Om det är något som är tydligt inom börs och ekonomi är att allt går i cykler. Detta är även sant för kvantitativa strategiers prestation. Liksom börsen är de påverkade av den underliggande ekonomin där prestationen varierar tydligt mellan hög- och lågkonjunktur.
För att illustrera den cykliska prestationen visas grafen nedan i Börslabbets studie “Vad fungerar på Stockholmsbörsen?”. Den visar rullande 12-månaders överavkastning för Börslabbets strategier jämfört med Stockholmsbörsen. Som grafen visar underpresterar strategierna med jämna mellanrum.
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
När underprestation senast skedde under 2019 konstaterade jag att det skett i snitt var 5:e år. Det är nu 5 år sen dess och återigen är vi nu inne i en period av underprestation för de svenska strategierna. Därför blir det intressant att följa upp hur avkastningen varit efter underprestation och koppla ihop det med avkastningen över konjunkturcykeln.
Avkastning efter underprestation
Tabellen nedan visar avkastningen efter perioderna av underprestation. Den utgår från att man investerat utifrån Börslabbets strategier vid månadsslut när portföljen underpresterat senaste 12 månaderna (under orangea linjen i grafen ovan) och hållit i ett år efteråt (med kvartalsvisa ombalanseringar). Som tabellen visar är avkastningen i snitt 10 procentenheter högre efter underprestation.
| Hela perioden | Efter underprestation | |
|---|---|---|
| 90:e percentil | 66 % | 90 % |
| Median | 28 % | 39 % |
| 10:e percentil | -6 % | -10 % |
| Medel | 29 % | 38 % |
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Underprestationen hör ihop med konjunkturcykeln och sker oftast när vi är i lågkonjunktur. Det är också efter lågkonjunktur som avkastningspotentialen är som högst. Om vi endast inkluderar de tillfällen då konjunkturbarometern är under 100 får vi ett ännu bättre resultat (se tabellen nedan). Vi får nästan dubbla avkastningen under dessa perioder jämfört med hela perioden med få negativa utfall. Likt konjunktur och momentum är konjunktur och underprestation en bra signal.
| Efter underprestation | Under 100 | |
|---|---|---|
| 90:e percentil | 90 % | 93 % |
| Median | 39 % | 57 % |
| 10:e percentil | -10 % | 14 % |
| Medel | 38 % | 53 % |
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Omvänt har underprestation när konjunkturbarometern varit över 100 ofta resulterat i negativ avkastning. De enstaka tillfällen det har skett (under 2008 och 2019) gick ekonomin in i lågkonjunktur det efterföljande året vilket resulterade i större nedgångar på börsen.
Olika innehavsperioder
Ekonomins cykler går att fånga rent kvantitativt på främst två sätt; momentum och mean reversion (återgång till medelvärdet). Momentum är en kortsiktig effekt och innebär att det som gått upp respektive ner det senaste året tenderar att fortsätta upp respektive ner kommande månader. På längre sikt tar mean reversion över vilket innebär att avkastningen återgår till den långsiktiga medelvärdet.
Grafen nedan visar skillnad i CAGR efter underprestation under olika innehavstider. Jag tycker det är en perfekt illustration på de två effekterna. Vi har en tydlig momentumeffekt där avkastningen är lägre än normalt under de efterföljande 3-6 månader. Sen på sikt tar mean reversion över vilket resulterar i en högre avkastning än normalt.
Det visar på att man behöver ha ett långsiktigt perspektiv under perioder av underprestation. För det är först på längre sikt som avkastningen blivit högre. Dessutom vet vi aldrig när själva skiftet till högre avkastning sker och det kan ske hastigt.
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
(Notera att strategiernas CAGR på 25,3 % är subtraherad ur ovanstående graf för att förtydliga skillnaderna. CAGR är fortfarande över 20 % vid de korta innehavsperioderna så man vill fortsatt vara investerad då.)
Acceptera det obekväma
Att investera på börsen innebär att man får uppleva perioder av nedgångar. Att investera aktivt som i kvantitativa strategier innebär att man får uppleva perioder av underprestation. Båda dessa är oftast tuffa för investerare att klara av. Men det är också priset vi betalar för bra avkastning.
Det är efter nedgångar och lågkonjunktur som börsen gett högst avkastning. Som vi sett i detta inlägg är avkastningen även högre för kvantitativa strategier efter perioder av underprestation. Det visar att den som accepterar det obekväma och klarar av perioderna av nedgångar och underprestationen har blivit rikligt belönad.