Årsvis eller kvartalsvis ombalansering?

Henning HammarBörslabbetportföljen, Börspsykologi, Strategier16 Comments

En vanlig fråga som uppstår när man ska balansera om en kvantitativ portfölj är om man ska göra detta årsvis eller kvartalsvis. När det kommer till denna fråga beror det helt på strategin. Främst har det att göra med om man investerar efter värde eller momentum. I de flesta studier har det visat sig att för rena värdestrategier är det tillräckligt att investera i årsvis. I studier på momentum är kvartalsvis att föredra.

När det kommer till strategier som blandar de två faktorerna, exempelvis Börslabbets trendande strategier, är det mer oklart. Standardsvaret i USA är att ombalansera årsvis, men detta beror mycket på grund av att man då kan utnyttja den i USA lägre kapitalbeskattning som sker om man innehar en aktie i mer än ett år. Här i Sverige har jag tidigare visat att det är fördelaktigt att investera kvartalsvis som i Börslabbets kvartalsportfölj. Detta då momentumeffekten är klart stark här i Sverige, något som de strategier som investerar kvartalsvis gynnas av.

Även om det visat sig vara bättre att investera kvartalsvis här i Sverige skiljer det sig inte markant mycket mot årsvis ombalansering för de trendande strategierna (drygt 1-3 procentenheter). Det gör att om man har höga kostnader för att byta aktier genom spread, courtage eller växlingsavgift kan det ändå vara motiverat att investera årsvis. Har man en stor portfölj kan det också vara motiverat. Detta då man får högre avkastning genom investera i mindre illikvida bolag än att balansera om oftare. Investerar man också utomlands via nätmäklarna Avanza och Nordnet är också årsvis att föredra då det dras 0,5 % i växlingsspread vid varje byte.

En annan aspekt är beroende på vad som passar en själv. Vissa vill vara mer aktiva, känner sig inte bekväma med att ha aktier under längre perioder utan vill byta ut dessa kvartalsvis. Många större kvantitativa fonder föredrar också detta tillvägagångssätt då de kan hålla kostnaderna låga och ständigt följa de aktier som för tillfället finns den faktor de investerar i. På så sätt är portföljen alltid uppdaterad med det senaste, men det begränsar också dessa fonder att endast investera i större aktier.

Andra däremot vill vara så passiva som möjligt, nöjer sig med att ha en portfölj som löper på och som man petar i så lite som möjligt. Då fungerar helt klart årsvis ombalansering. På samma sätt kan en bredare portfölj passa för de som inte vill ha lika hög koncentration, utan snarare vill ha en bred och stabil portfölj med exponering mot bra strategier. De som haft svårt nu med senaste årets svängningar kan denna implementering vara att föredra.

Här på Börslabbet finns flera portföljer av dessa typer att följa. Den svenska portföljen investerar mer i momentum och uppdateras kvartalsvis. Den amerikanska portföljen investerar mer i värde och uppdateras årligen. Det går givetvis att investera både kvartalsvis och årsvis på dessa marknader, det gäller bara att väga det mot eventuell avkastning, kostnader och vad som passar en själv.

Det finns otaliga parametrar som kan spela in i hur man sätter ihop en kvantitativ portfölj och resultaten kan skilja ganska markant enskilda år även om det på sikt jämnar ut sig. På samma sätt som man kan diversifiera mellan olika strategier och regioner kan man också diversifiera mellan olika sätt att ombalansera och olika antal aktier i portföljen. Det gör att man dels får jämnare avkastning vilket kan göra att man lyckas bättre på sikt. Sen får man givetvis väga det mot hur stor portfölj man har och vad ens mål med sparandet är. Vad man till slut väljer bör i alla fall utgå från något som passar en själv och ens risknivå.

16 Comments on “Årsvis eller kvartalsvis ombalansering?”

    1. Hej! Investera kan man alltid göra successivt, antingen vid ombalansering eller emellan. Det är bara att köpa mer i de innehav man har. Med ombalansering menar jag när man ska byta ut sina innehav efter strategin.

  1. Intressant inlägg, tack!

    När det kommer till momentum – har du eller någon annan fått fram några indikationer om ett enkelt 3-månaders momentum kan matcha ett 3:6:12-månaders momentum med avseende på avkastning/DD?

    1. Hej! Förstår inte riktigt frågan, men misstänker du menar att man med 3-månaders momentum kan få samma avkastning med 3:6:12 månaders? Kan säga att i tester kan 3, 6 eller 12 överprestera sammansatt momentum över enskilda perioder, bolagsstorlek och annat. Men sammansatt momentum oftast är bättre överlag och mer jämnt för olika perioder. Så 3-månader fungerar helt okej, bara det att ett sammansatt mått sprider ut det över flera olika perioder och fungerar i flera olika kontext.

  2. Finns samma säsongsmönster i Sverige som t ex Wes G nämner i sin bok samt vilka månader är det man faktiskt ska köpa i då?

  3. Hej!

    Vad skulle du tro om att jobba med konjunktursignaler som UNRATE (arbetslöshet USA) och Yield-curve och belåna portföljen något när signalerna är positiva och ta bort belåning när någon negativ?

    1. Hej! Dessa signaler är ganska trubbiga och kan vara svåra att gå på. Det kan fungera, men gäller alltid att vara försiktig med att just handla efter sådana signaler. Det senaste årets utveckling är bra exempel på det, då UNRATE och yield curve hamnat nära säljssignal tillsammans med 200-dagars glidande medelvärde. Blir lätt att man ändrar exponering i takt med detta men det är aldrig 100-procentigt då vi exempelvis såg en ordentlig vändning i både signaler och börskurser tidigare i år.

  4. Hej igen!

    I.o.f.s., men ingen faktisk säljsignal har ju som du säger givits i någon av indikatorerna. Man kräver dessutom för Yield-curve att den ska vara negativ under en längre tid (några månader?) för att den ska vara giltig. Sen ser ju UNRATE väldigt bra ut de senaste recessionerna, även där skulle man ju kunna kräva att den ska vara under MA200 en längre tid innan man agerar …

    1. Ja, det skulle man kunna göra. Båda har ju brutits men bara tillfälligt senaste halvåret, så kan ju vara bra med signaler som säger att det ska vara någon månad innan signal utlöses. Utgår man också från hävstång är inte påverkan så stor heller, om signalen exempelvis slår för tidigt. Hade ju inte varit så tokigt att dra ner på hävstången för ett år sen exempelvis (då svenska konjunktursignaler indikerade en topp). Sen gäller det att inte ha en för stor hävstång, vi har ändå sett nedgångar på nära 30 % när UNRATE och yield-curve visat positiva signaler (1998, 2012 och 2015).

  5. Rörande skillnaden på ombalansering vs Investering. Du svarar Magnus att man alltid” kan köpa mer i de innehav man redan har”. Betyder det för aktie-strategierna att man alltid ska köpa mer i de jag redan har snarare än köpa mer i det som är rankat högst vid tillfället för mitt månadssparande?

    För mej känns det inte självklart att med mitt månadssparande köpa mer i aktieinnehaven utan jag skulle tycka att det uppenbaraste vore att utgå från vilken portföljdel som är underviktad.

    1. Hej! Ja, det finns många sätt att investera och ombalansera sin portfölj och bäst är oftast att göra det som passar en själv. Man kan mycket väl balansera om portföljen en gång per år eller kvartal och sen investera ytterligare i de aktierna. Men som du säger kan man alltid spara i de aktier som rankas högst eller är underviktade. När jag gjort tester på olika ombalanseringar är skillnaden inte jättestor i exempelvis trendande strategierna om man byter ut aktier månad till månad, kvartal till kvartal eller år till år. Så om man investerar i de man köpte vid ombalansering eller senaste månadens aktier är det inte jätteviktigt, bara man byter ut dem så småningom.

      Har också gjort backtest där portföljen likaviktas varje månad (vilket skulle motsvara att man köper i de aktier som gått ner exempelvis) eller en gång per år och har inte gjort stor skillnad. Så om man bara ökar i sina tidigare positioner kan man både köpa i de innehav som gått ner eller bara sprida ut sina inköp i alla innehav.

  6. Tack för bra svar!
    Försöker mest härma investerarfysiker-portföljen så pass noggrant som möjligt och månadssparandet är väl det där jag inte riktigt hittat att du skrivit nåt definitivt om hur man bör göra.
    I min än så länge ganska lilla portfölj kan månatliga insättningssumman ännu vara en tillräcklig andel av totalen för att räcka till en ombalansering varje månad så det är lätt att överanalysera.

    Har känt att det bryter lite mot intuitionen och gamla vanliga sägningar om ”let your winners soar and your losers go” att sätta in pengar i den strategi som går sämst varje månad. Och sedan för aktiestrategier dessutom öka på i de sämst presterande. EV/EBIT har exempelvis haft något riktigt trist företag sen i April som åtminstone jag inte ökar innehav i när nyheterna om dem mest handlar om stämningar och sparkade styrelser.

    Just det har fått mej att fundera på en helt annan fråga om någon studie räknat på survivalship bias? Inkluderar man data från konkursade bolag i backtester om den finns tillgänglig? Avkräver inget långt svar då det är off topic för blogginlägget men tycker det är en intressant fråga.

    1. Hej igen! Kan säga att det jag gör i mitt eget sparande är att rikta det lite till vad som kan ses fördelaktigt för tillfället och för att vikta om till målallokeringen. Själv brukar jag allmänt göra investeringar vid ombalanseringar.

      Oftast går olika strategier olika bra under perioder och kan vara bra att jämna ut. Men som du säger kan det vara svårt i stunden exempelvis som i EV/EBIT för tillfället. Då kan det vara bra att avvakta om man känner så (även om tillfällig underprestation går att utnyttja). Har inte testat det men tror inte det skiljer så mycket med att balansera om mer frekvent än varje år mellan strategierna. Exempelvis har det också varit viss omsättning i EV/EBIT strategin sen i april då några bolag fallit ut efter q1-rapporterna, så kan ju vara mindre lägligt då att öka i dessa. Men värde överlag har gått dåligt i USA och är inte bara EV/EBIT som haft denna negativa trend. Kollade upp avkastningen nyligen för olika portföljer baserade på värdestrategierna här på Börslabbet under senaste året och alla hade lika stor negativ avkastning över senaste året. Så kan mer vara en tillfällighet att just dessa händelser skett i de bolag som finns nu i EV/EBIT strategin.

      Bra fråga. Alla studierna jag citerat här på sidan på USA börsen är anpassade för survivalship bias. Det är bara Börslabbets studie som inte tar hänsyn till det eftersom jag tyvärr inte haft datan för avlistade bolag på Stockholmsbörsen. Visst påverkar det, men kan påverka åt olika håll. För momentum skulle det snarare dra ner avkastningen, för många bolag med hög momentum blir uppköpta. Värde skulle nog snarare lida av lägre avkastning, då värdeaktier kan lida av en högre risk att gå i konkurs. Oavsett är det ytterst få aktier som gör det och i studie av net-nets bolag som oftast lider av störst risk att gå i konkurs sker det ytterst sällan. Så överlag bör det inte påverka markant, men kan påverka någon procentenhet i alla fall.

      1. Okej! Skulle långsiktigt gilla att ha regler för allt och helt koppla loss min egen intuition då den är lika dålig som alla andras. Men det är bra att behöva tänka lite på varför jag gör på olika sätt nu i början och sen skapa reglerna själv.

        Tack för svaret om survivalship bias. Har intresserat mej för psycological fallacies och sett hur pass stor inverkan överlevande bias kan göra på människor. Bra att det har betydligt mindre inverkan på börslabbets strategier.

        1. Ja, bästa är ju att ha regler för det mesta. Ett tips är att sätta upp regler att man ska balansera om portföljen en gång per år, exempelvis om olika strategier presterat olika bra. Kan ju vara svårt att investera mer i stunden, men en ombalansering per år är fullt tillräckligt och slipper sätta igång sina beteendemässiga responser. Exempelvis i samband med årlig ombalansering av de amerikanska portföljerna.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *