Permanenta portföljen och en liknande variant av denna kallad Golden butterfly har båda varit varianter där man kunnat få bra avkastning till låg risk över tid. Bland annat bloggaren RikaTillsammans har skrivit mycket om just den permanenta portföljen som han kallar “RikaTillsammans”-portföljen. Nu med uppdaterad data går det att testa de olika portföljerna från 1970-2017.
Portföljerna
Båda portföljerna bygger på att kombinera aktier, obligationer, korta räntepapper och guld. Alla för att utgöra delar i olika marknadsklimat och som ska ge en bra och stabil avkastning över tid. Uppdelningen är lite olika i de två olika portföljerna. Den permanenta portföljen har 25 % i vardera aktier, obligationer, korta räntepapper och guld. Golden butterfly har lite mer vikt i aktier och inkluderar i denna variant 20 % i vardera en globalindex, Stockholmsbörsen, obligationer, korta räntepapper och guld.
Resultat
Testet utfördes på data under åren 1970-2017 och alla resultat visas i kronor. Permanenta portföljen investerade i breda index för Stockholmsbörsen under perioden och Golden butterfly investerade i både breda index för Stockholmsbörsen och MSCI World. Totalt under perioden var avkastningen 10,2 % per år för den permanenta portföljen medan den var 10,5 % per år för Golden butterfly (inflationen var 4,4 % per år under perioden vilket ger en avkastning på 5,8 respektive 6,1 % efter inflation). Nedan visas avkastningen under perioden (notera logaritmisk skala). Den extra aktieexponeringen gav något högre avkastning men inte markant mer (som syns nedan varierar det över tid).
(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Det som denna portfölj främst är till för är att minimera nedgångarna. Nedan visas de rullande nedgångarna för portföljerna under perioden 1970-2017. Som mest gick permanenta portföljen ner med -11 % medan Golden butterfly gick ner med -19 %. Det kan jämföras med Stockholmsbörsen som gick ner -71 % som mest. I och med den extra risken i Golden butterfly är portföljernas Sharpekvot nästan samma på 0,55 respektive 0,56.
(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Summering
Permanenta portföljen och Golden butterfly är båda riktigt trygga portföljer som inte har några större nedgångar och baserar sig helt på passiv förvaltning. Båda går att enkelt implementera genom att köpa indexfonder och endast balansera om årsvis. De har gett en avkastning på runt 10 % per år under perioden och skillnaden är inte så stor mellan de två. Den permanenta portföljen kan vara att föredra för den som vill vara riktigt trygg med sina pengar då den har sett klart lägre nedgångar än Golden butterfly. Mer läsning om de olika portföljerna kommer i Börslabbets “Grundkurs för diversifierade portföljer” framöver.
10 Comments on “Backtest av Permanenta portföljen och Golden butterfly under 1970-2017”
Intressanta portföljer, båda två. Hur ser det ut med negativa perioder? Jag vet att i USA (dvs annan valutaexponering, mot guld) så har permanenta portföljen haft som mest två negativa år i följd, något som är viktigt för dessa “pensionärsportföljer”. Hur ser det ut i Sverige? Funderar på om man kan se utländsk valuta som en risk eller möjlighet, eventuellt kan man ju diversifiera in globala index i andra delar om man vill ha bredare valutaexponering, men är själv osäker på om det är lönt besväret, påverkar portföljen negativt eller potentiellt ökar avkastningen
Hej! Du kan enkelt se negativa perioder i “rullande nedgångar”-grafen ovan. Som längst var antalet negativa år efter år 2000. Där ser man hur Permanenta portföljen gick bättre då mer är i räntepapper mot Golden butterfly som är mer investerad i guld och aktier och gick ner klart mer. Inte helt tydligt men drygt 3-4 negativa år för portföljerna. Så Permanenta portföljen är att föredra som pensionärsportfölj i och med detta med en stadig avkastning och inte så stora nedgångar. Blir ju svårt att jämföra med dollarn också då SEK/USD kan har varierat mellan 4 och 11 kronor under hela perioden. Räntepapper vill man oftast ha i samma valuta, medan aktier skulle man kunna ha globalt. Men i testperioden ovan skulle det leda till lägre avkastning då Sverige har slagit global med 3 %.
Tack för svar! Grafen är lite svår att tyda även om den ger en bra fingervisning 😉
Frågan på valuta var också riktat mot guld främst. Eftersom en investering mot guld alltid sker i USD som jag förstått det, då får vi automatiskt en komponent till, till skillnad från investerare i USA som då investerar i inhemsk valuta. Och då är frågan mer, gör det att portföljer med mycket guld blir en större risk för oss eller en större möjlighet. Därav jag är intresserad av mer detalj hur prestanda här i Sverige är jämfört med USA, där det finns enormt mycket data på just dessa strategier redan
Sen i andra värdepapper än guld, om man kan använda valuta för att minska risken i portföljen utan att ta bort avkastningen så är ju det ett plus bara, men det är ju ett helt annat ämne i sig. Och något som internationella momentumportföljer (så som global trendföljning du tillhandahåller här) redan kan exponera dig mot och du kan dra nytta av på det sättet istället. Uppenbarligen har USD och guld inte haft en jättestor påverkan på dessa portföljer som det är, och de ger dig grovt samma trygga hamn som om du satt i USA
Nu svamlar jag nog mest, och behöver kaffe & frukost & kaffe!
Ja, tyvärr. Men upplyftande är att om man endast kollar kalenderår är avkastningen endast negativ 1 år för permanenta portföljen och under 2 år för golden butterfly. Resten av åren positiva (även om dessa år kan göra att det tar något år att komma upp till ytan igen).
Bara för att guld är prissatt i dollar betyder det inte helt att det är dollar som är rätt “måttstock”. För 100 år sedan prissattes guldet efter pund och görs fortfarande på många marknader. Guld borde mer vara prissatt mot alla världens valutor för att ge ett rättvist mått. Därför gjorde jag testet som om att guld är prissatt i SEK, då det är SEK som är intressant för oss i Sverige. Men det blir ju helt klart mer volatilt då SEK är liten valuta. Så beror lite på hur man ser det.
Tycker att stora fördelen är lite som du säger att det som fungerar bra i USA har visat sig fungera bra här. Alltså permanenta portföljen, global trendföljning och så vidare. Och det är inte så stor skillnad om man utgår från signaler i SEK eller USD. Bara att det kan vara bekvämare i SEK då sparandet är i SEK och man bryr som om rörelserna i SEK. Vill man vara internationell kan ju USD vara vettigare, eller EUR, beroende på var man vill bo och använda pengarna.
Jättebra att du visat att Golden Butterfly inte går mkt bättre än den permanenta – det har jag alltid trott!
Jag funderar på om inte en ökad andel guld (som jag ser som en stor “grej” med ovanstående portföljer) skulle kunna gynna börslabbets diversifierade portföljer. Eller kommer global trendföljning att täcka fördelen med guld och eventuellt obligationer? I sådana fall kanske man skulle kunna konstruera en permanent kvantportfölj med 25% aktiestrategier, 50% trendföljning och 25% cash… Hur skulle den stå sig mot den defensiva börslabbet portföljen?
Hej!
Ja, det var inte så stor skillnad. Var själv också förvånad då det skiljde ganska markant i USA. Men där använder de småbolag i deras variant, så kanske med småbolag istället för globala aktier kan det ge ännu lite högre avkastning. Tyvärr finns inte det svenskt småbolagsindex för hela perioden.
Kollade lite på det när jag utformade de defensiva strategierna men valde att ha mer räntepapper då många oftast är mer bekväma med det än guld. Också ovan är det i båda portföljerna dubbelt så mycket räntepapper som guld. Mer guld leder också till högre volatilitet, så behöver inte vara det bästa.
Exempelvis hade en portfölj med 30 % aktier, 30 % trendföljning, 20 % räntor och 20 % guld gett 0,8 % högre avkastning än defensiva portföljen (med fördelning 30-30-30-10) men lägre Sharpekvot och Sortinokvot och något större nedgång (-10 % mot -9 %). Det skulle istället vara vettigare att öka aktier och trendföljande andelen till 35 % vardera, det skulle ge 1,7 % högre avkastning, liknande Sharpe och Sortinokvot och endast -11 % nedgång. Den var också bättre än 25-50-25 varianten.
Tack för data och info! I artikeln om portföljerna står dock -11% på defensiva, inte -9%. Det är väl samma tidsperiod?
Ja, stämmer, såg nu att jag hämtade min data för topp 5 aktier i Börslabbetportföljen istället för topp 10 som i den artikeln. Därför skiljer det sig något, men i stort sett samma slutsats.
Hej! Båda dessa portföljer har onekligen presterat bra historiskt. Är dock tveksam till framtida prestation, inte minst i räntedelarna som ju är rätt stora.
Ja, helt klart. Man kan ju förvänta sig mager avkastning för räntor framöver. Därför Börslabbets portföljstrategier inte har så stor del räntor förutom de riktigt defensiva. Tyvärr är fortfarande räntor ett av de bästa sätten för att minska risken i portföljen (men som också kommer ha negativ påverkan i långsiktig avkastning).