Avkastningsstatistik för Stockholmsbörsen

Börslabbet är en tjänst som hjälper investerare att investera i systematiska strategier utifrån vad som historiskt fungerat på börsen. Med systematiska strategier är det enkelt att komma igång, tar lite tid och slår de flesta aktiva investerarna över tid. Denna studie har tagit fram avkastningsstatistik för Stockholmsbörsen utifrån det som historiskt har påverkat börsens avkastning.

Varför ta fram avkastningsstatistik?

Denna studie har växt fram utifrån ett intresse och behov av att veta när börsen historiskt har haft bra eller dåliga perioder. Genom att veta när de sker kan vi ta bättre investeringsbeslut och vara förberedda för vad som kan komma. Utifrån att se vad som skett när vi befunnit oss i liknande situationer kan vi förstå det som “ytterligare en av dem”. Det är sällan historien upprepar sig, men med statistik för tidigare händelser kan vi bättre förstå vad vi kan vänta oss.

Avkastningsstatistiken ger oss så kallade basutfall (eng. base rates). Det är ett koncept populariserat inom investeringskretsar av Michael Mauboussin. Basutfallen är de historiska utfallen givet en liknande situation som vi kan jämföra med vår egen uppfattning. Det gör även att vi kan skära igenom bruset av åsikter på nyheter och sociala medier. Genom att utgå från basutfallen kan vi mäta påståendena och se hur rimliga de är. Det gör att vi kan analysera situationen bättre och ta mer välinformerade investeringsbeslut.

Det viktiga är även att denna statistik baserar sig utifrån det som historiskt påverkat börsen och där det finns ett tydligt orsak och verkan samband. Det är vad denna studie handlar om. Den utgår från det som visat sig fungera bäst för att förutsäga framtida börsavkastning både i teori och empiri utifrån kända koncept i investeringsvärlden. Fokus i studien är avkastning det efterföljande året för Stockholmsbörsen och där vi börjar med att titta på vad som fungerat bäst.

Riksbankens styrränta

Det som har fungerat bäst för att förutsäga framtida avkastning för Stockholmsbörsen är förändringarna i Riksbankens styrränta. När Riksbanken sänker styrräntan ger det fart till ekonomin, gör det billigare att låna, ger en billigare krona och gör aktier mer attraktivt relativt räntor. Detta gynnar börsbolagens vinstutveckling och leder till hög avkastning för börsen. På samma sätt bromsar räntehöjningar ekonomin, gör det dyrare att låna, ger en dyrare krona och gör räntor mer attraktivt än aktier. Det har en negativ påverkan på börsbolagens vinstutveckling och leder till låg/negativ avkastning för börsen.

Grafen nedan visar sambandet där Stockholmsbörsen har gett bäst avkastning efter räntesänkningar (skuggat område) och lägst avkastning efter räntehöjningar.

Detta blir även tydligt om vi tar fram statistik över den efterföljande årsavkastningen efter räntesänkning och räntehöjning. Tabellen nedan visar statistiken och att Stockholmsbörsen gett i snitt 28 procentenheter bättre avkastning efter räntesänkningar än höjningar. Tabellen visar även vidden av utfall där 10:e percentil illustrerar de sämsta utfallen och 90:e percentil de bästa. Störst skillnad är det bland de sämsta utfallen där avkastningen är runt 5 % för räntesänkningar medan -32 % vid räntehöjning (37 procentenheters skillnad).

Det viktiga här är att ekonomi och börs reagerar med en fördröjning vilket gör att vi kan vara förberedda för detta. I avsnittet om likviditetscykeln längre ner kommer vi gå in på teorin bakom detta. Innan det ska vi titta på hur vi kan utgå från ekonomins cykler.

Konjunkturinstitutets barometerindikator

Då ekonomin går i cykler och börsen följer dessa cykler kan vi även utgå från var vi är i ekonomin för att förutsäga framtida börsavkastning. I Sverige går det att mäta var vi befinner oss i konjunkturcykeln med hjälp av konjunkturinstitutets barometerindikator. Grafen nedan visar hur börsutvecklingen följer konjunkturen och utvecklingen för barometerindikatorn.

Att ekonomin går i cykler innebär att vi kan nyttja att det återgår till medelvärdet (mean reversion). När ekonomin går dåligt kommer den högst troligen gå bättre om ett år och vice versa. Då 100 anger medelvärdet för barometerindikatorn bör ekonomin och börsen gå bättre när indikatorn är under 100 och sämre när indikatorn är över 100. Det är just vad som sker vilket visas i avkastningsstatistiken i tabellen nedan. Avkastningen är 17 procentenheter högre i snitt när indikatorn är under 100 än över.

Man kan likna cykeln med en pendel där ekonomi och börs tenderar att svänga ut i extrempunkter. Detta drivs på av överdriven optimism eller pessimism där goda och dåliga tider förväntas att pågå för evigt. Det gör att skillnaden i avkastning efter extremerna (under 90 eller över 110) är ännu större på hela 38 procentenheter. Det är när det ser som värst ut som potentialen för avkastning är som högst och vice versa.

Statistiken ovan visar att det är störst skillnad mellan de bästa utfallen (90:e percentil). De sämsta utfallen (10:e percentil) är fortfarande på liknande nivå då en ekonomi och börs som går dåligt alltid kan gå sämre. Vill man vara på den säkra sidan kan man därför avvakta tills börsen har vänt och visar positiv momentum. Tabellen nedan visar att Stockholmsbörsen har gett en högre avkastning när barometerindikator är under 100 och börsen har positiv momentum (mätt som årsavkastning). Dessutom har även de sämsta utfallen gett kring 16 % i avkastning.

Stockholmsbörsens värdering

Något som även varierar över börs- och konjunkturcykeln är värderingarna. Vid goda tider är börsen dyr och vid dåliga tider är börsen billig. På grund av marknadens optimism och pessimism kan även värderingarna avvika mer från medelvärdet än ekonomin. Det gör att även värderingar har varit bra på att förutsäga framtida börsavkastning vilket grafen nedan visar. Börsens värdering mäts här i CAPE (10-års cykliskt justerat PE-tal) vilket har varit bra på att förutsäga framtida börsavkastning i upp till 10-års sikt.

Börsens värdering styr vår avkastning eftersom det är vad vi betalar för börsbolagens framtida vinster. Då börsens värderingar dessutom varierar över tid och återgår till medelvärdet ger det större skillnader i avkastningen. Tabellen nedan visar statistiken för Stockholmsbörsens avkastning om man köper när börsen är billig respektive dyr (över eller under historisk median). Avkastningen är hela 18 procentenheter högre när börsen är billig än när den är dyr. Denna skillnad är även ganska uniform från de bästa till de sämsta utfallen.

Likt med konjunkturen blir även denna skillnad större vid extremerna. Tabellen nedan jämför avkastningen efter att börsen är i den billigaste kvartilen (25 %) mot den dyraste kvartilen. Skillnaden ökar då till 27 procentenheter. Gränserna sammanfaller även med de värderingar vi har upplevt de senaste åren. Den billigaste kvartilen är under CAPE 20 vilket var snittvärderingen för börsen under 2022-2023. Den dyraste kvartilen är över CAPE 26 vilket var värderingen under mitten av 2021. Detta sammanföll även med när barometerindikatorn var kring 90 respektive 110.

Problemet med värderingar är att det kan avvika under längre perioder från medelvärdet. Mest kända perioden är kring IT-bubblan. Det gör att även om börsen befunnit sig i dyraste kvartilen har den gett en avkastning på över 12 % hälften av alla tillfällen. Så utgår man från värderingar bör man helst kombinera det med var vi är i konjunkturen och utvecklingen av styrräntan.

Likviditetscykeln styr ekonomi och börs

Som resultaten ovan visar är det främst styrräntan som påverkar börsen. Detta eftersom den även påverkar konjunktur och värderingar. Det hela går att förklara utifrån Ray Dalios och Bridgewaters allvädersperspektiv. Allvädersperspektivet utgår från att börsen påverkas av förändringar av inprisad tillväxt, inflation, räntor och riskpremier. Det baserar sig på att se ekonomin uppifrån och ner med fokus på makro och likviditet.

Vad som driver dessa förändringar är centralbankens penningpolitik som styr likviditetscykeln. Det sker genom styrräntan här i Sverige (och tillgångsköp när den är noll). En sänkt ränta får ekonomin att gå bättre och tillväxten att öka medan ökande räntor ger lägre tillväxt. Enligt Riksbankens egna uppskattningar tar det 1-2 år innan penningpolitiken får full effekt och att varje procentenhet de höjer styrräntan med minskar BNP med en procentenhet. Kopplingen mellan styrränteförändringar och efterföljande BNP-tillväxt syns tydligt i grafen nedan.

Styrräntan påverkar konjunkturen vilket i sin tur påverkar värderingarna på börsen. I goda tider ser allt bra ut, riskpremierna sjunker och värderingen på börsen går upp. I sämre tider oroar sig investerare kring framtiden, riskpremierna ökar och börsens värdering sjunker. Det är den stora orsaken till rangordningen av statistiken ovan; styrränta, konjunktur och värderingar.

Vidare är det främst den svenska likviditetscykeln som påverkar, även om den självklart är tätt kopplad till den globala.

Skillnader mot USA

När man pratar om börsen tenderar blickarna fara till USA och deras ekonomi. Detta eftersom dollarn är världens reservvaluta och den amerikanska börsen utgör över 70 % av en global indexfond. Dessutom har den amerikanska börsen varit bland de bästa börserna sedan finanskrisen. Det är därför viktigt att poängtera att ovanstående statistik och samband är specifika för Sverige och Stockholmsbörsen.

Den främsta anledningen är den stora skillnaden i räntekänslighet mellan Sverige och USA. Svensk ekonomi har blivit mer räntekänslig de senaste 30 åren eftersom hushållens skuldkvoten har dubblerats och rörlig ränta är standard. Amerikansk ekonomi har istället blivit mindre räntekänslig efter finanskrisen. Detta då man valde att fasa ut rörlig ränta och se till att hushållens skulder minskade. Skillnaden mellan länderna är tydlig om vi tittar på hur stor del av hushållens inkomster som behöver gå till att betala skulderna. Grafen nedan visar skuldbetalningskvoten (eng. debt service ratio) för Sverige respektive USA och det är en tydlig skillnad i utvecklingen efter finanskrisen.

Den stora skillnaden i räntekänslighet gör att dynamiken som beskrivs ovan fungerar väl för Stockholmsbörsen men sämre för den amerikanska börsen. Högre styrräntor har påverkan där, men främst i form av att göra räntesparande mer attraktivt än aktier och en höjd diskonteringsränta. Effekten på ekonomin och i sin tur företagens vinstutveckling är begränsad i jämförelse med Sverige.

Sammanfattning

Vad statistiken visar är att vi kan utgå både ifrån styrräntan, var vi är i ekonomin och börsens värderingar för att få en uppskattning på framtida avkastning för Stockholmsbörsen. Vi får som högst avkastning när räntan sänks, vi är i lågkonjunktur samt när börsen är billig. Vi får som lägst avkastning när räntan höjs, vi är i högkonjunktur och när börsen är dyr. Detta sker genom ett tydligt orsak och verkan samband i vår räntekänsliga ekonomi där räntan styr både ekonomi och börs.

Med hjälp av denna kunskap kan vi utvärdera vår och andras åsikter kring framtida börsutveckling. Om vi befinner oss i bland de bästa förhållandena för börsen (räntan sänks och vi är i lågkonjunktur med positiv börsmomentum) och tror på börsnedgång behöver vi en bra anledning till detta. På samma sätt om vi tror på en stark börsuppgång när Riksbanken höjer räntan under brinnande högkonjunktur vid höga värderingar.

Vad vi gör med denna information är sen upp till oss själva. Det statistiken visar är att ingenting är säkert utan vi kan få en stor variation av utfall givet samma utgångspunkt. Det gör att vi även inte bör ta binära beslut utifrån statistiken (exempelvis gå helt in eller ur börsen) utan bör vara mer eller mindre aggressiva. Vid räntesänkningar, lågkonjunktur och billig börs kan vi vara mer offensiva medan vid räntehöjningar, högkonjunktur och dyr börs kan vi vara mer defensiva. Även om man inte vill ta taktiska beslut i sin portfölj kan statistiken vara bra för att vara förberedd för framtida utfall och anpassa sina förväntningar utifrån det.

Källor och mer läsning

• Styrräntan styr vår avkastning
• Den arketypiska börscykeln
• Allvädersportföljen – hur man kan använda koncepten ovan för att skapa en portfölj för alla väder
• Momentum och mean reversion
• Countercyclical investing – Verdad
• Stocks for the long run – Jeremy Siegel

Om författaren

Henning Hammar

Henning driver Börslabbet sen starten 2017 och har ett mångårigt intresse i ekonomi och finans. Han är en av de främsta experterna på kvantitativa strategier i Sverige och brinner för att hjälpa småsparare att investera enkelt och systematiskt. Med bakgrund som doktor i fysik och civilingenjör analyserar han börsen med samma vetenskapliga metodik och noggranhet.