Backtest av Börslabbets kvartalsportfölj

Henning HammarBörslabbetportföljen, Studier32 Comments

I och med uppdateringen av Börslabbets studie nu i början av året med månadsdata kan vi nu backtesta Börslabbets kvartalsportfölj. Denna går enkelt att följa här på Börslabbet och introduceras i detta inlägg. Principen för portföljen är enkel; köp topp 5 aktier i Börslabbets strategier varje kvartal och byt sedan ut aktierna nästa kvartal. De strategier som omfattas är Trendande värde, Trendande utdelning, Trendande kvalitet och Sammansatt momentum.

Portföljen uppdateras i början av mars, juni, september och december. Detta görs för att utnyttja säsongseffekten i momentum, vilken tenderar att vara extra starkt i slutet av varje kvartal. Det kan också ske ett visst överlapp mellan de olika strategierna och totala antalet aktier i portföljen brukar ligga kring 15 aktier (i dagsläget 14 aktier).

Resultat

Portföljen testas på samma sätt som Börslabbets strategier i Börslabbets studie och som används i Börslabbets screener. Det innebär alla icke-finansiella aktier på Stockholmsbörsen med över 500 miljoner i marknadsvärde inkluderas. Den data som ligger till grund är Börsdatas data för alla Stockholmsbörsens bolag. Tyvärr lider denna av så kallad ”survivalship bias”, vilket gör att avnoterade bolag inte tas med och drar upp avkastningen något. Resultatet för perioden 2001-2016 visas nedan (notera logaritmisk skala). Topp 5 aktier innehas i varje strategi där de trendande strategier sorterar först på topp 40 efter primär variabel, därefter sorteras topp 40 på momentum där topp 5 väljs ut.

(UTVECKLING UTIFRÅN BACKTEST PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN. HISTORISK AVKASTNING SKA INTE SES SOM GARANTI FÖR FRAMTIDA AVKASTNING.)

I tabellen nedan visas avkastningen per år i jämförelse med Stockholmsbörsen för Börslabbets kvartalsportfölj med alternativen topp 5, 10 eller 20 i varje strategi. Som syns minskar avkastningen per år för mer diversifierade portföljer, men Sharpekvoten ändras inte nämnvärt. Sortinokvoten, vilken ignorerar volatilitet på uppsidan och bara tar med den på nedsidan, minskar däremot och gör att kvartalsportföljen gynnas av att vara mer koncentrerad.

Den observanta läsaren ser att 10 aktier i detta test gett något högre avkastning än i Börslabbets studie. Det beror på att denna portfölj balanseras om vid varje kvartal mellan de olika strategierna, jämfört med att endast göra det i början av studien som i Börslabbats studie. Detta har gett 0,4 % högre avkastning under perioden.

(UTVECKLING UTIFRÅN BACKTEST PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN. HISTORISK AVKASTNING SKA INTE SES SOM GARANTI FÖR FRAMTIDA AVKASTNING.)

Nedan visas de rullande nedgångarna för portföljen och för Stockholmsbörsen. Som syns gick portföljen klart bättre efter IT-bubblan, lika dåligt som övriga börsen under finanskrisen samt något sämre kring årsskiftet 2015/2016.

(UTVECKLING UTIFRÅN BACKTEST PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN. HISTORISK AVKASTNING SKA INTE SES SOM GARANTI FÖR FRAMTIDA AVKASTNING.)

Om vi ser till rullande 12-månaders överavkastning mot Stockholmsbörsen visas den nedan. Som syns kan den variera en del emellanåt, ibland har portföljen sämre årsutveckling och ibland klart högre. Som bäst gick den under slutet av 2015 då Fingerprint drog en del av avkastningen genom momentumdelen av portföljen.

(UTVECKLING UTIFRÅN BACKTEST PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN. HISTORISK AVKASTNING SKA INTE SES SOM GARANTI FÖR FRAMTIDA AVKASTNING.)

Resultatet visar att Börslabbets kvartalsportfölj har gett riktigt bra avkastning under perioden. Däremot är det inte exakt det som investerare fått då man behöver ta hänsyn till kostnader för courtage och spread. Med en ombalansering fyra gånger per år och en uppskattad kostnad på ca 0,5 % per ombalansering bör man dra av 2 % från resultaten. Utöver det bör man dra av för ”survivalship bias”. Samtidigt inkluderar inte testet kvartalsrapporter som kommit ut under året, vilket skulle dra upp avkastningen något då portföljen uppdateras kvartalsvis. Ett konservativt antagande är ändå att den realiserade avkastningen skulle hamna några procentenheter lägre än den i testet.

Sammanfattning

Börslabbets kvartalsportfölj har visat sig ge riktigt bra avkastning under den testade perioden och den visar sig vara väl optimerad för att utnyttja både värde- och momentum-effekter på Stockholmsbörsen. Det kan också nämnas att portföljen skapades med följande regler innan detta test gjordes utifrån tidigare studier på den amerikanska börsen. Alltså visar det sig att dessa regler fungerar minst lika bra här i Sverige och att det är ett bra sätt att balansera om sin portfölj på.

Det ska bli intressant att se hur avkastningen för portföljen kommer att vara framöver och det vore ganska optimistiskt att tro att man kan få nära 30 % avkastning per år. Däremot visar denna portfölj på en klart bättre avkastning än index, vilket också är det långsiktiga målet. Denna typ av ombalansering är den mest optimala jag testat på Börslabbet och i ett framtida inlägg kommer ett mer genomgående test på antal aktier, ombalanseringsfrekvens och säsongseffekt för strategierna.

32 Comments on “Backtest av Börslabbets kvartalsportfölj”

  1. Tjena, mycket bra!
    Vad blir skillnaden om man ombalanserar ex jan / apr / jul / okt
    Jag har (av olika anledningar) 3 olika portföljer, men jag vill investera dem enligt samma princip. Dock så kanske man ur riskspridningssynpunkt tjänar på att ombalansera de tre portföljerna vars en månad?

    1. Hej! Så det är det som bland annat kommer i nästa inlägg. På grund av säsongseffekten i momentum skiljer det hela 2-3 % i att ombalansera den 1:a jan/ apr / jul / okt mot 1:a mars / jun / sept/ dec. Därför är det oftast klart bättre att samla ombalanseringen till en gång per kvartal. Blev faktiskt själv förvånad över att säsongseffekten var så pass stark trots att jag visste om den från litteraturen.

  2. Fråga om survivor ship bias, är det fortfarande så, även senare år? Jag vet att Börsdata inte har det historiskt, men tänkte att de inte rensar företag som tas bort från börsen nu och senaste åren kanske och det kanske är mer indikativt med senare åren i analysen såleded

    1. Hej! Ja, det stämmer. Hela databasen lider inte av survivalship bias och aktier som avnoteras senaste 5 åren finns med i databasen. Exempelvis Scania, Hemtex, Höganäs, Proffice etc. Drygt 100 avnoterade bolag finns med och med historisk data för när de var noterade. Så för mer specifik avkastning senaste åren var den + 57,5 % år 2013, + 31,5 % år 2014, + 53,4 % år 2015 och + 47,5 % år 2016 då databasen inte led av survivalship bias.

  3. Hej,
    Börslabbets portfölj har ju stor ”Max nedgång” som skapar risk för att man inte klarar av att hålla sig till strategin utan man hoppar av pga att man tappar tron. Meb Farber skriver ju t.ex. om detta i beskrivningen av The Trinity Portfolio.
    Har du testat hur portföljen påverkas av att använda sig av SMA200 för att minska Max nedgång? Hur skulle man i så fall applicera detta?

    Hälsningar
    Fredrik

    1. Hejsan! Jag tror inte denna portföljen är menad att vara din enda investering.
      Tittar man på Meb Fabers Trinity så har han 50% i en portfölj som avspeglar världens alla tillgångar och denna ligger fullinvesterad alltid och 50% i Global trendföljning
      Han har ca 18% USA Aktier och 18% globala aktier i den första delen. Resten är obligationer och råvaror etc.

      Så ett sätt att applicera detta är att byta ut de 9% USA Aktier mot Börslabbets portfölj, då har du en portfölj som borde likna trinity rätt bra sätt till risk.

      1. Hej! Som Fredrik säger är det självklart bra att diversifiera. Gjorde test på liknande strategi som Meb Fabers trinity portfolio som kombinerar en portfölj som den ovan med trendföljning och annat: https://borslabbet.se/backtest-av-olika-portfoljstrategier-2001-2016-med-manadsdata/ Självklart kan man också kombinera det med exempelvis mer räntor etc. I ett kommande test kommer jag visa hur det fungerat att applicera en hedge eller köpa/sälja efter MA200 regler.

  4. Tackar för en bra studie!

    Angående din nästa studie där ombalanseringsfrekvens är med, har jag ett önskemål om att få se optimal frekvens för ombalansering per strategi och inte bara för hela kvartalsportföljen, men det kanske är så du tänkt 😉

    1. Hej! Tack för inputs. Ska se om jag lägger till det eftersom det kan vara svårtolkat då enskilda strategier kan ge ganska olika resultat beroende på vad för aktier som är med. Men i allmänhet är trenden att momentum vill ha kortare perioder, trendande gynnas också av det medan sammansatt värde går lika bra att omfördela årsvis.

  5. Hej Henning,
    Om man skulle ligga 100% i Börslabbets portfölj som ger en max nedgång på nästan 50% under 2008/2009, är detta en ganska jobbig resa just då och en risk för att man hoppar av.
    Har du undersökt resultatet av att använda t.ex. SMA200 för att inte vara investerad då kursen ligger under SMA200 för att minska fallhöjden?
    Hur skulle detta kunna appliceras?

    Hälsningar
    Fredrik

    1. Hej igen! Som skrev jag skrev ovan kommer ett test framöver. Kan nämna att största nedgång minskar från 50 % till ca 20-25 %. Däremot med lite lägre avkastning som följd om man skulle köpa/sälja hela portföljen efter en kombination av absolut momentum och MA200 signaler.

  6. Hej! Funderar på om det skulle vara idé att använda stop-loss i kvartalsportföljen. Om en oväntad negativ nyhet drabbar en aktie har den inte mycket tid att återhämta sig. Samtidigt som varje aktie har mer tyngd i en koncentrerad portfölj.

    Har lekt med tanken på en portfölj som investerar som ovan i top 5 men där man månadsvis byter ut eventuella aktier som glidit utanför top 10.

    1. Hej! Har varit på gång att skriva om stop-loss i ett inlägg. Är något tveksam till om det ger mervärde då undersökningar gett ganska olika resultat. Dessutom tillkommer det en del handelsavgifter. Skrev ett längre svar tidigare om detta:

      ”Hej!

      Jag har själv inte undersökt stop loss i mina backtester, men vet att Alpha Architect har det. Speciellt testade de en strategi som togs fram i en artikel som talade mycket för stop-loss: https://alphaarchitect.com/2016/08/10/taming-the-momentum-roller-coaster-fact-or-fiction/De kunde inte återskapa resultaten och de fick klart lägre avkastning. Men det finns flera artiklar som supportar stöd för stop loss som tas upp i detta inlägg: https://www.quant-investing.com/blogs/general/2015/02/16/truths-about-stop-losses-that-nobody-wants-to-believe

      Mitt eget synsätt på det är att stop loss oftast introducerar en massa extra handelskostnader och handel som inte är riktigt värt besväret. Gjorde själv en undersökning i mina portföljer och såg att en stop-loss skulle gjort att man gick ur aktier i fel tillfälle (aktier som sedan gick upp). Det kan skydda, men bättre i så fall med en hedge mot index. Det gäller mer psykologiskt beroende på vad man är nöjd med, men om man adderar stop-loss kan det medföra också att man blir för aktiv och agerar på kortsiktiga signaler. Som du ser ovan gick en del av strategierna sämre än index, men i snitt gick de bättre. Om man handlar med stop-loss kan det lätt bli så att man går in och agerar kortsiktigt och väljer bort de som underpresterat.

      I allmänhet är inte kvantitativa strategier så pass mycket mer volatila än index om de inte är riktigt ”deep value” och liknande som jag implementerat i några av mina portföljer. Du kan se exempelvis hur de kvantitativa portföljer jag implementerat de senaste tre åren gått i min senaste kvartalsrapport: https://borslabbet.se/kvartalsrapport-q3-investerarfysikerportfoljen/Volatiliteten är inte avsevärt mycket högre på sikt än index, det är bara enstaka månader och kvartal det kan skilja sig åt. Men det kan mycket väl hända i en aktiv portfölj också. Inte sett så stor skillnad mot kvantitativa portföljer och de som förvaltat sina portföljer framgångsrikt under samma period (om de inte är traders). Alla lider av kortare perioder av underprestation.

      Vänligen
      Henning”

  7. Tack för svar! Detta påminde mig återigen om vikten av att hålla saker så enkla att man klarar av att vara konsekvent över tid. Bättre med en 80%-ig lösning man kan hålla i 99% av fallen än en 99%-ig lösning man bara genomför 80% av fallen. Nej, jag har inte backtestat det :-).

    1. Ja, bra sagt. Blir lätt att man krånglar till det. Sen är det inte en garanti att 99 % lösningen för de senaste 20 åren blir 99 % lösningen kommande 20 år. Finns för mycket slump på aktiemarknaden för att något kan bli 99 %.

  8. Hej igen! Det blir ganska mycket trading den dag portföljen ska bytas ut. Har du/ni tips på hur man gör det bäst rent praktiskt? Strategi/strategier?

    1. Hej! Ska försöka fixa en automatisk lista på aktier efter topp 5 och topp 10 till kvartalsportföljen på aktier som ska behållas respektive bytas ut till nästa gång den ska uppdateras. I de flesta fall är aktierna så pass likvida att det enkelt går att lägga en marknadsorder. Fungerar på portföljer upp till några miljoner i de flesta fall. Gjorde en större ombalansering senaste månadsskiftet och hade problem i stort sett bara i net-netsen där man fick ha en order ute under längre tid (några dagar) men som sen gick igenom.

  9. Vore suveränt med en sån lista! Du tittar alltså inte på orderboken på handelsdagen? (Overkill?)

    1. Jo, självklart för att se pris och spread. Man kan ju också lägga sig på köpnivån i orderboken för att minska spreaden. Sen bevaka om man får det till det priset. Beror på hur aktiv man vill vara.

  10. Jag har en fråga kring noggrannheten i själva ombalanseringen i kvartalsportföljen som jag nu valt att följa. Låt säga att jag satsar 10 000/aktie och strategi, totalt 200 000 kr, i den ursprungliga portföljen. När det är dags för ombalansering låtsas vi att portföljen är värd 205 000 kr vilket då skulle innebära att ny ombalansering skulle bli 10 250 kr/aktie och strategi för att alla skulle få lika vikt.

    Min fråga blir här , om en aktie inom en strategi vid tidpunkten för byte i kvartalsportföljen i exemplet ovan är värd 10 100 kr och en aktie inom en strategi är åt andra hållet, d v s det skiljer enbart 150 kr åt något håll från den korrekta viktningen. Ser du någon gräns här när man låter bli att vikta om för att skiljer alldeles för lite mellan nuvarande vikt för en aktie i jämförelse med korrekt?

    1. Hej! Man kommer aldrig att exakt kunna vikta aktiepositionerna lika då aktierna är olika värda. Med aktier värda mer än 100 kr kommer det kunna vara en skillnad på någon hundralapp i varje position. Sen vid omviktning får man avgöra mot kostnad i courtage. Med 10 000 kr per position kanske du kör mini-courtage och då kan det vara värt att vikta om vid 500-1000 kr i avvikelse. Men under 500 kr i avvikelse ser jag ingen anledning till att vikta om, rörelserna i aktierna är ganska slumpmässiga och det kan vara bra att vara något överviktad i de aktier som gått upp under perioden då de har högre momentum.

  11. Denna studie är gäller väl om man har en viss mängd pengar t ex 100000 att placera om varje kvartal, men säg att man har 100000 men också sparar 10000 i månaden, då kommer man ju få vänta 3 månader med att få investera kvartalets första 10000 sparade kr osv? Hur ska man tänka där, ska man ligga likvid medans man väntar på att få investera i kvartalsportföljen eller ska man investera pengarna någon annanstans t ex en fond medan man väntar eller avtar momentumeffekten då? Eller har detta väldigt liten betydelse?

    1. Hej! Har sett lite tester där man investerar månadsvis, kvartalsvis och årsvis i index och det finns en skillnad men inte så markant. Har inte testat skillnaden här, men misstänker att den är liten. Alltså det skiljer inte markant mycket att investera 10 000 kr per månad mot 30 000 kr per kvartal. Kan tillägga att jag själv gjort så senaste 3 åren med okej resultat. Har du dessutom flera sparanden kan du variera mellan vad du sätter in i varje månad.

  12. Hej!
    Jag förstår inte riktigt hur det är tänkt att ombalanseringen ska fungera. Jag vill nämligen följa Börslabbets kvartalsportfölj då den verkar enkel att sköta (vill inte månadsspara) och har givit bra avkastning. Så nu har jag investerat 70 000 i total 20 olika aktier, 5 aktier per strategi (eller mer korrekt 20 olika positioner eftersom vissa aktier köptes in på flera strategier). Jag uppfattade det i alla fall som att man skulle byta ut alla 20 positioner varje kvartal. Stämmer det att det var så backtestet utfördes? För i en av dina andra artiklar antyder du att man bara byter ut en strategi per kvartal, och låter de andra tre vara. På så sätt skulle varje strategi få en omloppstid på ett år. Så hur ska jag göra nu egentligen när jag har investerat hela beloppet på en gång? Kan säga att eftersom jag har ganska oregelbundna inkomster och utgifter så föredrar jag att samla ihop pengar från det gångna året på sparkonto, för att sedan ta så mycket pengar därifrån som jag anser mig ha råd med och investera i aktier en gång per år.

    1. Hej! Man kan göra på sjukt många olika sätt när man ska ombalansera Börslabbets portfölj och flera sätt har nämns på olika inlägg på Börslabbet då det många gånger kan vara bättre att anpassa det efter en själv. I testet ovan är allt baserat på att man byter ut alla aktier kvartalsvis (alltså i alla portföljer). Jag publicerade igår ett test där man kan se flera olika andra sätt hur man kan balansera om en Börslabbetportfölj: https://borslabbet.se/hur-manga-aktier-hur-ofta-och-nar-ska-man-balansera-om-portfoljen/

      Att balansera om alla strategier kvartalsvis ger klart bäst avkastning och speciellt för sammansatt momentum skiljer avkastningen 10 % per år mellan årsvis och kvartalsvis balansering. De trendande portföljerna går att balanseras om årsvis utan allt för mycket lägre avkastning (2-3 %), men om man ändå ska balansera om sammansatt momentum kvartalsvis så rekommenderar jag att göra det med alla då det blir enklast.

  13. Hej! Du nämnde i en tidigare kommentar att man fortfarande kan följa månadsportföljen med top 3 i varje strategi. Jag har dock inte lyckats hittat några backtest-resultat för top 3 i månadsportföljen.

    Jag funderar på om du istället har backtest-resultat för top 3 och top 4 i varje delstrategi för börslabbets kvartalsportfölj?

    1. Hej!

      Ja, tyvärr har jag inte gjort ett backtest på topp 3 i varje portfölj som i månadsportföljen. Det blir ganska komplicerat att testa då man måste se om man redan har aktien i portföljen etc. Nackdelen med just månadsportföljen är också att man exkludera sammansatt momentum, som är bästa strategin i Börslabbets backtester.

      För topp 3 för kvartalsportföljen är resultatet 35,6 % per år för sammansatt momentum, 37,3 % för trendande utdelning, 26,6 % för trendande kvalitet och 23,8 % för trendande värde. Men med en så pass koncentrerad portfölj får man vara försiktig med att tolka resultaten. En enskild ett enskilt år kan ha en enorm påverkan, så exempelvis är det svårt att säga att trendande utdelning är klart mycket bättre än trendande värde, mer så att det föll sig så bland topp 3 aktierna under denna period.

  14. Hej igen!

    Ja, top 3 i de enskilda strategierna är ju inte så intressant, det har du rätt i. Men om man kör kvartalsportföljen (med de 4 strategierna) får man ju i.a.f. 12 eller 16 bolag i portföljen för topp 3 eller 4. Det borde ju minska slumpens inverkan. Egentligen var det det jag var ute efter och inte siffrorna för de enskilda strategierna. Men som man frågar får man svar (tack för svaret dock!).

    Ytterligare fundering: Rena momentum-strategier brukar väl oftast underprestera index i bear-trender? Det jag därför funderade över var om Sammansatt Momentum fungerar bättre i tider när exempelvis OMXS30 ligger över MA200 och sämre annars? Då skulle man ju t.ex. kunna ha högre vikt i Sammansatt Momentum under bulltrender och mindre när index ligger under MA200. Tror du det skulle vara värt att undersöka?

    Kan man inte tillämpa dual momentum för de fyra strategierna i kvartalsportföljaen och välja de 2 t.ex. som just nu har högst momentum? Enligt en studie (om jag förstod den rätt) så fungerade 1 månaders-momentum bäst om man t.ex. följde olika branchindex och andra tillgångar och valde den/de bästa för tillfället.

  15. Hej! Ok, om det var det du var ute efter så är resultaten följande för topp 3 i portföljen: 32,6 % avkastning per år, max nedgång -51 %, Sharpe: 1,15, Sortino: 2,29. Så inte så mycket bättre än topp 5 (något högre avkastning men mer volatil vilket ger lägre sharpe och sortino).

    Ja, det brukar vara fallet men i mitt test så var nedgången lägre för sammansatt momentum än övriga index, så behöver inte alltid vara fallet. Också om du kollar i Börslabbets studie (https://borslabbet.se/borslabbets-strategier/) så gick sammansatt momentum bättre än index under åren 2001-2003 och 2008-2009 när övriga börsen gick ner. Så verkar inte finnas en riktigt bra korrelation. I USA är det främst efter finanskrisen som momentum gick dåligt, många andra perioder har den gått okej trots nedåtgående börs (åtminstone bättre än index). Så oftast är det bäst att hedga sig mot index än att gå ur strategin när börsen går ner (du kan läsa mer här: https://borslabbet.se/trendfoljning-och-hedge-pa-borslabbetportfoljen/)

    Ja, det skulle gå men tror det skulle innebära alldeles för mycket courtage. Går bra med faktor ETF:er, men om man själv skulle handla strategierna på månadsbasis skulle det bli alldeles för hög omsättning. Speciellt skulle det göra att man måste exkludera illikvida småbolag, vilka man oftast vill komma åt då de ger potentiellt högra avkastning.

  16. Hej!

    Jag tycker att Börslabbet är en fantastisk tjänst och tack för alla svar. Jag tror jag har två ganska bra funderingar att komma med här:

    1) Varför inte inkludera även finans och investmentbolag i Sammansatt Momentum? Det är ju ändå en ren momentumstragi.

    2) I Sammansatt Momentum, varför inte inkludera bolag från First North också, men som har börsvärde > 500 miljoner. Exempel just nu: THQ, Stillfront. Jag antar att det kanske är begränsningar i datat som gör att de inte är med men resultaten kan nog bli ännu bättre då.

    THQ och Stillfront har exempelvis ett Sammansatt Momentum på ca 120 just nu, mer än Nolato t.ex. som ligger på 67 (då är det medelvärdet av de tre tidsperioderna jag tagit).

    1. Hej!

      Tack för lovorden! Alltid kul att få höra av användare som gillar tjänsten.

      1) Bra fråga! Det är faktiskt för att det blev bättre resultat utan finans och investmentbolag i mina tester. Min hypotes är att finans och investmentbolag är alldeles för beroende av underliggande eget kapital. De kan inte öka alldeles för mycket utan att deras underliggande kapital ”stoppar” utvecklingen. I jämförelse kan förutsättningarna för ett vanligt företag ändras drastiskt beroende på omvärlden. Så helt enkelt var avkastningen högre om man exkluderar finansiella bolag i alla strategier.

      2) Återigen som ovan, att inte inkludera First north har gett högre avkastning. Mycket troligtvis på grund av att det är högre spekulation på First North, mycket högre failure rate och färre företag. Är hela 5 % lägre avkastning per år för topp 10 aktier enligt sammansatt momentum om man inkluderar First north. Nu är det inte så många bolag som är inkluderade som är över 500 miljoner sek, de första dök upp 2008 och som max var det ca 25-30 i slutet av perioden, så är svårt att säga exakt. Men det är ändå något jag sett genomgående i mina tester, också om man har lägre gränser.

      Hoppas det svarar på dina frågor!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *