Börslabbet är en tjänst för både nybörjare och erfarna investerare som vill systematiskt investera på börsen. Med systematiska strategier är det enkelt att komma igång, tar lite tid och slår de flesta aktiva investerarna över tid. I denna studie ska jag gå igenom hur man kan ha Börslabbets strategier i en diversifierad allvädersportfölj.
Introduktion
Diversifiering är sagt att vara den enda fria lunchen när vi investerar. Genom att investera i olika tillgångar sprider vi riskerna, får en lägre risk och får en bättre riskjusterad avkastning. Det gör att vi kan klara av stora fall på börsen och nyttja dessa till vår fördel.
Mitt mål med denna studie är att ge uppslag för hur man kan kombinera Börslabbets strategier i en diversifierad allvädersportfölj för att både få lägre risk och bättre riskjusterad avkastning. Den baserar sig på att kombinera tillgångar (aktier, räntor, etc.) som fungerar olika bra under olika ekonomiska perioder. Studien utgår från den främsta forskningen på området om hur man investerar diversifierat på bästa sätt.
Se denna studie som förslag på hur man kan investera och det går givetvis att ändra på de olika portföljerna och själv välja vilka delar man vill inkludera. Det viktiga är att hitta en fördelning som passar sin egen risknivå och investera i det som man är bekväm med. Bästa sättet att investera är utifrån sina egna erfarenheter och preferenser och det finns inga korrekta svar på hur man ska investera.
Varför fokusera på risk?
Den stora anledningen till att investera diversifierat är för att minska risken. Det finns flera olika typer av risk där de främsta är nedgångar, större förluster och volatilitet.
De flesta bryr sig främst om nedgångar eller risken att förlora en stor del av sina pengar i en börskrasch. Oftast återhämtar sig börsen, men det finns många exempel på börser och valutor som gått till noll eller nära noll (Ryssland och Kina vid deras kommunistiska revolutioner, Tyskland och Japan efter andra världskriget, Tysklands hyperinflation, USA under depressionen, Stockholmsbörsen och Nasdaq efter IT-bubblan, etc.).
Vi vet aldrig framtiden och dessa typer av händelser kan vara förödande för sina investeringar. Det kan ta lång tid för portföljen att återhämta sig om den ens gör det. Även börser som gått bra som den svenska och amerikanska har haft perioder på över 30 år där börsen gett negativ realavkastning. Här är det också viktigt att veta hur lång tid vi är i en nedgång eftersom det kan variera kraftigt. Därför är det bra att investera i okorrelerade tillgångar för att undvika stora förluster.
Volatilitet är också viktigt då stora variationer i sin förmögenhet kan vara svårt att hantera. Det är det akademiska sättet att se på risk och mäts genom mått som Sharpekvot och Sortinokvot. Här är det främst Sortinokvoten som är det intressanta då den endast mäter negativ volatilitet (förluster) och då det är förlusterna vi har svårt att hantera.
Vi kommer att titta på alla dessa mått på risk här i studien genom att fokusera på riskjusterad avkastning, volatilitet, största nedgångarna och andel av tiden portföljen varit i förluster. Det är bra att komma ihåg att denna period som visas är begränsad och utfallet kan både bli bättre eller sämre i framtiden. Oavsett ger resultaten en vägledning över vad vi kan förvänta oss utifrån vad som fungerat historiskt.
Portföljdelarna
En bra diversifierad portfölj investerar i tillgångar som fungerar olika bra över konjunkturcykeln och under inflation samt deflation. Inspirerad av Ray Dalios allvädersportfölj, Harry Brownes permanenta portfölj och andra (se längst ner på sidan under “Källor och mer läsning”) har jag valt ut de främsta tillgångarna som fungerat i de olika regimerna. De fungerar olika bra under de olika ekonomiska regimerna och agerar som aggressiv och defensiv del av portföljen.
Aktier
Aktier har gett högst avkastning över tid och går bra när ekonomin går bra och tillväxten ökar. De går bra under perioder som är gynnsamma för ekonomin vilket är högkonjunktur och perioder av låg inflation. Däremot går aktier mindre bra under perioder av sjunkande tillväxt eller stigande inflation. Dessutom som vi vet är aktier riskfyllda och börsen kraschar med jämna mellanrum.
Vi utgår från Börslabbets svenska portfölj som bygger på att investera systematiskt efter vad som fungerat på börsen. Vi utgår från avkastningen efter handelskostnader. Denna del tillhör den aggressiva delen i portföljen som är exponerad mot risk.
Trendföljning
Trendföljning innebär att investera utifrån trenden i olika tillgångar vilket gett hög avkastning och låga nedgångar. Trendföljning har visat sig vara en av de bästa strategierna under perioder av inflation som är perioder där både aktier och obligationer går dåligt. Att investera efter trenden har historiskt gjort att man klarat både perioder med stora börskrascher (00-talet) och av hög inflation (70-talet).
Börslabbets strategi Global trendföljning följer trenden på de internationella marknaderna med hjälp av indexfonder. Majoriteten av tiden är den investerad i aktier vilket gör att volatiliteten är mest dominerad av aktier. Då avkastningen är hög men nedgångarna är låga kan den räknas både till den aggressiva och defensiva delen av portföljen.
Räntor
Räntor innebär sparkonto och obligationer (räntefonder) och är det vanligaste som investerare använder för att sänka sin risk och ha som buffert och kassa. Obligationer går bra under lågkonjunktur eftersom räntorna då sjunker och priset på obligationer ökar. De fungerar både som ett skydd mot lågkonjunktur och deflation.
Räntedelen här i studien används också för att illustrera en buffert utöver att minska risken. Det är för att ge ett helhetsgrepp över sitt totala sparande. Vi kommer främst att använda obligationer då dessa över tid ger en högre avkastning och bättre diversifiering än ett sparkonto. Det går givetvis att enbart ha denna del på sparkonto eller använda både sparkonto och obligationer vilket vi kommer diskutera under rubriken “Implementering”.
Guld
Guld har liksom trendföljning visat sig vara bra att kombinera med aktier och räntor. Guld ger bra avkastning under perioder av hög inflation samt under perioder av kris. Tillsammans med räntor och obligationer klassas guld till den “säkra” delen i portföljen då den skyddar vid både kris och perioder av pengatryckeri och inflation.
Under långa perioder har de flesta valutor varit kopplade till guldet vilket inneburit att räntor och guld varit samma sak. Med dagens pappersvaluta fungerar guld som skydd mot devalveringar och gjort att guld gett högre avkastning än räntor sedan år 2000. Alla valutor har förr eller senare devalverats eller dött. För mer läsning om detta och varför det är bra att ha guld i portföljen se boken “The Changing World Order” av Ray Dalio.
De olika portföljerna
De olika portföljdelarna går att kombinera på en mängd olika sätt och här kommer ett antal uppslag inspirerad av andra portföljer. Börslabbetportföljen och Global trendföljning kan ses som de aggressiva tillgångarna och räntor och guld som de defensiva tillgångarna.
De olika portföljerna är (se tabellen nedan för förelning):
- Aggressiv portfölj – Investerar enbart i de aggressiva tillgångarna men med fokus på något lägre nedgångar än börsen.
- Tillväxtportfölj – Inspirerad av den klassiska 60/40-portföljen men istället för 40 % räntor är det 20 % Global trendföljning, 10 % obligationer och 10 % guld. Detta för att ge en högre och bättre riskjusterad avkastning i en värld av låga räntor.
- Defensiv portfölj – Inspirerad av Golden Butterfly med 20 % trendföljning istället för korta räntor.
- Permanent portfölj – Inspirerad av Permanenta portföljen med också här 25 % trendföljning istället för korta räntor.
| Börslabbetportföljen | Global trendföljning | Räntor | Guld | |
|---|---|---|---|---|
| Aggressiv portfölj | 70 % | 30 % | – | – |
| Tillväxtportfölj | 60 % | 20 % | 10 % | 10 % |
| Defensiv portfölj | 40 % | 20 % | 20 % | 20 % |
| Permanent portfölj | 25 % | 25 % | 25 % | 25 % |
Portföljerna återspeglar dagens situation med låga realräntor genom att inte ha lika mycket i räntor som traditionella portföljer och har istället trendföljning och guld i den defensiva delen. Detta har historiskt gett klart högre avkastning med en lägre inflationsrisk. I testerna för denna studie visade det sig också att en enkel fördelning med hälften guld och hälften räntor gav bäst resultat.
Portföljerna är listade från hög risk till låg risk där de olika nivåerna är beroende på vilken risk man är villig att ha. Portföljerna är investerade mellan 25-100 % i aktier och mellan 0-75 % i defensiva tillgångar beroende på vad som finns i trendföljning.
Om man vill ha en helt passiv portfölj går det givetvis att inte ha med trendföljning. Byter man ut den mot räntor fås i stort sett de portföljer som portföljstrategierna är inspirerade av. Det finns tester med Börslabbets strategier i Permanenta portföljen och Golden Butterfly. Det skulle i så fall innebära lägre avkastning, lägre volatilitet och liknande nedgångar.
Backtest med Börslabbets strategier (2001-2021)
Nu över till hur dessa strategier fungerat historiskt. I tabellen nedan ser vi avkastningen och olika mått på risk under perioden 2001-2021. Stockholmsbörsen har gett dryga 10 % per år under denna period, med en volatilitet på närmare 20 % och mer än halverats två gånger. Börslabbets svenska portfölj har gett en klart högre avkastning, men liknande volatilitet och nedgång. Alltså är det bara avkastningen som ökat med Börslabbets strategier medan risken är densamma.
Global trendföljning har även den gett högre avkastning än index med klart lägre volatilitet och nedgångar. Det innebär att trots avkastningen är 10 procentenheter lägre per år än Börslabbets svenska portfölj är den riskjusterade avkastningen nästan densamma. Obligationer och guld har gett liknande riskjusterad avkastning som Stockholmsbörsen och där guld nästan gett lika hög avkastning och lika volatil.
| Avkastning | Volatilitet | Sharpe | Sortino | Max nedgång | |
|---|---|---|---|---|---|
| Stockholmsbörsen | 10,1 % | 19 % | 0,55 | 0,71 | -54 % |
| Börslabbets svenska portfölj | 23,7 % | 21 % | 1,06 | 1,84 | -52 % |
| Global trendföljning | 14,1 % | 11 % | 1,13 | 1,98 | -12 % |
| Obligationer | 3,8 % | 4 % | 0,63 | 0,97 | -7 % |
| Guld | 9,1 % | 16 % | 0,54 | 0,95 | -34 % |
I tabellen och graferna nedan visas resultatet för de olika portföljerna. Som syns minskar både avkastning och risk för de olika portföljerna utifrån den risk man är villig att ta. Bäst riskjusterad avkastning ger både den defensiva och permanenta portföljen och de ger också bäst avkastning relativt maximala nedgångarna. Volatiliteten mer än halveras för dessa portföljer jämfört med börsen samtidigt som de gett högre avkastning.
| Avkastning | Volatilitet | Sharpe | Sortino | Max nedgång | |
|---|---|---|---|---|---|
| Aggressiv portfölj | 20,8 % | 17 % | 1,15 | 2,03 | -39 % |
| Tillväxtportfölj | 18,5 % | 14 % | 1,21 | 2,19 | -31 % |
| Defensiv portfölj | 15,3 % | 10 % | 1,32 | 2,55 | -17 % |
| Permanent portfölj | 13,1 % | 8 % | 1,36 | 2,66 | -9 % |
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Portföljerna upplevde inte heller lika stora nedgångar som Stockholmsbörsen vilket gör dem klart enklare att investera i. Man tappar en del i avkastning jämfört med enbart aktier men det gör det också lättare att klara stora börskrascher och nedgångar. Som visas i den sista grafen ovan är den 3-års rullande årliga avkastningen alltid positiv i de mindre riskfyllda portföljerna och man får en mer jämn avkastning mot börsen. Överavkastningen mot enbart aktier sker främst i kriser då det är störst risk att bli av med jobb och man kan få behov av sina besparingar.
Tabellen nedan visar hur länge portföljerna är ner med -10 % respektive -20 % från tidigare max och maximal nedgång. Investerar man enbart på Stockholmsbörsen har man spenderat 24 % av tiden i en björnmarknad (20 % nedgång). Detta minskar till enbart 6 % respektive 3 % med den aggressiva och tillväxtportföljen. Med den defensiva och permanenta portföljen har under perioden inte upplevt ett så stort fall och den permanenta har inte ens gått ner med -10 %. Alltså är det klart enklare att följa dessa portföljer om man har svårt för stora förluster.
| Strategi | % tid -10 % från max | % tid -20 % från max | Max nedgång |
|---|---|---|---|
| Stockholmsbörsen | 38 % | 24 % | -54 % |
| Aggressiv portfölj | 16 % | 6 % | -38 % |
| Tillväxtportfölj | 11 % | 3 % | -30 % |
| Defensiv portfölj | 4 % | 0 % | -17 % |
| Permanent portfölj | 0 % | 0 % | -9 % |
Backtest med Stockholmsbörsen (1971-2021)
Då data saknas för Börslabbets strategier längre tillbaka än år 2001 använder vi istället Stockholmsbörsen för att undersöka en längre period. Som konstaterades i föregående avsnitt har risken för Stockholmsbörsen och Börslabbets svenska portfölj varit likvärdig och det enda som skiljer sig åt är avkastningen. Därför fungerar Stockholmsbörsen som bra komplement för att undersöka aktierisken längre bak i tiden.
Tabellen nedan visar den avkastning och risk för de olika tillgångarna och strategierna under perioden. Som syns har Stockholmsbörsen gett en bra avkastning under perioden och Global trendföljning har gett än bättre avkastning till lägre risk. Obligationer och guld har gett liknande avkastning men där guldet har haft en volatilitet och nedgångar i nivå med börsen. Överlag ser bilden mycket lik ut perioden 2001-2021 med något högre avkastning (drivet av en högre inflation) och volatilitet.
| Avkastning | Volatilitet | Sharpe | Sortino | Max nedgång | |
|---|---|---|---|---|---|
| Stockholmsbörsen | 14,9 % | 19 % | 0,54 | 0,78 | -63 % |
| Global trendföljning | 19,3 % | 13 % | 0,98 | 1,53 | -19 % |
| Obligationer | 7,8 % | 6 % | 0,39 | 0,49 | -19 % |
| Guld | 9,1 % | 20 % | 0,26 | 0,49 | -51 % |
I tabellen och graferna nedan visas avkastningen och risk för de olika portföljstrategierna. Som syns skiljer sig inte avkastningen mycket åt mellan de olika alternativen vilket gör att de mer defensiva portföljerna har högst riskjusterad avkastning. I grafen ser vi också att den permanenta portföljen hade till och med bättre avkastning än Stockholmsbörsen och den aggressiva till mitten av 80-talet efter det inflationära 70-talet.
| Avkastning | Volatilitet | Sharpe | Sortino | Max nedgång | |
|---|---|---|---|---|---|
| Aggressiv portfölj | 16,9 % | 16 % | 0,72 | 1,06 | -51 % |
| Tillväxtportfölj | 15,4 % | 14 % | 0,73 | 1,12 | -43 % |
| Defensiv portfölj | 14,2 % | 11 % | 0,79 | 1,30 | -29 % |
| Permanent portfölj | 13,7 % | 10 % | 0,81 | 1,44 | -17 % |
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Gällande nedgångar var dessa både större och mer frekventa för portföljerna under perioden 1971-2021 vilket visas i tabellen nedan. Totalt var den aggressiva och tillväxtportföljen ned över 20 % under 12 % respektive 8 % av tiden. Detta skedde under kraschen 1987, 90-talskrisen, kraschen efter IT-bubblan och finanskrisen. Den defensiva och permanenta portföljen klarade sig bättre men var också dessa ner under -10 % flertalet gånger. Alltså bör man vara medveten om att nedgångar på -20 % sker ibland för de mer aggressiva portföljerna och på -10 % för de defensiva.
| Strategi | % tid -10 % från max | % tid -20 % från max | Max nedgång |
|---|---|---|---|
| Stockholmsbörsen | 33 % | 18 % | -63 % |
| Aggressiv portfölj | 23 % | 12 % | -51 % |
| Tillväxtportfölj | 17 % | 8 % | -43 % |
| Defensiv portfölj | 9 % | 2 % | -29 % |
| Permanent portfölj | 4 % | 0 % | -17 % |
Perioden 1971-2021 innefattar flera olika perioder av hög och låg inflation samt hög och låg avkastning för aktier. För att illustrera skillnaden mellan portföljerna och Stockholmsbörsen visas avkastningen per årtioende i tabellen nedan. Avkastningen är justerad för inflation (realavkastning) då det spelar stor roll när inflationen är hög. Som syns i tabellen är realavkastningen mest stabil i de defensiva portföljerna vilka gick bra när börsen knappt gav någon avkastning under 70- och 00-talet. Sen förlorar man avkastning under tjurmarknaderna (1980-2000 och 2010-2021).
| Stockholmsbörsen | Aggressiv portfölj | Tillväxtportfölj | Defensiv portfölj | Permanent portfölj | |
|---|---|---|---|---|---|
| 1971-1979 | 1,5 % | 4,3 % | 5,2 % | 6,8 % | 8,1 % |
| 1980-1989 | 24,8 % | 24,2 % | 19,3 % | 14,1 % | 11,3 % |
| 1990-1999 | 15,7 % | 17,5 % | 14,9 % | 12,6 % | 11,6 % |
| 2000-2009 | 1,1 % | 5,0 % | 5,5 % | 7,1 % | 8,4 % |
| 2010-2019 | 11,5 % | 11,2 % | 9,9 % | 8,3 % | 7,5 % |
| 2020-2021 | 23,1 % | 21,0 % | 17,4 % | 13,0 % | 10,4 % |
(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Resultaten ovan visar avkastningen om man haft obligationer i portföljen. Dessa har haft en bra period med sjunkande räntor vilket gett en klart bättre avkastning än sparkontot och en bättre avkastning än vad de troligen kommer att ge framöver. Avkastningen för sparkonto har varit 2-2,5 procentenheter lägre per år vilket inneburit att avkastningen hade varit 0,2-0,6 % lägre med sparkonto istället (beroende på andel räntor). Volatiliteten är i stort sett densamma med sparkonto och nedgångarna någon procentenhet mer då sparkontot inte skyddar lika effektivt under en lågkonjunktur.
Implementering
Investeringar
Huvuddelen av alla portföljer investerar efter Börslabbets strategier som går att följa här på Börslabbet. Man kan investera både efter Börslabbets svenska, nordiska eller amerikanska portfölj beroende på vilka marknader man vill investera i och hur diversifierad man vill vara i sitt aktiesparande. Global trendföljning går också att följa här på Börslabbet där man investerar i indexfonder utifrån trenderna på världens marknader.
I guld går det att investera på flera olika sätt (se här för en djupare genomgång) där enklast och bäst är att investera i ETF:er som håller fysiskt guld i valv. Dessa går att handla via de flesta mäklare och kostar 0,1-0,3 % per år. Exempel guld ETF:er är Xetra Gold och WisdomTree Physical Swiss Gold.
När det kommer till räntor är den stora frågan mellan om man vill investera i sparkonto eller obligationer. Över tid har obligationer gett högre avkastning och bättre diversifiering då priset varierar med räntan. Obligationer har världen över under perioden 1870-2015 gett 1 % högre avkastning än korta räntor / sparkonto då investerare har krävt högre ränta att låna ut på längre sikt. Svenska obligationsfonder brukar utgöras av en mix av stats-, kommun-, bostads- och företagsobligationer och ge en ränta runt 1 % över statslåneräntan. Exempel på obligationsfonder är AMF Räntefond Mix / Lång och Storebrand Obligation.
För en buffert kan det vara vettigt att ha sparkonto för att undvika ränterisken och ha statlig insättningsgaranti. Genom att välja ett konto med hög ränta och insättningsgaranti hos en nischbank (se Konsumenternas jämförelse) kan man kompensera en högre ränta. Oavsett vad man väljer är räntedelen i portföljerna liten vilket ger en marginell påverkan på totalavkastningen. Givetvis går det också att kombinera sparkonto med obligationsfonder för att sprida riskerna och innehaven.
Ombalanseringar, sparande och sparform
En diversifierad portfölj behöver justeras årligen för att kompensera för rörelser i portföljen, annars skulle allt hamna i det som gett bäst avkastning över tid. Antingen gör man det en gång per år eller med sina insättningar i portföljen. Båda varianterna fungerar och beror på hur mycket man sparar mot hur stor portföljen är. Enklast är i alla fall att en gång per år se över och ombalansera portföljen.
Alla portföljer går det både att spara regelbundet i eller ett större engångsbelopp. Det är oftast psykologiskt lättare att investera pengar över tid i en portfölj men i de flesta fall lönar det sig att investera allt på en gång. Det är också stora syftet med en diversifierad portfölj att man ska minska den risk det innebär att investera. Avvaktar du tar du egentligen ett aktivt val av att ha alla pengar på sparkontot mot att vara investerad (vilket både förlorar i avkastning och kan ätas upp av inflation) och sen när du väl är fullinvesterad är du återigen i samma sits som om du investerat allt på en gång. Fokusera främst på vilken nivå av risk du tar än rätt tidpunkt.
När det kommer till sparform är investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring (KF) att föredra för allt förutom räntor. Detta då de är schablonbeskattade utifrån räntor (statslåneräntan plus en procent) och alla andra tillgångar har över tid gett bättre avkastning än räntor. Obligationsfonder ger likt den ränta som schablonbeskattas och går därför både antingen att ha på ett ISK eller i en vanlig aktie- och fonddepå. Då insättningar beskattas i ISK och KF kan det vara bra att ha allt sparande i samma sparform på grund av ombalanseringarna.
Summering
I denna studie har vi undersökt Börslabbets portföljstrategier som utgår från att på bästa sätt kombinera Börslabbets olika strategier i en diversifierad portfölj. Genom att göra det kan vi minska den risk vi tar i vårt investerande vilket gör att vi klarar av ekonomins svängningar mycket bättre, både om det är börskrascher eller hög inflation.
Jag hoppas att denna studie gett en bättre förståelse för risk och varför det är bra att investera i flera olika tillgångar i sin portfölj. Målet har varit att ge en vägledning i hur du kan minska din risk och hitta en portfölj som passar din risknivå. Det sista steget är för dig själv att implementera det i ditt eget sparande.
Källor och mer läsning
Börslabbets resurser:
- Börslabbets kurs i diversifierade portföljer
- Studie: Vad fungerar på Stockholmsbörsen?
- Studie: Global trendföljning
- Permanenta portföljen och Golden butterfly med Börslabbets strategier
- Backtest av Permanenta portföljen och Golden butterfly under 1970-2017
- Alternativ för att investera i guld
Andra portföljer och källor:
- Portfolio Charts – Harry Browns permanenta portfölj
- Portfolio Charts – Golden Butterfly
- Verdad – Countercyclical investing
- Bridgewaters – Allvädersportfölj
- AQR – When stock and bond diversification fails
- Artemis – The Allorgy of the Serpant and the Hawk
- Ray Dalio – The Changing World Order
- In Gold We Trust
- Investerarfysikern – Den typiska börscykeln
