Börslabbet är en tjänst som hjälper investerare att investera i systematiska strategier utifrån vad som historiskt fungerat på börsen. Med systematiska strategier är det enkelt att komma igång, tar lite tid och slår de flesta aktiva investerarna över tid. Denna studie har tagit fram avkastningsstatistik för Börslabbets systematiska strategier över olika tidsperioder utifrån vad som historiskt har påverkat deras prestation.
Vad kan avkastningsstatistiken säga oss?
Denna studie har växt fram utifrån ett behov av att beskriva prestationen för Börslabbets strategier över tid. Liksom med börsen finns det perioder av bra och dålig avkastning. Dessutom finns det perioder då strategierna över- eller underpresterar. Genom att veta när det sker och på grund av vilka mekanismer är vi bättre förberedda att hantera perioder av låg avkastning och underprestation. Dessutom vet vi vad det beror på och att avkastningen går i cykler.
Det viktiga med avkastningsstatistiken i denna studie är att den visar avkastningen under olika tidsperioder. Detta för att illustrera skillnaden som oftast döljs i långa backtest som visar ackumulerad avkastning så som i Börslabbets studie. När man mäter årlig avkastning (CAGR) över längre perioder ger det illusionen att avkastningen är densamma varje år. Men detta är långt ifrån sant. Även om den genomsnittliga årsavkastningen har varit 25 % är det sällan vad som sker under enskilda år. Istället är avkastningen klart högre eller lägre. Exempelvis har avkastningen för strategierna varit över 40 % eller under 5 % mer än halva tiden.
Det som påverkat avkastningen för Börslabbets strategier är detsamma som påverkat avkastningen för Stockholmsbörsen. Den stora skillnaden är att Börslabbets strategier är ännu känsligare för ränteändringar, konjunktur och värderingar än Stockholmsbörsen. Anledningen till detta diskuterar vi längre ner, men först tittar vi på hur stora skillnaderna är mellan olika tidsperioder med det som gett störst skillnad först.
Riksbankens styrränta
Det som har gett störst skillnad i avkastningen under olika perioder för Börslabbets strategier är Riksbankens styrränta. Räntan är Riksbankens verktyg för att styra ekonomin. När de sänker respektive höjer räntan påverkar det ekonomin med en fördröjd effekt. Räntesänkningar ökar likviditeten, gör det billigare att låna, får ekonomin att gå bättre vilket leder till högre företagsvinster. Det motsatta sker vid räntehöjningar.
Som visas i grafen nedan är avkastningen för strategierna högst efter perioder av räntesänkningar (skuggat område). Detta inkluderar även perioden av stora tillgångsköp under 2020 när räntan var noll. Motsatt har perioder av räntehöjningar lett till låg eller negativ avkastning för strategierna. Alltså påverkar styrränteändringar och penningpolitiken strategiernas avkastning.
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Detta blir även tydligt om vi tar fram avkastningsstatistik. Tabellen nedan visar att avkastningen efter räntesänkningar i snitt är 40 procentenheter högre än efter räntehöjningar. Den visar även vidden av utfall med de bästa (90:e percentil) och sämsta (10:e percentil). Vid räntesänkningar har strategierna gett en bra positiv avkastning även i de sämsta utfallen. När räntan höjs har det varit närmare 50-50 mellan vinst och förlust. Då höjningar oftast sker under högkonjunktur kan börsen fortsätta gå bra ett tag vilket resulterar i de positiva utfallen.
| Hela perioden | Räntesänkning | Räntehöjning | |
|---|---|---|---|
| 90:e percentil | 63 % | 77 % | 41 % |
| Median | 25 % | 41 % | 3 % |
| 10:e percentil | -11 % | 16 % | -30 % |
| Medel | 26 % | 46 % | 5 % |
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Konjunkturinstitutets barometerindikator
Den stora anledningen till att strategierna är räntekänsliga är för att avkastningen är tätt kopplad till utvecklingen i ekonomin. Ekonomin är den i sin tur styrd av styrräntan och har blivit allt mer räntekänslig genom åren när hushållens skulder ökat. Utvecklingen i ekonomin går att mäta med konjunkturinstitutets barometerindikator och som vi ser i grafen nedan finns det en hög korrelation med avkastningen för Börslabbets strategier.
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Då ekonomi och konjunktur går i cykler kan vi därmed nyttja att det återgår till sitt medelvärde (eng. mean reversion). Det innebär att vid lågkonjunktur är potentialen för avkastning som högst. Det motsatta sker när vi är i högkonjunktur och potentialen för avkastning är som lägst. Det fungerar som en pendel där ju längre ut från medelvärdet vi är desto större skillnader får vi.
Detta samband blir tydligt i avkastningen för strategierna. I tabellen nedan visas avkastningen vid olika värden på konjunkturbarometern. Ju lägre den är desto högre är den efterföljande avkastningen och vice versa. Högst avkastning har vi fått efter varje lågkonjunktur när indikatorn är under 90 (vilket skedde 2001, 2009, 2012, 2020, 2023). Lägst avkastning har vi fått efter högkonjunktur när indikatorn är över 110 (2007, 2010, 2017, 2021).
| Hela perioden | Under 90 | Under 100 | Över 100 | Över 110 | |
|---|---|---|---|---|---|
| 90:e percentil | 63 % | 92 % | 79 % | 49 % | 18 % |
| Median | 24 % | 42 % | 39 % | 16 % | 1 % |
| 10:e percentil | -11 % | 11 % | -3 % | -21 % | -23 % |
| Medel | 26 % | 46 % | 39 % | 16 % | -1 % |
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Kopplingen mellan ekonomi och avkastning innebär även att när ekonomin är i lågkonjunktur kommer vi från en period av låg avkastning och när vi är i högkonjunktur har vi haft en period med hög avkastning. Det är även under lågkonjunktur som strategierna historiskt har underpresterat jämfört med börsen. Det gör att strategierna har högst potential för framtida avkastning när det ser som värst ut; när både ekonomin och strategierna har gått dåligt. Lägst potential för framtida avkastning är när det ser som bäst ut. Därför bör vi alltid tänka kontracykliskt när vi investerar i strategierna.
Värderingar
En stor anledning till att vi får hög avkastning efter lågkonjunktur är att värderingarna på börsen är tätt sammankopplade till ekonomin. När ekonomin är i lågkonjunktur är aktier som billigast och när ekonomin är i högkonjunktur är de som dyrast. Detta samband visas i grafen nedan som visar konjunkturbarometern tillsammans med värderingen för de billigaste aktierna på Stockholmsbörsen. De billigaste aktierna är rankade utifrån sammansatt värde (P/E, P/B, P/S, P/FCF och direktavkastning) och värderingen visas utifrån försäljning och eget kapital. Som syns är värdeaktier som billigast under lågkonjunktur och som dyrast under högkonjunktur.
Även om inte Börslabbets strategier enbart investerar i värdeaktier påverkar värderingen den framtida avkastningen. Ju billigare aktier som finns på marknaden desto högre potential finns det för uppvärdering. Det gör att värderingen även korrelerar väl med den efterföljande avkastningen för Börslabbets strategier. Grafen nedan visar att avkastningen varit som högst efter de perioder då de billigaste aktierna har varit som billigast och vice versa (notera den inverterade skalan för värderingen).
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Delar vi in perioden i när värdeaktier värderas under eller över det historiska snittet blir skillnaden tydlig. Tabellen nedan visar att avkastningen är hög efter att värdeaktier varit billiga och låg när värdeaktier varit dyra. “Köp billigt, sälj dyrt” går devisen på börsen och det är vad som sker när ekonomin går från låg- till högkonjunktur.
| Hela perioden | Billigare halvan | Dyrare halvan | |
|---|---|---|---|
| 90:e percentil | 66 % | 78 % | 46 % |
| Median | 28 % | 39 % | 18 % |
| 10:e percentil | -6 % | 2 % | -14 % |
| Medel | 29 % | 40 % | 17 % |
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Större skillnader än för Stockholmsbörsen
Alla resultat ovan har även fungerat väl i att förutsäga framtida avkastning för Stockholmsbörsen. Däremot är skillnaderna i snitt 10 procentenheter högre mellan bättre och sämre perioder för Börslabbets strategier (se tabellen). Det gör att strategierna reagerar på ekonomins utveckling likt börsen men med hävstång.
| Styrränta | Konjunktur | Värderingar | |
|---|---|---|---|
| Börslabbets strategier | 41 % | 23 % | 23 % |
| Stockholmsbörsen | 28 % | 17 % | 13 % |
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Varför det är just så är svårt att veta exakt men det kan finnas flera anledningar. En anledning kan vara kopplat till styrräntan och likviditeten. Penningpolitiken styr likviditeten på marknaden vilket i sin tur påverkar riskviljan. Vid sjunkande räntor blir aktier attraktivare, vilket leder till att mer kapital flödar in på börsen, investerare tar högre risk och vi får större rörelser (momentum). Högre räntor till mindre likviditet och ett lägre risktagande.
Det kan även vara kopplat till att värde och momentum handlar om överreaktioner kring framtida vinstutveckling. När ekonomin krymper och vi går in i lågkonjunktur finns det inte mycket att vara optimistisk kring. Snarare råder pessimism vilket gör att aktier blir billigare än motiverat. När ekonomin sen vänder leder dessa billiga aktier till högre avkastning som vi sett ovan. Dessutom investerar strategierna främst i småbolag där vinsten påverkas ännu mer av svensk ekonomi och konjunktur.
Oavsett anledning visar det att vi behöver tänka ännu mer kontracykliskt när vi investerar i strategierna jämfört med börsen. Det gör det även mer motiverat att diversifiera vårt sparande när vi investerar kvantitativt. Både över olika marknader och genom att investera i tillgångar som går olika bra under olika ekonomiska perioder (väder). På så sätt får en stabilare avkastning och kan lättare klara av svåra perioder, speciellt när svensk ekonomi går sämre än omvärlden som under 2022-2023.
Sammanfattning
Denna studie har visat avkastningsstatistik för Börslabbets strategier under olika perioder. Det finns ett tydligt samband mellan styrräntans utveckling, konjunkturen och värderingarna på börsen med strategiernas avkastning. Ekonomin går i cykler och även strategiernas avkastning.
Resultaten här i studien stämmer väl överens med praktiska erfarenheter kring kvantitativa strategiers prestation de senaste tio åren. De har gått som bäst när vi går från låg- till högkonjunktur medan de har underpresterat under lågkonjunktur. Detta har varit extra tydligt under konjunkturcykeln 2020-2023. Både ekonomin och strategierna sköt i höjden efter de penningpolitiska stimulanserna under pandemin, för att sen få ett bakslag under de snabba räntehöjningarna som följde.
Även ogynnsamma perioder kan bjuda på bra avkastning för strategierna. Vid räntehöjningar eller när barometerindikatorn är över 110 är det 50-50 mellan positiv och negativ avkastning. I bästa fall har det varit en uppgång på 20-30 % och i sämsta fall en lika stor nedgång. Det gör att vi inte ska tänka “sälj allt” bara för att Riksbanken höjer räntan. Snarare handlar det om en lägre förväntad avkastning för strategierna och att vi bör förbereda oss för sämre tider (genom att ta lägre risk / ha större buffert).
Vi bör därför anamma ett kontracykliskt tänkande när vi investerar. Vara optimistiska under svåra ekonomiska perioder när strategierna presterar dåligt och undvika att påverkas av den pessimism som råder. På samma sätt undvika bli för optimistiska när ekonomin och strategierna går bra. För det är genom att både klara av de bra och dåliga perioderna som vi långsiktigt når framgång med att investera kvantitativt.
