Backtest av olika portföljstrategier 2001-2016 med månadsdata

Henning HammarStrategier, Studier och backtest27 Comments

Många användare av Börslabbet har efterfrågat flera olika förslag på olika portföljer och portföljfördelningar med Börslabbets strategier. Nu med månadsdata för alla strategier kan vi enkelt se utvecklingen månadsvis för olika portföljer och hur en total portfölj skulle utvecklat sig under perioden. Målet med detta inlägg är att ge förslag på olika portföljer där man kan anpassa sparandet efter sin egen riskprofil.

Delar av portföljen

För att skapa en väldiversifierad portfölj gäller det att inkludera flera olika tillgångar i portföljen. Historiskt har aktier, räntepapper och guld alla gett diversifierande fördelar i olika portföljer och det finns flera olika portföljer som bygger på detta, bland annat Permanenta portföljen och Golden Butterfly.  Trendföljning har också visat sig vara bra i portföljen och i treenighetsportföljen utvecklad av Meb Faber kombinerar man långa innehav i aktiestrategier, räntor och guld med trendföljande strategier. För att läsa mer om hur man sätter ihop en diversifierad portfölj, se Börslabbets Grundkurs i diversifierade portföljer.

Sammansättningen utgår från främst ett aktieinnehav i Börslabbets strategier, dels en trendföljande del som i Börslabbets strategi Global trendföljning och diversifierande alternativ så som räntor och guld. Det som anges som Börslabbetportföljen är motsvarande om man skulle investerat i topp 10 aktier kvartalsvis efter strategierna Trendande värde, Trendande kvalitet, Trendande utdelning och Sammansatt momentum (25 % i varje) i likhet med Börslabbets studie. Global trendföljning är utifrån den strategi som testas i detta test och antas initialt vara investerad i globalindex första året innan första signal ges. Ränta utgår från 3-månaders statsskuldväxlar och innebär i praktiken att man sätter in pengarna på sparkonto eller i korträntefonder.

Nedan visas utvecklingen för de olika tillgångslagen och strategierna under perioden 2001-2016 (utan justering för kostnader och avgifter). Som syns gav Börslabbetportföljen högst avkastning men till högst risk. Ränta gav lägst avkastning men utan nedgångar och guld utvecklade sig positivt under perioden med 9,1 % per år i avkastning.

(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

De olika portföljerna

Fyra olika portföljer valdes att testas, dels en mer aggressiv portfölj som inte investerar alls i räntor eller guld. Därefter kommer tillväxtportföljen. Fokus i denna portfölj är att ha hög tillväxt men utan att ta för hög risk. Nästa portfölj är den måttliga portföljen och har större del trendföljning och guld mot en lägre del aktier. Till sist är det den defensiva portföljen där fokus är att bevara kapitalet och inte riskera för mycket. Därför ligger också en stor del av denna portfölj i räntor.

(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Resultat

Testet utfördes under åren 2001-2016 efter de olika fördelningarna ovan och nedan visas resultaten. Som syns minskar den årliga avkastningen beroende på portföljernas aggressivitet, men också minskar den maximala nedgången en hel del. Det hela gör att de mer defensiva portföljerna har både högre Sharpekvot och högre Sortinokvot (likt Sharpe men endast fokus på nedgångar). Som syns är det också både Sharpe- och Sortinokvoten högre för alla portföljer än för de enskilda tillgångarna.

(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Grafisk visas avkastningen nedan och man ser hur uppgångar och nedgångar ökar beroende på portföljernas aggressivitet. Trots den låga risken i den defensiva portföljen har den under testperioden vida överstigit avkastningen för Stockholmsbörsen.

(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

De rullande nedgångarna varierar också under perioden och vi ser att de defensiva portföljerna hade lägre nedgångar än de aggressiva. Speciellt efter IT-bubblan gick portföljerna klart bättre än index.

(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Nedan visas rullande 12-månaders avkastningen under perioden. Som syns kan vissa portföljer gå riktigt bra i tjurmarknader medan de är skyddade på nedsidan i björnmarknader.

(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Om man är obekväm med att äga guld kan denna del uteslutas utan att avkastningen och riskprofilen ändras markant. Byter vi ut guld mot räntepapper i portföljerna ovan fås något lägre avkastning men fortsatt liknande Sharpe-kvot. Byter man ut det mot hälften aktier och trendföljning fås något högre avkastning, men också större nedgångar och lägre Sharpe-kvot.

Implementering

Börslabbets strategier går enkelt att implementera med hjälp av Börslabbets screener och Global trendföljning med hjälp av Börslabbets trendverktyg. För räntedelen går det enkelt att investera via ett sparkonto eller via korta räntefonder. Notera att denna del är mindre lämplig att investera i ISK då skatten blir högre. Guld är lite mer knepigt men går att investera i via antingen certifikat, ETF:er eller genom fysiskt ägande.

Summering

Tanken med detta inlägg var att ge uppslag för olika portföljer, både aggressiva och defensiva, som använder de strategier som finns här på Börslabbet. Som syns leder ett diversifierat sparande till både lägre risk till fortfarande hög avkastning mot övriga börsen. För att lyckas över tid gäller det att inte ta för hög risk utan att investera på lång sikt. Genom att kombinera flera olika tillgångar och strategier kan man klart få ner risken i portföljen och att se en fjärdedel av sitt kapital försvinna i en börskrasch är klart lättare än att se hälften.

27 Comments on “Backtest av olika portföljstrategier 2001-2016 med månadsdata”

  1. Helt suveränt!

    1. Har du ombalanserat fördelningen mellan del-portföljerna en gång om året i testet eller?

    2. I Jan Bolmesons Rika Tillsammans portfölj (permanenta portföljen) betonas vikten av att ha riktigt långa obligationer. Det täcks väl delvis av trendföljningen som har obligationer men jag undrar om det på något sätt skulle förbättra portföljerna att även ha obligationer?

    1. Hej!

      1. Alla portföljer är ombalanserade varje månad. Har inte testat en gång om året, men borde inte skilja så mycket (brukar vara fallet i de flesta tester, Vanguard har en bra studie om just detta: https://www.vanguard.com/pdf/icrpr.pdf).

      2. Det kan man göra helt klart. Räntedelen är nu endast korta räntepapper, men man skulle fått högre avkastning och bättre Sharpekvot om man byter ut exempelvis hälften mot obligationer. Den defensiva portföljen skulle ha haft 0,35 % högre avkastning per år och 0,04 i högre Sharpekvot. Sen har det varit i en period med sjunkande räntor som gynnat obligationer. Men i diversifieringssyfte brukar obligationer vara bra.

      3. Ja, det stämmer. Det innebär egentligen att risken är densamma i jämförelse med avkastningen. Som du ser har Tillväxtportföljen nästan identisk Sharpe. Så det innebär att alla tre alternativ är ”optimala” och går i stort sett att alternera mellan dessa för att justera sin risk och avkastning. (Tänk att de hamnar på en rak linje i ett diagram där du har risk på ena axeln och volatilitet på andra axeln).

      1. Hej,
        Ang. fråga 1. hur ser du på att ombalansera kvartalsvis mellan resp portfölj?

        1. Hej!
          Jag kollade lite på detta för tag sen. Just hur korrelationen ser ut mellan olika perioder och fick fram att det finns längre perioder som en strategi kan gå bättre (exempelvis momentum nu i år) och att det var några kvartal det brukar pågå. Det motiverar att man undviker balansera om. Samtidigt skedde skiften ganska drastiskt, vilket talar för att balansera om. Har däremot inte gjort ett detaljerat backtest på just det, men tänkt kolla på det och på momentum mellan strategierna framöver.

          Det jag i alla fall såg var att det var klart bättre att investera i strategierna tillsammans och balansera om mellan dem än att investera i var och en för sig under hela perioden. Sen om det är bäst med månadsvis, kvartalsvis eller årsvis ombalansering mellan strategierna kan jag inte svara på, bara att min misstanke är att det inte skiljer så mycket så som Vanguard studien visat med tillgångar.

  2. Undrar om Börslabbetportföljen avser månads- eller kvartalsportföljen. Men det kanske inte spelar så stor vilken man väljer?

  3. Man kan ju också ombalansera enligt ett ”band”. Om någon delportfölj avvikit exv +/-5% ombalanseras hela portföljen. Det enda man behöver bestämma är ”bara” vilken %-avvikelse som ska trigga ombalansering och hur ofta man ska kolla fördelningen.

    Synpunkter?

    1. Hej! Ja, i Vanguards studie gjorde de exakt så. Testade +- 5 %, balansera om med utdelningar/kassaflöden samt balansera om årligen. Alla gav i stort sett samma resultat (kunde skilja någon tiondels procent, vilket i stort sett är statistiskt brus).

  4. Skönt att veta! Då kan man lugnt välja det sätt man är mest bekväm med/finner mest praktiskt.

    Tackar!

  5. Hej,

    Jag har sedan juni förra året följt Börslabbets ”Månadsportfölj” på så sätt att jag köpt in 3 aktier i månaden, m a o tar det ett år att bygga upp portföljen innan jag börjar sälja.

    Nu har ju Börslabbet sista tiden gjort nya backtester och startat kvartalsportföljen som innehåller 5 aktier per strategi, trendande utdelning, trendande värde, trendande kvalitet och sammansatt momentum. Detta backtest visade ju på en högre avkastning för perioden 2001-2016 jämfört med månadsportföljen vilket leder till följande fundering hos mig:

    Vore det inte smartare (av mig) att överge månadsportföljsstrategin och istället gå över till kvartalsportföljen där även sammansatt momentum finns med (vilken ju verkar avkasta mer med frekventa byten) samt att denna strategi historiskt sett gett ett bättre utfall än månadsportföljen?

    1. Hej!

      Det beror lite på vad du är ute efter. Börslabbets månadsportfölj investerar successivt i Börslabbets trendande strategier, vilket ger ett mer diversifierat sparande och mer successiv investering på börsen. Men över tid och i de nya testerna har Börslabbets kvartalsportfölj visat sig ge klart bättre avkastning, plus att den använder sig av momentumstrategin som visat sig vara bästa strategin. Om du vill ha ett mer koncentrerat sparande med högre avkastning är kvartalsportföljen att då att föredra.

  6. Hej,

    Bra uppställt. Har sedan tidigare ett liknande upplägg med den defensiva och köra 1/3 i globalt, svenskt och räntor, cirka. Skönt att se att det ger tänkt effekt!

    Om man får, så önskar jag att du lägger med index i tabellerna med avkastning, sharpe osv. Så det går att jämföra rakt av utanför graferna också (som ibland kan bli bedrägligt förföriska)

  7. Hej! Jag funderar kring den diversifierade portföljen som du kallar Tillväxtportföljen (=investerarfysikerportföljen). I detta exempel är aktiedelen beräknad på ”kvartalsportföljen” här från Börslabbet. I ditt tidigare inlägg (https://borslabbet.se/guide-bygg-investerarfysikern-portfoljen/) där du beskriver Investerarfysikerportföljen är aktiedelen uppdelad på flera olika aktieslag i olika länder (net-nets, internationella ETF (el fonder nu när de inte går att köpa) samt globalt trendande värde.

    1. Rekommenderar du fortfarande det upplägget, till den fördelningen som du anger för Investerarfysikerportföljen? (Vilket delvis skulle gå att implementera med din nya tjänst som du lanserade igår kring amerikanska aktier.)
    2. Är du alltid fullt investerad i alla delar i Tillväxtportföljen, förutom delen för global trendföljning?
    3. Har du alltid 10% ränta och 5% guld även när den globala trendföljningen inte signalerar ränta och guld? Och när den väl gör det kan det bli 30% till?
    4. Har du hittat någon lösning för att spara kvantitativt globalt nu när tex IVAL, EYLD, FYLD etc inte gå att handla längre?

    1. Hej! Intressanta frågor. Här kommer mina svar, kommer lite uppdateringar på min egna blogg framöver:

      1. Helt klart. Har själv bytt ut min globalt trendande värde till amerikansk trendande värde som använder screenern här på Börslabbet, mer info kommer på min privata blogg Investerarfysikern idag. I stort sett täcker den amerikanska varianten 70-80 % av den globala, utöver att det är smidigare att köpa och lägre courtage. Så nu går det att investera i hela aktiedelen här på Börslabbet förutom ETF:erna.

      2. Ja, det stämmer. Har själv personligen min fördelning efter tillväxtportföljen. Använder också kvartalsportfölj-varianten för Börslabbets strategier, då den klart visat sig bäst. I stort sett 30 % amerikansk trendande värde, 30 % Börslabbets svenska strategier, 20 % net-nets och 20 % ETF:er. ETF:er kommer minska framöver då de inte går att köpa, men behåller så länge. Har ännu GMOM, men kommer framöver vid större insättningar gå över till global trendföljning som den här på Börslabbet. Är ändå i stort sett liknande.

      3. Ja, stämmer. Har det för likviditet och dels guld för inflation och worst-case-scenarion.

      4. Tyvärr inte. Begränsningen är just hur lätt det kommer att vara framöver med att handla på internationella börser. Tror förbättring kommer. Fram tills dess får man nöja sig med Norden och USA. Det är ändå över halva världens marknadsvärde. Plus att jag tror man har extra fördel i Sverige på grund av att inte många använder denna typ av strategier här.

  8. Hur mycket skiljer det sig på lång sikt i avkastning mellan korträntefonder och sparkonto?

    Jag ser ett antal uppenbara fördelar med sparkonto. Insättningsgaranti, ingen emittentrisk, ingen ISK-skatt, inget courtage, ingen spread, ingen fondförvaltningsavgift och tillgångarna är mycket likvida. Om man dessutom redan nu har en handfull månadsutgifter som ligger på ett sparkonto i form av en nödbuffert borde man kunna ersätta dessa med ett mentalt internt lånelöfte från den egna portföljen till sig själv i händelse av kris.

    1. Hej! Det skiljer sig lite mellan de olika fonderna. Exempelvis finns penningmarknadsfonder som ger i nivå med sparkonto och nu på senare tid till och med negativ avkastning. Sen finns det exempelvis Spiltan Räntefond, men den köper mycket korta räntepapper bland större bolag, vilket gör att det finns en extra risk i denna fond. Den har haft ca 1-2 % avkastning per år senaste åren för att kompensera för detta.

      Som du säger har sparkontot fördelar som insättningsgaranti etc och att tillgångarna är likvida. Har du ett stort räntesparande går det att diversifiera mellan räntefonder och sparkonto. Exempelvis sparkonto plus någon räntefond som Spiltans. Men viktigt att inte ha detta på ISK, utan i en vanlig depå.

  9. Hej Henning!

    Min portfölj följer till mångt och mycket din Investerarfysikernportfölj. Dock behöver jag få ordning på aktiedelen (som jag siktar på skall vara 55%).

    Vad jag saknar idag är att investera direkt i Amerikansk trendande värde samt Net-nets (där du har 1/3-del resp 1/6-del av din aktiedel).

    Hur rekommenderar du mig att göra detta på bästa sätt – skall jag uppdatera mitt medlemskap till att också inkludera amerikanska aktier och därmed finna screeners/listor som i svenska delen?

    Köper man sedan utifrån ”kvartalsmodellen” som med svenskt trevande värde? Och vad är rekommendationen med net-nets?

    1. Hej!

      Ja, du behöver uppgradera medlemskapet för att få tillgång till de amerikanska strategierna. För de amerikansk trendande värde brukar det räcka med att investera årsvis. Då minimerar man courtage och växlingsavgifter. Är också så jag själv gör.

      Net-nets är lite svårare och kräver lite för att sätta sig in i, men om du vill kan du ju alltid kolla vad jag har i portföljen som jag delat på min blogg: https://investerarfysikern.se/2018/03/nya-inkop-i-net-nets-portfoljen/ Rekommenderar däremot att du läser på en del innan du investerar då dessa aktier kan vara ganska volatila. Annars går det också att välja någon av de andra strategierna, exempelvis EV/EBIT som är väl beprövad på USA-börsen. Du kan läsa mer om de här: https://borslabbet.se/info-om-amerikanska-strategier/

  10. Hej Henning. Hur stor andel av de kvantitativa strategierna bör man fördela på de amerikanska strategierna gentemot de svenska?

  11. Hej,
    Det här med räntedelen i portföljerna tycker jag är svårt, vad ska man placera i för att inte utsätta sig för en risk? Tanken är ju att räntedelen ska vara Safe. Med tanke på vad som hände med spiltan räntefond och högräntefond i mars så är jag villrådig hur räntekapitalet ska placeras. Hur kommer man fram till vad som är bra till ränteplaceringar?
    Ska skala in ett stort belopp under ca 2år och är fundersam på vad den likvida delen ska placeras i väntan på att den ska investeras. Här är jag lika villrådig?
    Tacksam för tankar och idéer på hur man ska tänka kring räntespar.

    1. Hej!
      Håller med dig om att det är lite svårt med räntedelen, speciellt i och med den insikt som gavs i våras med att företagsobligationsmarknaden kan helt frysa i kris.

      Enklast är att nöja sig med sparkontot på så kort tid. Speciellt då pengarna ska agera som likvider för inköp. Ett alternativ till investering är obligationsfonder (den mer likvida typen som i SPP Obligationsfond och AMF Räntefond LÅNG) som lånar ut till större företag, staten, kommuner, banker och bolåneinstitut. Där är löptiden ca 4 år och de har gett 1-2 procent avkastning per år (Ex https://www.amf.se/globalassets/pdf/rapporter/fonder/arsrapporter_2019/12.-amf-rantefond-lang-2019.pdf). Man löper lite ränterisk och AMFs fond föll ex vis med 3 % kring krisen i mars, men är ett bra mellanting.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *