Det är dags att fira Börslabbets femårsjubileum och för att fira detta har det kommit en uppdaterad version av Börslabbets studie. I denna uppdaterade studie finns det nu resultat för hur Börslabbets strategier presterat på Stockholmsbörsen inkl First North de senaste 20 åren (perioden 2001-2021).
För att fira lite extra har det tillkommit en hel del nytt material. Först och främst finns det nu sidor för vardera strategi där man kan läsa på om dem enskilt:
Utöver det finns det också en fördjupande studie för Börslabbets medlemmar där det finns mer detaljerad information om strategierna för de som vill fördjupa sig. Detta för att ge mer förståelse och insikter i strategierna där bland annat följande tas upp:
- De månader som gett bäst avkastning
- Historisk värdering av strategierna och värdespread på Stockholmsbörsen
- Överlapp mellan strategierna
- Koncentration-, ombalanseringsfrekvens och säsongseffekt
- Exkludera dubletter eller inte
- Strategier med eller utan finansiella bolag och First North
- Strategier med enbart storbolag eller småbolag
Det kommer också mer fördjupande material med två till kompletterande studier här på Börslabbets blogg. Den första som publiceras i samband med uppdateringen handlar om varianter på Börslabbets strategier för att visa på att det finns flera sätt att fånga faktorerna på Stockholmsbörsen. Den andra handlar om Börslabbets strategier bland storbolagen. Dessa studier kompletterar givetvis de flertal studier som publicerats över åren och finns under “Studier och backtest” som man har åtkomst till som medlem.
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Uppdateringar i studien
I den nya studien finns det två större uppdateringar där den ena kommer att påverka något hur Börslabbets strategier implementeras. Den är att First North nu inkluderas i både studien och strategierna här på Börslabbet (från månadsskiftet). Den andra uppdateringen är att på grund av detta utgår från bolag över 500 miljoner i marknadsvärde (inflationsjusterat) istället för att exkludera de minsta 20 % av bolagen.
Ny gräns på lägsta marknadsvärde
Att gå över till 500 miljoner i marknadsvärde (inflationsjusterat) beror mycket på att First North nu inkluderas och en procentuell gräns därmed inte skulle fungerat bra historiskt. Men det är också relevant ur rent praktiskt synvinkel då bolags likviditet påverkas mer av deras marknadsvärde än av relativ storlek. Hade gränsen på 20 % varit kvar idag skulle bolag mellan 500 miljoner och 1,2 miljarder exkluderats, men dessa har inte blivit mycket mindre likvida jämfört med 2 år sen.
På samma sätt skulle bolag över 100 miljoner inkluderas i början av testet, men jag misstänker att dessa inte hade varit speciellt mycket mer likvida än bolag idag som värderas liknande. OSAM och boken “What Works On Wall Street” har också de en marknadsvärdesgräns utifrån satta gränser, motiverade utifrån praktiska omständigheter för investerare.
Utifrån mina egna praktiska erfarenheter för investeringsbara bolag för en småsparare är det bolag ner till 500 miljoner i börsvärde. Det är också liknande vad som kvantitativa investerare i USA ansett som investeringsbara aktier för småsparare och bland annat OSAM har pratat om fördelarna att inkludera just dessa småbolag när man investerar kvantitativt (vilket jag också kunnat bekräfta i Börslabbets studier).
Inkluderande av First North
När Börslabbet startades för fem år sen var antalet bolag på First North över 500 miljoner en mindre andel av totala antalet aktier (runt 10 %). Nästan ingen av aktierna kvalificerades in i Börslabbets strategier och avkastningen var något lägre då First North inkluderades i testet.
Nu fem år senare har antalet aktier på First North exploderat till att utgöra 35 % av alla aktier över 500 miljoner vid årsskiftet och en betydande andel av alla bolag man kan investera i. Detta till skillnad mot en obetydande andel under 2000-talet och en andel på under 10 % i början av 2010-talet. För att framtidssäkra att Börslabbets strategier fångar faktorerna på Stockholmsbörsen inklusive First North kommande 5-10 år inkluderas därför First North.
Utöver det har flera av dessa bolag listat om sig från First North till Stockholmsbörsen. Då databasen inte innehåller bra data över historiska listningar blir det en viss survivorship bias om First North exkluderas. Jag justerade för 86 omlistningar sedan 2009 i om man enbart investerat i Stockholmsbörsen exklusive First North och det visade sig dra ner avkastningen på 3 procentenheter för Sammansatt momentum och 1 procentenhet för de Trendande strategierna. Alltså en betydande skillnad vilket motiverar att för att rätt återge senaste årens avkastning för strategierna bör First North inkluderas.
Det finns fortfarande argument för att exkludera First North då vi har sett en stor hausse i aktierna där och det är hårdare listningskrav på Stockholmsbörsen. Om man vill exkludera dessa bolag går det enkelt att göra det när man investerar och välja nästa bolag på listan. Det man får tänka på är att man då kan missa en del bolag om nu trenden fortsätter med fler bolag på First North och att bolag likt de senaste åren väntar tills de är storbolag (>10 miljarder i börsvärde) innan de listar om sig på Stockholmsbörsen.
Ser fram emot kommande fem år
Som sagt är det nu fem år sedan Börslabbet startades och den första versionen av Börslabbets studie publicerades. Det finns inte heller mycket som tyder på att resultaten och faktorerna slutat fungera. Som tas upp i inlägget om varianter på Börslabbets strategier har de lyckats fånga faktorerna bra och fortsatt vara bland de bättre kvantitativa strategierna bland de som undersökts.
De fem åren har också gett många praktiska insikter och förståelse för hur man bäst implementerar strategierna och vanliga hinder för medlemmar. Det mesta har summerats på den uppdaterade sidan “Vanliga frågor?“.
Med årets mer utmanande börsklimat kan det nu bli än viktigare att investera efter vad som historiskt fungerat på börsen. Ser vi till det senaste året har det i alla fall fungerat och Börslabbets svenska och nordiska portfölj har gett drygt 20 procentenheter bättre avkastning än index. Vi får hoppas att de framöver går fortsatt bra och det som talar för det är fortsatt stora värderingsskillnader på börsen och ökande räntor. Vi får nu se fram emot kommande fem år att investera efter Börslabbets strategier.
4 Comments on “Uppdatering av Börslabbets studie”
Grattis till fem år!
Hur många medlemmar har hängt med på hela resan och klarat av att följa Börslabbet i praktiken. Förutom skaparen själv 😉
Tack!
Svårt att säga exakt och inget som är lätt att ha statistik på då många faktorer påverkar. Det jag vet är i alla fall att runt en tredjedel av nuvarande medlemmar har haft samma prenumeration i 3+ år. Sen är det många som byter prenumeration, är medlemmar mer sporadiskt etc. så har ingen exakt uppskattning på långvariga medlemmar (uppskattningsvis över hälften). Många kan ju också byta investeringsstrategi på grund av ändrade omständigheter vilket är fullt förståeligt (i brist på tid eller ökat intresse att investera på egen hand). Är i alla fall ett 10-tal som haft sin prenumeration sen start vilket är kul att se.
Hallå Fysikern!
Nu kanske mitt minne spelar mig ett spratt, men har du inte haft någon version av Börslabbets studie som använt 500-miljonersgränsen när endast large, mid samt small cap ingick?
Apropå 500-miljonersgränsen – hur har du beräknat den? Var det år 2001 som 500 miljoner SEK var nominellt värde som sedan justerats upp med inflationen? Och har du använt KPI eller KPIF? Och använder du årsmedel för sista helåret eller rullande årsmedel för KPI/KPIF för tillfället då det inflationsjusterade värdet ska räknas fram?
Har själv funderat en hel del på just vilken gräns man ska använda för inkludering i sina portföljer. Just p.g.a. likviditetsskäl (främst när man handlar med momentum) synes det mig rimligt att använda ett bestämt börsvärde, och speciellt när man handlar på de minsta listorna, då percentilvärdena förskjuts kraftigt nedåt när dessa inkluderas. När jag bara handlar på large, mid och small cap nöjer jag mig med att rensa bort den minsta decilen då det är större likviditetskrav på huvudlistan jämfört med de mindre listorna (åtminstone vid listning).
I mina portföljer som inte använder momentum har jag i regel inga gränser för börsvärde – där är det långsiktig lönsamhet som är främsta kriteriet (ofta parat med låg värdering). Detta ger en sundare rensning då det av smålistornas bolag endast är 25% som uppvisar vinst för det senast rullande räkenskapsåret.
Ofta blir det nästan bara aktier från smålistorna när jag inte använder momentum då avkastningskravet på denna portfölj är högre än för momentumportföljen, Och innehavsperioden blir exakt så lång som behövs från fall till fall.
Och slutligen – i Börslabbets studie har du under rubrik 7 en strategi som heter F-score. F-score känner jag till, men hur såg metodologin ut här?
Tänkte också ta tillfället i akt att uttrycka min uppskattning för arbetet du lägger ned och kunskapen du sprider. Även om jag inte är betalande medlem just nu är jag dig tack skyldig för att ha väckt aktieintresset igen runt 2015 efter en nästan decennielång paus. Utan Investerarfysikern (och Börsdata) tvivlar jag på att jag hittat tillbaka till börsen igen.
Hej!
Det stämmer. Det har skiftat lite mellan de olika versionerna. Första versionen hade börsvärde som gräns (men inte inflationsjusterat). Sen tyckte jag att det var mer “korrekt” att återspegla gränsen med att ta bort minsta 20 % (som motsvarade 500 miljoner). Men det blev problematiskt nu med inkluderingen av First North. Dessutom blev det mycket små bolag som inkluderades i början av testet som nämns ovan. Istället blev 500 miljoner inflationsjusterat ett bättre mått och reflekterar mer det “investeringsbara” universumet. Också likt hur de amerikanska studierna är utförda.
Den justeras med KPI och räknar ner den med inflation baklänges. Alltså 500 miljoner SEK vid december 2021 och sen blir det exvis 372 miljoner SEK vid december 2000 då inflationen totalt varit 34,3 % under perioden. Då också inflationen varit låg skiljer sig nog inte mycket oavsett om man använder KPI eller KPIF. Anser nog ändå KPI är bättre i denna bemärkelse. KPIF är ju främst det mått Riksbanken använder sig av för att styra inflationen. KPI är ju den faktiska inflationen (hur mycket dyrare korgen varor blir).
Håller med gällande marknadsvärdesgräns och är nog därför många amerikanska studier använt sig av en gräns på 500 miljoner för att säkerhetställa tillräcklig storlek. Är ju också storlek på börsvärde som man använder sig av för att skilja mellan marknadssegment (small, mid och large). För backtestet spelar det också roll att kräva en minsta nivå på börsvärde då mindre bolag kan ha klart större spread. Vid 5-10 % spread blir ju strategin i stort sett omöjlig att realisera och backtestet blir missvisande. Enklare när man själv implementerar då man enkelt kan sålla bort såna aktier.
F-score strategin går i stort sett bara ut på att ranka aktier efter F-score. I stort sett blir det att man investerar i topp 10 aktier med högst F-score. Flera som ansett att det varit en bra strategi så har med den som jämförelse (något Börsdata hade testat i sin gamla version också under strategier).
Kul att höra att det inspirerat. Då har du hållit på ett tag sen dess. Lycka till med ditt framtida investerande!