När ska man balansera om en årligt ombalanserad kvantitativ portfölj?

Henning HammarAllmänt, Strategier12 Comments

Vi är mitt inne i rapportsäsongen och årsrapporterna kommer på löpande band. För den kvantitativa investeraren innebär det att det kan börja bli intressant att se över när man ska balansera om sin portfölj, speciellt om man endast gör det årsvis. Det är en återkommande fråga här på Börslabbet och jag tänkte ta upp lite bra information som kan vara bra att veta inför en ombalansering.

När är alla rapporter ute?

Det skiljer sig lite mellan olika börser, men de två som är mest relevanta för oss svenska investerare är Stockholmsbörsen och USA-börsen. Enligt Stockholmsbörsens reglemente för noterade bolag är kravet att man ska offentliggöra bokslutskommuniké eller delårsrapport senast två månader efter rapportperioden avslutats. Det innebär att den majoritet av bolag som redovisar på kalendersårsbasis behöver göra det senast den sista februari.

Den amerikanska börsen har lite andra regler gällande publicering som går att nås via SEC:s hemsida (U.S. Securities and Exchange Commission som reglerar de amerikanska börserna). Deras årsrapporter heter Form 10-K och är den reglerade årsrapport de måste publicera och skicka in till myndigheterna. I stort sett har de tre olika kategorier som utgår från deras publikt handlade marknadsvärde. Beroende på kategori är deadline 60, 75 eller 90 dagar efter rapportperiodens slut. Då många av de bolag som hamnar i en kvantitativ strategi kan vara små är det oftast 75 och 90 dagars deadline som är mest relevant. Det innebär att de alla bolag som redovisar på kalenderårsbasis ska ha rapporterat till den första april. När det kommer till Form 10-Q, vilket är deras kvartalsrapporter, är deadlinen endast 40-45 dagar. Det gör att rapporterna sedan under resten av året kommer ha kommit ut strax före de svenska bolagen.

Vad säger backtest?

När är det sen bäst att investera? Självklart går det att testa och är något som jag gjort tidigare här på Börslabbet i testet Hur många aktier, hur ofta och när ska man balansera om portföljen?. När det kommer till en kvartalsvis ombalanserad portfölj är det bäst att investera den 1:a mars här på Stockholmsbörsen, eftersom det både inträffar när alla rapporter kommit ut och med det säsongsmönster som finns på börsen. Sen upprepa var tredje månad efter det (1:a juni, september och december).

När det kommer till en årligt ombalanserad portfölj är ombalanseringsdatumet mindre viktigt. Nedan visas resultaten för ombalansering den 1:a angiven månad för de trendande strategierna här på Börslabbet (Trendande värde, Trendande kvalitet och Trendande utdelning) som lämpar sig för årsvis ombalansering. Som syns är det bäst att balansera om den 1:a mars, men det är ingen avsevärd skillnad mot senare månader och de riskjusterade Sharpe och Sortino-kvoterna kan till och med vara om man avvaktar en månad. Då testet utgår från årsrapporter är det bara mot slutet det börjar bli sämre resultat, mest på grund av att datan inte är tillräckligt uppdaterad och man utgår från nästan ett år gammal data (oktober-december ombalanserar utifrån föregående års rapport).

(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Summering

När det kommer till en kvantitativ portfölj är det bäst att avvakta tills all information är ute, alltså att alla bolag har rapporterat klart. Det gör att man har den senaste informationen när själva screeningen görs. För Stockholmsbörsen innebär det att den 1:a mars är ett lämpligt datum för ombalansering, medan för den amerikanska börsen är 1:a april lämpligt.

Men det är inget måste att balansera om på dessa datum. Som ses i testet ovan hänger effekten kvar ända till september även om man skulle ignorera de kvartalsrapporter som kommit emellan. I stort sett kan man få bra resultat genom att balansera om oavsett efter vilken rapportperiod.

12 Comments on “När ska man balansera om en årligt ombalanserad kvantitativ portfölj?”

  1. Spännande! Snart är det 1 april och den årliga ombalanseringen av amerikanska aktier. Funderar på att göra halvårsvis ombalansering där då jag sett att det kan ge något bättre avkastning. Tänker då på net nets och trendande värde. Har du några tankar om det?

    1. Hej! Ja, det kan ha högre avkastning, speciellt trendande strateg. När det kommer till rena värdestrategier är resultaten lite blandande och jag har oftast inte sett någon fördel med att balansera oftare än årsvis i mina tester (eller sett i många andra). Man får sen alltid balansera den högre avkastningen med den extra kostnaden för ombalansering.

      Kan också nämna att jag har planerat att vid ombalanseringen av Investerarfysikernportföljen gå över till en likaviktad portfölj av trendande värde, sammansatt värde och företagsmultipeln som finns här på Börslabbet. Detta då den är enklare att följa (net-nets är svårt för många att investera i) och gör på samma sätt som Börslabbetportföljen och diversifierar mellan strategier. Senaste året har den dessutom gett liknande avkastning som den nuvarande. I en sån portfölj ska årsvis ombalansering vara helt okej.

  2. Intressant att du ändrar om i amerikanska portföljen. Net-Nets har ju presterat så bra att jag inte är beredd att ta bort den själv. Jag tänker att det kanske inte är så viktigt att det blir helt ”rätt” bolag som screenas fram, avkastningen är ändå god.

    1. Ja, håller med om att det inte är det bästa att ta bort den portföljen. Tyvärr är problemet med just net-nets att det är ganska vilda svängningar i den portföljen. Men EV/EBIT som bygger på liknande koncept och har också presterar bra över tid. Valde också att prioritera enkelheten så att det ska vara enkelt att också följa Investerarfysikernportföljen för Börslabbets medlemmar.

    1. Jadå, självklart behålls den för den som vill implementera net-net strategin. Är fortfarande en bra strategi, bara att man måste vara lite mer aktiv i val av aktier.

  3. Vad bra. Visst är det redan så att du exkluderar biotech, investmentbolag och prospekteringsbolag i screenern? Köper man dessutom bara bolag med f-score över 4 så kanske det är tillräckligt ”aktivt” för att investera i netnets.

    1. Ja, det stämmer. Det är så jag utgått från tidigare. Men kan vara lämpligt att dubbelkolla företagen så att deras omsättningstillgångar är av vettig karaktär. Det är just i och med alla dessa extraregler som gör att det blir svårt att implementera en net-net strategi rent kvantitativt.

  4. Även Börsdata har ju en screener för NetNets där de har lagt till några parametrar och kallar det för Justerad Net-Nets. För det första värderar de tillgångarna/skulderna på olika sätt och sen har de följande tre kriterier:

    Kriteriet 1 = Väljer bort bolag inte har gått med vinst senaste 2 åren.
    Kriteriet 2 = Väljer bort bolag som inte når har bra vinstmarginal.
    Kriteriet 3 = Väljer bort bolag som inte klarar någorlunda bra avkastning på totala kapitalet.

    Det kanske också duger? Behöver man sätta sig in i bolagen mer än så med en sån screener.

    Här finns mer information http://40procent20ar.blogspot.com/2013/11/borsdata-grahams-net-nets-cigar-butts.html

    1. Gillar själv inte riktigt Börsdatas kriterier då de inte är direkt baserade på några studier eller så. Har själv läst flertal böcker och studier om net-nets och inte sett något som direkt stödjer att man ska använda de kriterierna. Vissa säger att man kan sätta regler kring vinst, men vet också att tester visat att net-nets som går med förlust ger högre avkastning. Har sammanställt lite länkar till mina tidigare inlägg när jag senast uppdaterade portföljen: https://investerarfysikern.se/2018/03/nya-inkop-i-net-nets-portfoljen/

      Kan tillägga att det är just alla dessa extraregler som gör det svårt att investera i net-nets. Gärna ska man inte investera i prospekteringsbolag, biotech och investmentbolag. Gärna med hög F-score. Sen är det svårt att veta om man ska investera i bolag utanför USA. Sen finns det ganska få net-nets totalt sett. Sen tycker vissa att man endast ska investera i net-nets med vinst. Och så vidare. Utöver det krävs det många gånger extra bevakning då det är vanligt med händelser som avnotering och liknande. Med så många extraregler blir det snarare att man investerar aktivt, vilket inte är fel och många lyckats med, men frångår Börslabbets principer om enkla kvantitativa strategier.

    1. Planen är att ha 30 totalt, med 10 i vardera trendande värde, sammansatt värde och företagsmultipeln. Blir lagom koncentrerat och en bra diversifiering totalt sett (många som testat amerikanska strategier rekommenderar runt 30 aktier i en kvantitativ portfölj).

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *