Vi avslutar ett riktigt bra börsår och det är dags att följa upp hur Börslabbets strategier och kvantitativa strategier har gått under året. Här på Börslabbet finns både strategier i Sverige, Norden och USA vilka vi går igenom nedan. Notera att all avkastning anges i prisutveckling exklusive utdelningar.
Sverige
Den svenska börsen är upp med ca 30 % för det breda prisindexet OMXSPI från förra årsskiftet och storbolagsindex OMXS30 är upp med ca 26 %. Nedan visas avkastningen för Börslabbets trendande strategier om man skulle investerat i topp 10 aktierna förra årsskiftet (exkl utdelning och avgifter):
Bäst har Trendande utdelning gått och alla strategier har gått något bättre än index. Bästa aktierna har varit Eolus Vind och Sintercast som båda mer än dubblat sin aktiekurs. Sämsta aktien är Betsson som nästan halverats.
Om vi istället skulle investerat i topp 10 aktier kvartalsvis efter säsongsmönster har vi fått en något annorlunda avkastning. Nedan visas avkastningen för strategierna där portföljen uppdateras i början av mars, juni, september och december.
Som syns har det varit ett dåligt år för momentum som endast gett 0,9 % i avkastning. Exkluderar man momentum har de trendande strategierna gett i snitt 31,4 % i avkastning i likhet med om man skulle köpt och behållit aktierna hela året.
Aktierna i de trendande strategierna väljs ut genom att först ta topp 40 aktier efter värde, utdelning och kvalitet och sen sortera efter momentum. Nedan visas avkastningen för aktierna (exkl utdelning) för topp 40 efter värde, utdelning och kvalitet för aktier som rankades högst vid förra årsskiftet och som motsvarar ca 20 % av aktierna på Stockholmsbörsen efter varje kriterie. Vi ser att dessa primära kriterier har gått något sämre än börsen under året.
Norden
De nordiska börserna har gett ganska lik avkastning som den svenska och är upp med ca 28 % för året mätt i OMX Nordic PI. De nordiska strategierna har också dessa gett liknande avkastning och visas nedan.
Totalt sett har strategierna gett något bättre avkastning än börsen men där avkastningen skiljer sig åt mellan de olika strategierna. I motsats mot i Sverige har Trendande utdelning gått sämst och Trendande värde gått bäst.
Ser vi till topp 40 akter efter de primära kriterierna värde, utdelning och kvalitet har de gett en lägre avkastning än börsen (exkl utdelning). Här är det viktigt att komma ihåg att utdelningen inte är medräknad och utdelningsaktierna gett något bättre avkastning under året. Trots detta har det varit ett sämre år för värdeaktier (värde och utdelning) i Norden.
USA
Den amerikanska börsen har också den gett nära 30 % i år där S&P 500 är upp med ca 28 %, Nasdaq är upp med 34 %, Dow Jones är upp med 22 % och Russell 2000 (småbolag) med 23 %. Det som kan märkas är att det är de stora teknikbolagen som gått bäst i år och dessa mätta i Nasdaq 100 är upp med 37 % under året, klart bättre än mer industritunga Dow Jones och småbolagen.
Här på Börslabbet finns flera olika strategier för den amerikanska börsen men där värdestrategier kan vara mer lämpliga för en svensk investerare då man endast behöver ombalansera en gång per år. Nedan visas avkastningen för dessa sedan förra årsskiftet.
Totalt ser vi att det har varit ett klart dåligt år för värde där man knappt fått någon avkastning när index är upp med 30 %. Det har gjort att värdespreaden i USA är på högsta nivån sedan IT-bubblan och värde nu är historiskt billigt relativt övriga börsen. Utvecklingen i USA påminner i hög grad av utvecklingen under IT-bubblan där stora techbolag gick riktigt bra medan värdeaktier gått dåligt. Vad det säger om framtiden får vi nu se.
Sammanfattning
Totalt sett har vi haft ett riktigt bra börsår både i Sverige, Norden och USA där alla börser är upp med runt 30 %. De trendande strategierna här på Börslabbet har också gått bra för både Sverige och Norden och utvecklat sig något bättre än index. Men det har också varit ett år där kvantitativa strategier presterat mycket olika där enskilda kriterier och momentum har gått dåligt här i Sverige och Norden och värde gått sämre speciellt i USA.
Om man vill kan man använda det till sin fördel som kvantitativ investerare och där AQR (en av världens största kvantitativa förvaltare) nu tycker det är dags att vikta upp värde. Liknande kan sägas om momentum här i Sverige som har haft en riktigt dålig period under senaste året då det skett en hel del sektorrotationer på börsen. Men man ska helt klart tänka på att kvantitativa strategier är långsiktiga satsningar och det kan ta tid innan det vänder. Nu ska det bli spännande att se vad 2020 bjuder på.
14 Comments on “Avkastningen under 2019 för Börslabbets strategier”
Härlig sammanställning. Blir spännande att se vad 2020 har att erbjuda. God fortsättning 🙂
Tack detsamma. God fortsättning!
Hej!
Beskriver den första tabellen för Sverige om du köpt aktierna 1/1-2019 och hållt i ett år? Medan tabell 2 beskriver om byte gjorts var tredje månad?
Bästa hälsningar
Hej! Ja, det stämmer. Första tabellen är att alla inköp gjordes 1/1-2019 och sen såldes 31/12-2019 medan tabell 2 beskriver avkastningen om man bytt i början av mars, juni, september och december enligt säsongsmönster och som den svenska Börslabbetportföljen gör.
har du sammanställning på portföljen med top 5 i varje strategi ?
Ja det har jag. Följande är för topp 5 i Sverige:
Årsvis:
Trendande värde 27,8 %
Trendande kvalitet 3,5 %
Trendande utdelning 27,5 %
Kvartalsvis:
Trendande värde 43,0 %
Trendande kvalitet 29,4 %
Trendande utdelning 20,6 %
Momentum -2,8 %
Notera att det är endast medräknat prisutveckling. I trendande kvalitet förra årsskiftet var Viking Supply Ships med som delade ut motsvarande 60 % av sitt börsvärde vilket påverkar resultatet med 12 %.
vet ju att du sen tidigare inte använt dig av momentum, men började sen att göra det, hur får ett sånt här år det att kännas angående momentums vara eller icke vara?
Ja, men har ändå använt värde med momentum så har ändå länge investerat med momentum på något sätt. Var som sagt skeptiskt till rent momentum från början, mycket då jag kom från ett värdeinvesterar håll. Många värdeinvesterare ser just momentum som “growth”/dyra aktier som handlas alldeles för dyrt och svårt att tro just på momentumeffekten som sådan. Flera års av forskning i ämnet har fått mig tänka annorlunda däremot. Momentum är en effekt som är inbyggd i marknaderna, både i form av aktiers momentum och tillgångsmomentum. Men det är också en effekt som kan variera en del från år till år och fungerar extra bra att kombinera med andra strategier. Också från att investera i momentumbolag kan man förstå sig på effekten bättre och förstå att det har blivit underprestation ett år som förra året. Är en strategi som är lite svår att smälta först, men bara för den hade ett år av underprestation har det inte ändrat min ståndpunkt.
Hade månadsvis ombalansering av momentum fungerat bättre i fjol?
Det känns så ointuitivt att momentum går dåligt ett så starkt börsår.
Är det effekten som var svag eller har man bara råkat handla vid fel tillfällen, gått in i bolag som just tappar momentum? Dvs inte lyckats fånga effekten.
Hade ett annat momentummått fungerat bättre?
Nej, både månadsvis ombalanserad momentum och momentum ombalanserad årsvis i början av mars har underpresterat under året. -4 ,2 % för månadsvis och -11,9 % om man balanserad om årsvis i mars.
Också undersökt 3, 6 och 12 månaders momentum och alla har underpresterat ungefär liknande. Också liknande resultat om man justerar genom att ta bort sista månaden. Så helt enkelt var det ett dåligt år för momentum.
Tidigare det har hänt var under 2004 och 2014, båda dåliga år för momentum men bra för börsen. Vad som hände följande år var att två riktigt bra perioder som kom. Så det är inte helt ovanligt att momentum underpresterar som den gjort nu då det är en ganska cyklisk effekt.
Sammansatt momentum-uppgång +1,2 % år 2019 stämmer inte med vad som anges i tabellen “vad fungerar på Sthlms börsen” (avsnitt 6.5) som anger +14%, vad beror detta på?
Mvh Mats
Hej! Bra noterat. Det beror på flera olika anledningar: 1) Ovan är inte utdelning medräknat. 2) Exakt tidpunkt på sortering och inköp/sälj kan variera. Ovan visas det när dessa gjordes här på Börslabbet vilket kan skifta något med när de görs i testet. Det räcker med att någon aktie byts ut vid varje kvartal och det kan bli den skillnaden ovan. Speciellt momentum som utgår från prisutveckling blir extra känsligt av detta, då dessa bolag är mer volatila. Det är ganska slumpmässigt, så ett år kan det slumpa sig åt ena hållet och andra året åt andra hållet. Har också noterat att “pappers”-utvecklingen skiftar mot den utveckling man får i portföljen, ibland till det bättre, ibland till det sämre.
Tack för svar. Då denna kraftiga variation i faktiskt utfall slår avsevärt på resultatet av en momentum investering, är det då en vettig strategi att anamma? Som jag tolkar ditt svar är det lite av ett tärningskast hur det faktiskt faller ut…
/ mvh Mats
Insåg också att en stor skillnad är att strategierna ovan antar att man investerar den 1:a januari 2019 efter vad listorna säger och sen uppdaterar 1:a mars osv efter kvartalsmönster. Då den 1:a januari inte är efter säsongsmönster och strategin i Börslabbets studie uppdaterar den 1:a december 2018 så skiljer det sig åt en del, speciellt eftersom säsongseffekten är extra viktig kring årsskiftet. Noterade själv det när jag privat bytte till Börslabbets strategier vid årsskiftet för något år sen att det kunde skilja ganska rejält att ombalansera den 1:a december mot den 1:a januari även för samma strategi.
Men att det också kan skilja mellan när man exakt ombalanserar är tyvärr också lite nackdelen med en momentumstrategi vilket kan hända ett enskilt år. Men notera att man investerar kvantitativt och det är summan av alla köp och sälj över flera år som ger avkastningen för strategin. Med 10 aktier blir det 40 köp/sälj per år och 400 över 10 år som är önskvärd investeringshorisont. Att det kanske faller sämre ut ett enskilt år är tråkigt, men det är statistikt och kan bli bättre ett annat år. I år exempelvis har det fallit riktigt väl ut och momentumstrategin har gett +47 % i år. Så det kompenserar för det dåliga utfallet förra året.