Permanenta portföljen och Golden butterfly med Börslabbets strategier

Henning HammarBörslabbetportföljen, Strategier, Studier och backtest25 Comments

Att investera på börsen innebär hög risk och vi har sett flera tillfällen där börsen halverats eller gått ner ännu mer genom åren. Det gör att många drar sig för att investera eftersom man gärna vill undvika en förlust då vi har så kallad förlustaversion. Tyvärr leder det ofta till missade vinster och som Peter Lynch har sagt:

“Far more money has been lost by investors preparing for corrections, or trying to anticipate corrections, than has been lost in corrections themselves.” .

Peter Lynch

Därför kan ett vettigt alternativ för många vara att investera diversifierat i flera tillgångar än bara aktier. Dels har det gett en bra avkastning till klart lägre risk och man sprider sina satsningar mellan olika tillgångar. Här i detta inlägg tänkte jag gå igenom två mer defensiva portföljer som är bland de som har lägst risk och se hur de fungerar med Börslabbets strategier. Dessa portföljer kan passa för den riskaverta investeraren, den som är ute efter ett sparande på kortare sikt eller den som kanske vill investera en större klumpsumma med pengar.

Portföljerna

De två portföljerna som testas är Permanenta portföljen och Golden Butterfly. Båda återfinns på hemsidan Portfoliocharts där man kan se deras utveckling för flera olika länder sedan 1970. Flera kan ha stött på den permanenta portföljen tidigare då både Jan på RikaTillsammans och Mikael Syding rekommenderar denna. Här på Börslabbet har jag testat dem tidigare där jag visat att de gett strax över 10 % i avkastning sedan 1970 till låg risk. Portföljernas beståndsdelar visas nedan.

Permanenta portföljen:

  • 25 % Aktier
  • 25 % Korta räntor/sparkonto
  • 25 % Långa räntor/obligationer
  • 25 % Guld

Golden Butterfly:

  • 40 % Aktier
  • 20 % Korta räntor/sparkonto
  • 20 % Långa räntor/obligationer
  • 20 % Guld

En stor del av portföljerna är investerade i räntor, därav den låga risken. Golden Butterfly är en mer aggressiv variant av den permanenta portföljen för de som vill ha högre avkastning och större aktieandel men fortfarande samma beståndsdelar.

Testet utfördes under perioden 2001-2016 som är samma period som Börslabbets studie. De olika delarna av portföljen visas nedan där Börslabbets portfölj har topp 10 aktier som ombalanseras kvartalsvis. Stockholmsbörsen utgår från Stockholmsbörsens avkastningsindex (SIXRX), guld är omräknat i kronor, korta räntepapper utgår från Riksbankens data för 30-dagars statsskuldväxel, obligationsdatan är från Riksbankens data tills 2006 och Handelsbankens All Bond Index från 2007. Testet inkluderar inte avgifter och handelskostnader, vilket måste justeras för en verklig avkastning. Avkastningen för de olika tillgångarna visas nedan.

(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Resultat

Först ut är ett test av portföljerna där aktiedelen investeras på Stockholmsbörsen. Nedan visas resultatet med årlig avkastning, den riskjusterade Sharpekvoten för hela perioden, Sortinokvoten som endast tar hänsyn till nedåtgående volatilitet och den maximala nedgången. Avkastningen är mycket lik för de två portföljerna och nära avkastningen för Stockholmsbörsen och den extra andelen aktier/volatilitet gör att Golden Butterfly får något sämre Sharpe och Sortinokvot.

Avkastning med Stockholmsbörsen
(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Nu till test av portföljerna där aktiedelen byts ut mot Börslabbetportföljen. Nedan visas resultatet för både Permanenta portföljen och Golden Butterfly. Både avkastning och riskjusterade mått ökar medan nedgångarna är mildare. Den högre avkastningen för Börslabbetportföljen gör att Golden Butterfly gynnas och Sharpekvoten och Sortinokvoten blir högre än för den permanenta portföljen.

Avkastning med Börslabbetportföljen
(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Nedan visas den grafiska utvecklingen för de två portföljerna mot Stockholmsbörsen. Båda portföljerna går bättre än Stockholmsbörsen under perioden, trots att deras nedsida inte alls är lika stor. Hade man investerat i Golden Butterfly med Börslabbetportföljen hade man fått 2,75 gånger pengarna mot Stockholmsbörsen.

Portföljerna med Börslabbetportföljen
(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Nedgångar för portföljerna
(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Rullande 1-årsavkastning
(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Avkastningen har helt klart varit bra under denna period för en portfölj som investerar med låg risk. Då portföljen investerar en stor del i räntor som är rekordlåga för tillfället kommer den troligtvis inte vara fullt lika hög framöver. Speciellt gäller det för obligationer som gett nära 5 % per år. Skulle man anta att dessa ger som den korta räntan istället skulle det dra ner avkastningen med 0,7-0,8 % för portföljerna. Det är också i nivå med vad AMF Räntefond Lång och SPP Obligationsfond gett de senaste 3 åren med låga räntor.

Implementering

Här kommer lite tips på hur man kan implementera en portfölj som denna och exempel på innehav för den som vill ha inspiration:

  • Aktier: Börslabbets strategier (ex Börslabbets kvartalsportfölj)
  • Obligationer: AMF Räntefond Lång, SPP Obligationsfond, XACT Obligation
  • Korta räntepapper: Sparkonto, Spiltan Räntefond Sverige
  • Guld: ETFS Physical Swiss Gold (läs om flera alternativ)

Allmänt är aktie och gulddelen att föredra på ISK och KF, medan räntedelen är bäst att ha via vanlig depå i och med utformningen på skatt för ISK och KF (som är statslåneräntan + 1 %).

Sammanfattning

Om man inte vill gå all-in i aktier, vill ha ett sparande på kortare sikt eller helt enkelt vill ha ett lågrisksparande är både Permanenta portföljen och Golden Butterfly två bra alternativ. Som vi sett i testet går de utmärkt att kombinera med kvantitativa strategier vilket till och med gett högre avkastning än börsen. Då portföljerna har visat låga nedgångar och endast ett fåtal tillfällen av negativ årsavkastning är det också ett bekymmersfritt sparande, man slipper bry sig om att hitta det “rätta tillfället” att investera och kan kontinuerligt bygga på sin portfölj. Helt enkelt ett sparande där man kan sova gott om natten utan att behöva bry sig över marknadens rörelser eller börskrasch.

25 Comments on “Permanenta portföljen och Golden butterfly med Börslabbets strategier”

  1. Tack för denna genomgång! Jag har för avsikt att fasa ut barnens sparande till golden butterfly ju mer det närmar sig att de ska få ta del av sparandet. Jag hade just tänkt att låta börslabbets aktiestrategier utgöra en del av aktiedelen, så jag är tacksam för detta inlägg!

  2. Hej,

    Är det någon mer skillnad förutom valutan i ETF:erna ETFS Physical Swiss Gold och den svenska Guld S?

    1. Hej! Gick lite överskådligt genom skillnaderna i detta inlägg: https://borslabbet.se/alternativ-att-investera-guld/ I stort sett är den stora skillnaden att ETFS Physical Swiss Gold investerar direkt i guld i bankvalv som de har under bevakning i Schweiz. Då vet man att sina innehav är fysiskt backade av guld.

      Den svenska Guld S handlas utifrån terminer, som prissätts utifrån guld. Där finns det en motpartsrisk, som gör att vid mycket stora fluktuationer kan certifikatet likvideras och man får tillbaka pengarna. Nu är det ett ganska extremfall, men den risken finns. Därför föredrar jag ETF:er då man äger guldet och inte ett papper på en guldleverans. Men handlar båda då man får nöja sig med Guld S via exempelvis Avanza och det har fungerat bra hittills.

  3. Hej,

    Vad tror du om att byta ut långa/ korta räntor i dessa portföljer mot någon marknadsneutral/multi asset hedgefond ?

    Tips på lämpliga hedgefonder för detta ändamål i så fall ?

    1. Hej! Ja, det skulle man mycket väl kunna göra även om det nog skulle introducera lite extra volatilitet. Exempelvis Brummer & Partners Multi-Strategy kan ju fungera, borde ge något högre avkastning än rena räntefonder.

  4. Hej Henning,
    vad tänker du om att ha IKC avkastningsfond och Spiltans motsvarighet som en del av korta ränte-delen i båda dessa portföljer?

    1. Hej! Funderat på det själv och båda är två typer av korträntefonder i företagsobligationer (misstänker du menar Spiltan Räntefond Sverige) vilket ger högre räntor över tid men till lite mer risk än helt riskfri ränta. Det kan vi se bland annat nu vid årsskiftet och vid 2015/2016 då fonderna tappade 0,5 % när börsen gick ner med 15-20 %. Det ger ju inte helt okorrelerat alternativ till börsen.

      Så det blir en avvägning mot en högre avkastning mot något högre risk. För att jämföra senaste 10 årens avkastning för olika alternativ till kortränta;
      Spiltan Räntefond Sverige: 2 % avkastning per år
      AMF Räntefond Kort/SPP Korträntefond: 1 % avkastning per år
      SBAB Sparkonto: ca 1,25 % avkastning per år
      Det sista två klassas som “riskfria” då staten är som garanti och som man ser har det gett något lägre avkastning.

  5. Ja, det var apropå den korrelationen jag slängde ut frågan. Hittills har jag landat i att det är värt det. Att ha helt riskfria räntefonder ger ju typ i bästa fall en avkastning som nollar inflationens effekt. Och har så låg avkastning att ISK-skatten blir ett problem. Men jag är inte säker på mitt val, därav frågan.

    Enda räntefonden med statsemitterade räntepapper som ger bra avkastning är Skagen Tellus. Den är negativt korrelerad med aktier. Dock är den mycket slagig så jag vill inte ligga särskilt tungt i den ändå.

    Det är inte lätt i denna konstiga räntemiljö.

    Och nej det var inte Spiltan Räntefond Sverige jag menade, utan Spiltan Högräntefond. Men det gör ingen större skillnad för resonemangen här.

    1. Ja, det är lite svårt med alternativen för ränta nu som triggar ut en på riskskalan. Vi får se hur det blir framöver om det fortsatt kommer vara nollränta. Och i USA klagar de på att man får låg ränta och där ligger räntorna i 2-3 % för tillfället. Kommer nog vara glad om det kan bli motsvarande här i Sverige under kommande åren.

  6. Jo, jag instämmer. Hade gärna haft det ränteläget för längesen. Vad har boten Ingves hållit på med alla dessa år efter finanskrisen? Han måste ju sett att det varit bra tryck i svensk ekonomi i många år nu om han hade brytt sig om att kolla på verkligen. Istället stirrar bara på inflationen, som bara är ett nyckeltal av flera, för att sätta styrräntan. Hans tid som riksbankschef hittills hade kunnat ersättas med en enkel algoritm. Jag vet att det där inflationsmålet är lagstadgat som Riksbankens enda mål. Men ändå!.. Nånstans får han ju ändå agera som ledare och tänka själv. Vad har inte hans låga ränta gjort för att trissa upp bostadspriserna till exempel. Vilket har skapat rätt elaka konsekvenser för samhället som helhet. “End rant”

  7. Har du lekt något med fördelningen mellan tillgångarna? T.ex. en fördelning på 50 aktier 10 guld och 40 räntor?

    1. Hej! Ja, det har jag och det finns många olika alternativ. De ovan är mer defensiva alternativ. Ex har 50 % aktiestrategier, 10 % guld och 40 % räntor gett något högre avkastning men högre nedgångar. Statistiken för en sån strategi är 16,5 % årlig avkastning, -22 % max nedgång, sharpe 1,53 och sortino 2,86. Så något högre avkastning men mer volatil så att portföljen får lägre riskjusterad avkastning (men fortfarande ganska lik).

      Tips om du vill kolla själv för olika fördelningar finns det bra verktyg i USA (däremot är allt i dollar och indexfonder):
      https://portfoliocharts.com/
      https://www.portfoliovisualizer.com/

  8. Belåning kan ju vara intressant på den permanenta portföljen, särskilt så länge räntorna är låga. Jag har läst att RikaTillsammans Jan Bolmesson själv belånar sin permanenta portfölj. Hur skulle avkastning och mått på riskjusterad avkastning påverkas av belåning? Kan man köra en sådan backtest med ränte-data från någonstans? Är det något du skulle vilja göra så att man kan se hur många negativa år och drawdowns?

    1. Hej! Jo, med belåning får man i stort sett hävstång och kan öka sin avkastning. I stort sett sker det ganska linjärt och är ganska enkelt att räkna på.

      Säg att du tar 20 % belåning och betalar en ränta på 2 % högre än den korta räntan. Ovan är korta räntan i snitt 1,8 % per år, så det blir en ränta på 3,8 % per år. I permanenta portföljen ovan blir avkastningen 11,7 *1,2 – 0,2*3,8 = 13,3 % och sen största nedgång 7,2 %. Sharpe och Sortino bör bli liknande då de är justerade mot den korta räntan.

      1. Det gäller dock att hitta en bra och stabil långivare. Det är inte säkert att det är räntan i sig som är din fiende. Det kan i stället vara banken som plötsligt får för sig att ändra villkoren.

        I slutet på förra året gjorde Nordnets Knockoutlån skäl för namnet. Med en månads förvarning halverades min kreditvärdigt hos Nordnet. Skälet var att någon handlingskraftig person fått för sig att bara värdepapper med minst 70 % belåningsvärde ska räknas in i förmånsnivåerna, och att det inte spelar någon roll om man i övrigt är diversifierad i en drös med värdepapper med något lägre belåningsvärden. Detta regelverk passar dåligt ihop med exempelvis Börslabbets svenska portfölj.

        Om man har en större portfölj kan det bli riktigt otrevligt att med kort varsel tvingas till kraftiga amorteringar när banken helt oväntat hittar på något nytt, trots att inget speciellt har hänt på marknaden.

  9. Funderar på om det finns perioder man inte bör starta dessa typer av portföljer som skall klara “alla väder” ?
    Tänker på dagens situation:

    Aktier ligger mer eller mindre ATH.
    Guldet är en bit ifrån ATH men historiskt sett ligger det ändå högt.
    En förmodad räntehöjning…

    Känns som att guldet kommer behöva dra ett tungt lass vid nedgång.
    Är dagens förhållande mellan tillgångarna unika på ett sätt som gör att man inte drar någon nytta av portföljernas ide om att klara alla väder.

    Behöver hjälp att tänka….

    1. Det är alltid svårt att säga om vi kommer se en större korrelation eller inte framöver. Det kan alltid hända och något man får ta hänsyn till. Men utifrån mina studier för vad som fungerat på börsen senaste 50 åren har de varit okorrelerade och gett allmän bra diversifiering.

      Före 1970 kan det också vara svårt att exakt säga hur korrelationen varit, då kontanter var pinnat till guld. Egentligen kan man säga att kontanter och guld var samma tillgång tills 1970, förutom perioder då man tryckte pengar för att finansiera krig eller budgetunderskott och släppte guldmyntfoten. Och då var det bra att äga guld.

      Det finns just bra motiv varför de olika tillgångarna ska gå bra för att klara alla väder då de fungerar olika bra under olika miljöer (inflation, deflation, hög och låg ränta) och det är mest i extrema händelser som världskrig och kommunistiska revolutioner som det inte riktigt skett (och som vi får hoppas på att vi slipper). Att just flera tillgångar befinner sig på ATH betyder inte att de behöver falla handlöst i synk.

  10. Hallå Henning,

    Efter den extrema situationen med börsen och corona har jag tagit ett gäng dåliga beslut, drabbas av panik, sålt på botten osv. klassiskt.

    Golden butterfly och dess låga volatilitet lockar därför, vill kunna sova om nätterna. Dessvärre tycker jag den långa räntedelen är svår att implementera då amf lång, spp obligationsfond osv har en relativt kort löptid ~3-10 år. Vad tror du om att putta in den långa räntedelen (20%) i “Nordea 1 – Long Duration US Bd BP SEK” som har en löptid på 10-30 år? Några tankar om det?

    🙂

    1. Hej! Ja, det har varit svårt att styra rätt nu i dessa tider och när börsen föll med 35 % under så kort tid. Har också kommit ut med insikten om att det helt klart lockar att investera mer defensivt för att sova bättre. Har nu haft en rent passiv Golden butterfly på Shareville som investerar i indexfonder i 4 år nu och fortsatt imponerad hur väl den presterat och speciellt under vårens volatilitet: https://www.shareville.se/medlemmar/investerarfysikern/portfolios/126641/yield

      Ja, håller med att löptiden blir kort med AMF Räntefond Lång och SPP Obligationsfond. I portföljen som jag länkar till investerar i AMF Räntefond Lång och som du ser gick det helt okej. Nordeas fond är ju bättre att den är exponerad mot långa räntor vilket fångar upp de stora svängningarna som vi sett i år. Däremot har den en hög avgift på 0,9 % och med en ränta på 1,4 % på 30 åriga USA obligationer äter det upp en hel del av avkastningen. Den är också exponerad mot USD, så man får en USD exponering nu när dollarn är dyr samt när de amerikanska långräntorna nått sin lägsta notering någonsin. Så det finns givetvis en ränterisk och en valutarisk. Om du vill veta mer hur ränterisken påverkar kan jag tipsa om denna studie: https://betterbuyandhold.com/bond-etfs-in-an-era-of-rising-rates/ Inte helt lätt att svara på, men man kan alltid köra en blandning av olika fonder.

  11. Hej.
    Tack för jättebra information. Tänkte höra, hur ser ni på möjligheten och addera in en småbolagsfond ?
    Kanske kan ge lite extra krydda i de 40 procenten av fördelningen ?
    Jobbar ni även kontinuerligt med ombalansering mellan tillgångarna ?

    Jag håller med andra i gruppen att man upplever det ganska svårt att hitta lämpliga fonder inom räntedelen.

    1. Hej! Ja, det är mycket möjligt. Börslabbets strategier ovan som testas investerar främst i småbolag. Indexfonder, småbolagsfonder och andra typer av fonder går mycket väl att investera i som spridning eller komplement.

      Lämpligast är oftast att ombalansera en gång per år. Men investerar man kontinuerligt eller får utdelningar går de använda dessa för att likabalansera med. Finns en Vanguard studie som visar att det räckt att ombalansera med kassaflödet från utdelningar och räntor, motsvarande ca 4 % av portföljvärdet, för att ombalansera en portfölj över tid.

  12. Hej,
    Skissar på att sätta upp en variant av en Golden Butterfly-portfölj men skulle vilja ta in en del med Global Trendföljning enligt Börslabbets strategi. Hur passar den in och på bekostnad av vilken/vilka tillgång(ar)?

    Kan man tänka något liknande?
    40 % Aktier
    15% Trendföljning (GTF, topp 3)
    15 % Korta räntor/sparkonto
    15 % Långa räntor/obligationer
    15 % Guld

    Någon gjort något liknande och backtestat?

    Mvh
    T

    1. Hej Tobias!
      Ja, verkligen. Har gjort ett test på olika varianter här: https://borslabbet.se/backtest-av-olika-portfoljstrategier-2001-2016-med-manadsdata/

      Passar faktiskt riktigt bra i kombination med övriga tillgångar, speciellt då Global trendföljning har lägre risk än börsen och bra avkastning. I de flesta tester jag gjort har man faktiskt fått högst sharpekvot/riskjusterad avkastning med lika fördelning mellan aktier och global trendföljning (+ andra tillgångar), men finns också bra argument för att ha större del i aktier för att minska kostnader och timing risker.

      Det är också så som jag själv investerar (på liknande sätt som du nämner). Själv har mitt mål varit att investera likt “Tillväxtportföljen” i testet jag länkade, men har viktat upp lite mer guld för att vara lite mer defensiv (så har 55 % aktier, 25 % global trendföljning, 10 % räntor och 10 % guld). Notera att jag detta är anpassat efter min risknivå, skeende i livet och storlek på portfölj vilket är personligt.

      Har inte uppdaterat testet med den senaste datan för Börslabbets strategier, men kunde göra en snabb körning av din fördelning (40 % Börslabbets strategier, 15 % global trendföljning, 15 % sparkonto, 15 % obligationer och 15 % guld) och fick följande siffror (för åren 2001-2019):
      Årlig avkastning: 15.07 %
      Max drawdown: -17 %
      Sharpe ratio: 1.52
      Volatilitet: 9 %
      Sortino ratio: 3.07

      Kan jämföras med uppdaterade siffror för Golden butterfly:
      Årlig avkastning: 13.9 %
      Max drawdown: -15 %
      Sharpe ratio: 1.55
      Volatilitet: 8 %
      Sortino ratio: 3.05

      Så ganska likt, men något högre avkastning.

  13. Hej! Har du kollat något på vilken swr (safe withdrawal rate) man skulle få med nämnda strategier, kan tänka mig att den borde vara cirka 7-8 jämfört med 4 procent vid buy and hold?

    1. Hej! Har själv inte gjort SWR beräkningar men vet om andra som gjort det i USA med liknande strategier. Enligt Investing for a living har kvantitativa strategier i sig har haft en SWR på 8 % senaste 50 åren (https://investingforaliving.us/portfolios/) och liknande för många TAA strategier medan permanent och golden butterfly (du hittar SWR för Golden butterfly här: https://portfoliocharts.com/portfolio/golden-butterfly/) har ca 5-6 %. Håller med om att det nog därmed kan ligga närmare 7-8 % än 4 %.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *