Börslabbets globala trendportfölj – Utveckling sedan januari 2018

Henning HammarBörslabbetportföljen, Trendföljning23 Comments

I början av 2018 tog jag fram Global trendföljning med svenska ETF:er här på Börslabbet och startade i samband med det Börslabbets globala trendportfölj. Den följer den avkastning som portföljen haft genom att investera i svenska ETF:er och motsvarar alltså den avkastning man fått genom att investera i Global trendföljning sedan januari 2018. Nu i och med uppdateringen av studien för Global trendföljning kan det vara intressant att följa upp hur det gått.

Nedan visas avkastningen under perioden mot först MSCI World (i SEK) och sen mot SIX Return index. Totalt är avkastningen +25 % för Global trendföljning jämfört med +30 % för MSCI World och +17,5 % för SIX Return Index. Alltså har den gått något bättre än Stockholmsbörsen på grund av sin globala exponering. Som också syns är volatiliteten klart lägre kring årsskiftet och portföljen gick ner med -9 % mot -15 % för MSCI World och Stockholmsbörsen.

Nedan visas innehaven under perioden som köptes utifrån Börslabbets trendverktyg kring varje månadsskifte. Det vi kan notera är att portföljen varit investerad i USA under nästan hela perioden utom vid årsskiftet. Därefter kommer Japan och Stilla havet ex Japan som de som varit ofta i portföljen och nu i år har guld dominerat. Nu vid månadsskiftet ökades antalet innehav från 2 till 3 i och med den uppdaterade studien.

MånadETF 1ETF 2ETF 3
2018-01-01USAJapan
2018-02-01USAJapan
2018-03-01USAJapan
2018-04-01USAJapan
2018-05-01USAJapan
2018-06-01USAJapan
2018-07-01USAPacific ex Japan
2018-08-01USAEuropa
2018-09-01USAJapan
2018-10-01USAJapan
2018-11-01USAGuld
2018-12-01USAGuld
2019-01-01ObligationGuld
2019-02-01Pacific ex JapanGuld
2019-03-01Pacific ex JapanGuld
2019-04-01Pacific ex JapanUSA
2019-05-01Pacific ex JapanUSA
2019-06-01Pacific ex JapanUSA
2019-07-01GuldUSA
2019-08-01GuldUSA
2019-09-01GuldUSA
2019-10-01GuldUSAJapan

Totalt sett kan vi säga att portföljen har gett helt okej avkastning sedan start och då vi mest sett uppgångar på världens börser har det inte varit så stor skillnad. Det är viktigt att komma ihåg att denna portfölj presterar bäst relativt index i en björnmarknad. Det är också därför den är ett bra komplement till ett aktiesparande och är också en stor anledning till varför portföljen finns här på Börslabbet. Nu ska det bli intressant att se hur det går kommande år!

23 Comments on “Börslabbets globala trendportfölj – Utveckling sedan januari 2018”

  1. Hej Henning
    Är det med eller utan courtage, spread och avgift% i graferna ? Om portföljomsättningen är 230 % så försvinner väl ca 2.3 % i courtage och spread?
    Blev det högre portföljomsättning med 3 istf 2 innehav ?

    Jag har sett att det nu finns en DBX S&P500 som har lägre avgift och spread än DBX MSCI USA. Kanske den är smalare. Har för mig du använda DBX MSCI USA?

    1. Hej Andreas,

      Det är med spread (den utgår från faktiska köp och säljkurser i portföljen) men exklusive courtage då det är ganska individuellt efter hur mycket man handlar för. Totalt är det 8 byten fram tills oktober vilket innebär totalt ca 1-2 % i courtage för ex start – small courtageklasserna. Detta går att minska genom att använda fonder eller europeiska ETF:er.

      Ja, skrev inte ut de faktiska ETF:erna men DBX MSCI USA byttes ut mot DBX S&P 500 efter årsskiftet. Så sedan i april har portföljen varit investerad i denna.

  2. Hej,

    Såg att du använt XACT OMX30 för den svenska exponering. Finns ju även XACT Sverige med en bredare exponering (60-80) bolag. Någon anledning till det mer smalare indexet? Tänker mest att SIXRX breda index brukar utklassa OMX30RX.

    Mvh
    Eric

    1. Hej Eric,

      Det är för att XACT Sverige lämnar utdelning varje år och därmed blir det missvisande att utgå från dess pris. XACT OMX30 återinvesterar utdelningar liksom de andra ETF:erna och passar bättre. Sen utgår testet från MSCI Sweden som utvecklat sig likt OMXS30. Men visst har SIXRX utvecklat sig bättre, men det påverkar inte så mycket när man inte är 100 % lång i indexet/indexfonden.

  3. Hej!
    Vad skulle hända med avkastning och draw down om man vid bear marknad (definierad enligt 200-dagars glidande medelvärde eller absolut avkastning exempelvis) allokerade om och sålde alla aktiepositioner (enligt Trendande Värde och de andra tre aktieportföljerna och investerade i Global Trendföljning istället?

    1. Bra fråga, har inte testat just det. Det jag testat är om man går över från Börslabbetportföljen till korta räntepapper efter 200-dagars glidande medelvärde eller absolut momentum och då fås en likvärdig avkastning och lägre drawdowns. Detta är inte beräknat med kostnaden, så avkastningen blir nog något lägre. Men om man skulle investerat i Global trendföljning kunde man nyttjat guld och obligationer som gick upp en del under bear marknaden.

      Som nackdel skulle vara nu senaste 5 åren då vi sett flera gånger då index gått under 200-dagars glidande medelvärde och absolut momentum då man skulle sålt utan att börsen gått ner, vilket skapat en del kostnader och missade vinster (speciellt under 2015-2016). Av denna anledning som oftast det kan vara bättre att dela upp det i två separata strategier för att få en bra diversifiering.

  4. Hej igen och tack för svar! Några små frågor till…

    Vid större/längre börsfall så kommer förmodligen strategin att lägga sig i guld och korta räntor och kanske obligationer. Men om vi ponerar att obligationsräntorna går upp samtidigt som börsen rasar (vilket jag förmodar kan hända om förtroendet på marknaderna försvinner) så är ju även obligationer trist att ha (om man nu använder sig av tre tillgångsslag i sin globala trendföljning, har man bara två så löser det ju sig). Hur ser du på det, att det bara finns två “säkra” tillgångar i tider av börsoro.

    Skulle blankning av aktier genom minifutures eller certifikat eller på annat sätt kunna vara en “tillgång” att ha i portföljen. Jag ser problem med det, t.ex. genom att bearmarknader ofta är ganska snabbt över, att man då ligger med bear-produkter när börsen redan vänt upp igen. Men under de längre nedgångarna som IT-bubblan och finanskrisen tänker jag att det nog hade kunnat fungera.

    Hälsningar
    Per Nilsson

    1. Hej igen!

      Ja, det är en bra fråga och något jag funderat på tidigare. Hittills har det inte varit aktuellt under den period som portföljen är testad, trots att vi under 70-talet såg både fallande/volatila aktiekurser och ökande räntor. Tänker att ett sådant scenario skulle vara lite likt detta, även om nu räntorna idag är klart mycket lägre. Men det är också just av denna anledning jag testade Trendfilter i studien (se under del 8 – Olika varianter av strategin i studien). Som syns där så kan man mycket väl ha implementerat ett enkelt filter där man helt enkelt inte investerar i tillgångar vars sammansatta momentum är negativ. Skillnaden är minimal med det alternativet. Så det är något man kan implementera. Sen tror jag att skillnaden blir fortsatt inte så stor på sikt om man gör det eller inte.

      Ja, det är ganska vanligt att man börjar tänka på det i samband med denna typ av strategier. Men det finns faror med det, just i och med zig-zag förluster (ex vid årsskiftet och under 2015-2016) när marknaden inte vänder ner så mycket. Det finns vissa fonder som använder kort-lång strategier, men när trenden går mot en och vänder så blir förlusterna extra stora. Vi har sett en helt okej utveckling i Global trendföljning i form av absolut avkastning senaste 5 åren, men skulle den gått kort index vid nedgångarna skulle utvecklingen varit klart sämre. Helt enkelt blir det klart värre när reglerna inte funkar (vilket de inte alltid gör) och det finns alltid extra kostnader med att gå kort än att gå lång.

  5. Hej Henning,
    Finns det någon fördel med att köpa en fond istället för ETF’er?
    Eller det är alltid bäst att välja en ETF om det är möjligt?

    1. Ja, den stora fördelen är att man slipper courtage och spread. Nackdelen är att man inte vet exakt köp/säljkurs och att köpet eller försäljningen går inte igenom direkt.

      Gjorde en enkel beräkning på hur mycket man ligger utanför marknaden med fonder och vilken kostnad det innebär: Säg att det är 2 likviddagar per byte. Omsättningen för strategin är i snitt 220 % per år, alltså 2,2 gånger per innehav, blir det 4,4 dagar per år och då det är ca 250 handelsdagar per år blir det ca 2 % av tiden man är ur marknaden. Utvecklingen bör vara slumpmässig dessa dagar och totalt sett blir det då 0,98 x avkastningen för strategin. Avkastningen i testet är 19,2 %, vilket gör att avkastning med hänsyn till dessa dagar utanför marknaden är 18,8 % (alltså blir kostnaden för byten 0,4 %).

      Att jämföra kan det kosta över 1 % med svenska ETF:er och mini-courtage. Men handlar man med europeiska ETF:er kan man komma under kostnaden för fonder och själv hade jag på 0,2-0,3 % i kostnader i min trendföljande portfölj senaste året genom att handla ETF:er med gratis-courtage hos DeGiro (se mer här: https://borslabbet.se/etfer-och-fonder-for-global-trendfoljning/).

  6. Hej,
    kanske kunde man addera Absolut Momentum och 200-dagars även för Guld och Obligationer under Trendverktyg (apropå min ovanstående fråga om att det bara finns två “säkra” tillgångar i Globala Trendportföljen).
    Mvh
    Per Nilsson

    1. Hej, ja, det skulle man. Enklaste implementeringen annars är att endast köpa de som gett positiv avkastning. Gett i stort sett samma resultat som de andra trendfiltren och är riktigt enkel att implementera. Bara att kolla om Snitt 3/6/12-kolumnen är positiv i alla tillgångar man köper och behåller.

  7. Hej, jag skulle behöva aktuellt innehav i Börslabbets globala trendportfölj, per den första aktuell månad. Vet annars inte var jag skall få den infon om jag råkade glömma tex 1 nov. Kan ju iof välja de som är aktuella tex dag 3, men känns bra att ha samma regel varje gång?

  8. Tittar på US yield (10-2) och konstaterar att denna talar för en recession inom 6-18 månader samtidigt som jag förstått att börsen historiskt toppar dessförinnan (i snitt med ytterligare +15% )!… Även om man applicerar trendföljning så går det ju inte att tajma när man ska switcha från börsen till andra tillgångar då största nergången sker väldigt hastigt

  9. Hej Henning,
    Finns det någon möjlighet att påverka avkastningen positivt i global trendföljning genom att implementera en glidande stop-loss – För att låsa in vinster när något tillgångsslag har sprungit iväg? Tänker på guld nu i slutet på sommaren och S&P/OMX just nu?

    1. Hej,

      Har inte kollat specifikt på stop-loss men bör ge liknande resultat som att använda glidande medelvärden. I stort sett har det gett nästan samma avkastning om man har använt sig av MA200-regler i kombination med Global trendföljning där skillnaden är att byten kan vara lite fler. Så man kan mycket väl använda MA200 regler om man vill vara extra säker, men det bör inte påverka så mycket över tid.

    2. När det gäller att låsa in vinster så är väl ombalansering av positionerna ett annat sätt. I backtestningar görs detta ofta (alltid?) månadsvis, vilket gör resultaten missvisande i förhållande till verkligheten. I praktiken undviker man ofta att peta i portföljen varje månad pga handelskostnader men det måste finnas en brytpunkt för varje portfölj där det lönar sig att sälja av lite i det som gått upp mycket. Tänk om någon kunde göra backtester på mer realistiska förhållanden med handelskostnader och lite slumpmässiga misstag vi alla gör. Vore jättespännande att se hur stor variationen i utfall det skulle bli.

      1. Ja, det är lite svårt att riktigt inkludera alla effekter som hur ombalansering påverkar, handelskostnader, hur man skalar positioner etc. Grafen ovan utgår från ETF:er och inkluderar spread vid handelstillfälle, men inte courtage. I testerna är det också dessutom oftast enklast att endast likavikta alla positioner. Men när det kommer till att kolla på dessa effekter så har AllocateSmartly gjort ett riktigt bra jobb. De har flera tester på sin blogg och summerat sina antaganden i sin FAQ: https://allocatesmartly.com/faqs/ De inkluderar både day-of-the-month effect, inkluderar endast riktigt likvida tillgångar och tar med kostnader i sina beräkningar. I stort sett får de liknande resultat som i många andra studier, om än något lägre i och med kostnaderna.

  10. Det skulle vara intressant att se hur denna portföljen utvecklats under den pågående börskraschen. När kommer nästa uppdatering?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *