fram för strategierna. Här är datan:

      Topp 5:
      Andel positiva månader: 65 %
      Andel månader ATH: 42 %

      Topp 10:
      Andel positiva månader: 67,5 %
      Andel månader ATH: 46,5 %

      Som jämförelse tog jag också fram det för Stockholmsbörsen:
      Andel positiva månader: 61 %
      Andel månader ATH: 22 %

      Extremt intressant då som du säger är det en psykologisk del att veta hur ofta man är på plus eller ATH. Tycker ändå ATH är nästan mest intressant, eftersom du är i stort sett back från en tidigare tidpunkt. Som syns är det en majoritet av tiden man är back, sen kan det variera hur mycket. Men det är klart bättre än för index där vi i stort sett varit back en majoritet av tiden på grund av de stora björnmarknaderna och höga nivån vid starten då testet börjar vid IT-bubblan.

      Vore helt klart intressant att göra liknande test för de mer diversifierade strategierna. Lägger till det på intressanta saker att göra och kolla på framöver vid uppdateringen av backtestet.

      1. Tackar för snabbt och tydligt svar, underbart!

        Oväntat mycket högre ATH-tid i strategierna. Såklart ger strategin högre avkastning, men så pass mycket mer jämn avkastning trots liknande drawdowns jämfört med index med en annan ren aktiestrategi känns ju fint, men gissar det har med IT-bubblan att göra till stor del också (något som sabbar index avkastning markant under mätperioden)

        Det är liknande siffror som golden butterfly har exempelvis, som du får i kvartalsportföljen. Då undrar man ju lite hur portföljstrategierna fungerar i dessa siffror, det saftas i munnen när jag tänker på hur jämn avkastningskurva man kanske kan uppnå. Ser med spänning fram mot de uppdaterade testerna när de kommer!

  3. Jag vet att man inte ska försöka tajma börsen men eftersom det ändå känns lite skakigt just nu, är det en dålig idé att börja investera enligt börslabbet portföljen just nu?

    1. Hej,

      Kanske inte rätt person att svara på frågan, men haft samma fråga själv både ofta och länge. Och svaret varierar beroende på storlek av investeringen relativt din övriga ekonomi, din investeringsvana och andra psykologiska hinder

      Enkla svaret, förväntar du dig en positiv avkastning framöver? Investera till 100%

      Annars, låt bli helt!

      Men sen väljer vi allt som oftast den gyllene mellanvägen, och komma fram till vilken väg som just passar dig kan enbart du komma fram till. Tips är att börja lite smått, och se vad magkänslan säger. Sover du dåligt ska du nog tänka över saker, känns det bra så ska du fundera på att utöka investeringarna. Det gäller oavsett strategi också, inte enbart kvantitativ investering. Det är mitt generella tips till alla nära som ber mig om råd i alla fall

      Sen, kolla på denna:
      https://borslabbet.se/backtest-av-olika-portfoljstrategier-2001-2016-med-manadsdata/

      Defensiva portföljen ger 14% innan kostnader (så säg 12% efter?) och har största förlusten på 11% (13% med kostnader?), dvs förlusten i den största finansiella krisen sen andra världskriget ungefär. Vara investerad i fem år trots en finansiell kris av den magnituden skulle ge positiv avkastning oavsett när du började tror jag

      Om du är orolig för skakig börs och stora nedgångar, så finns defensiva sätt att investera. Något jag själv gör, dels för att jag investerar relativt min inkomst stora summor och inte kan ta igen stora förluster på kort tid. Dels för att jag lever smått på pengarna redan. Dels för att kunna växla in och köra mer aggressivt på aktier när vi erbjuds en riktigt låg botten (som för tio år sen sist)

      Hoppas det är till någon hjälp 🙂

    2. Hej!

      Först och främst så har mickesyd ett riktigt bra svar på denna fråga, tack för det!

      Det jag själv har att säga är mycket i mickesyds linjer. Har själv varit lite negativt inställd till börsen på senare tid, mest då vi har mycket makrodata som kommer in mer negativt och då vi hade ordentlig nedgång på börsen i höstas. Som man såg i sociala medier och annat kändes det inte som det kunde gå något annat håll än ner kring årsskiftet. Men som vi har vi sett en ordentlig uppsving och ett återupplivat riskintresse. Index är upp med över 10 % sedan årsskiftet. Så det är alltid svårt att säga vilket håll det kommer ta och det skulle mycket väl kunna fortsätta om det visar sig att lågkonjunkturen kanske inte kommer lika snabbt som trott.

      Det bästa är oftast att justera risken som mickesyd säger. Lättast är att ha en fix diversifierad portfölj med en fördelning mellan aktier och räntor. Men om man vill så går det alltid att finjustera portföljen där man kan ha lite mindre riskfyllda tillgångar som nu i slutet av en cykel och sen mer i början. Kända investerare som Howard Marks, Benjamin Graham och andra förespråkar en sådan approach. Det kan innebära att om man har en fix allokering på 50 – 50 aktier eller räntor kan man justera till 40-60 eller liknande. Men det är ju också bra att komma ihåg att portföljen är redan ned med 20 % och oftast vid sådana tillfällen är det bra att köpa, även om det kan fortsätta ner mer.

      En annan sak är också att det är alltid bra att snitta in sig. Genom att månadsspara och investera successivt slipper man känna att man förlorat mycket. För om nu vi har en nedgång är det alltid svårt att veta när man ska investera. Men sprider man ut sina inköp på 1-2 år kommer man helt klar snitta in sig på ett bra sätt. Och sen är det bra att vara så pass investerad så att man känner sig trygg, vilket givetvis beror på en själv. Det är ju också mycket lättare att vara fullinvesterad om man har 50 000 kr och sparar 5 000 kr per månad för då kommer man oavsett hur börsen gå ha köpt för mer kommande år än vad man har investerat i början.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *