Börslabbets portföljstrategier – Ny studie på diversifierade portföljer

Henning HammarAllmänt32 Comments

De senaste åren har varit omvälvande år för investerare där vi gått från en initial börskrasch vid pandemins utbrott, till en kraftig efterföljande tjurmarknad och börsfest. Sen i år har vi sett en kraftigt ökande inflation, stigande räntor, nedåtgående börser och en urholkad köpkraft.

Inom loppet av några år har börsen varit inne i två björnmarknader och det finns en hel del osäkerheter gällande framtiden. Kommer inflationen falla tillbaka, går vi in i lågkonjunktur, kraschar bostadsmarknaden eller kommer allt återgå till det tidigare normala med höga börsvärderingar och låga räntor? Det är näst intill omöjligt att förutspå framtiden vilket gör det viktigt att fokusera på det inom vår kontroll; hur vi är positionerade för framtiden.

Därför har det kommit en ny portföljstudie här på Börslabbet. Den går igenom hur man kan investera diversifierat för att klara av en föränderlig framtid. Med inspiration av Bridgewaters Allvädersportfölj, Permanenta portföljen, Golden Butterfly med mera sätter den ihop de byggstenar som behövs för att klara olika ekonomiska regimer. Denna studie använder också de senaste resultaten från de uppdaterade studierna på Börslabbet strategier och Global trendföljning.

Portföljstudien

Det hela går ut på att vara exponerad mot tillgångar som går bra under olika perioder / regimer. Det är här som just aktier, räntor, guld och trendföljning fungerar bra eftersom de går olika bra under olika perioder av sjunkande och ökande tillväxt samt sjunkande och ökande inflation.

Exempelvis går guld och trendföljning bra under inflation medan aktier och räntor går sämre. Dessutom har tillgångarna historiskt varit bra att använda med varandra och gett diversifierande effekt. Därför används de som grundstenar i portföljstudien.

Nedan visas avkastningsgraferna för de olika portföljerna som tas upp i studien utifrån Börslabbets strategier. Portföljerna varierar i risknivå, från en aggressiv till en permanent portfölj. Det alla portföljerna ger är en bättre riskjusterad avkastning än börsen.

Avkastning för portföljstrategier med Börslabbets strategier 2001-2021 (logaritmisk skala)
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Utöver testet med Börslabbets strategier 2001-2021 finns det också ett längre test med Stockholmsbörsen under 1971-2021 för att se hur diversifiering fungerat under flera olika regimer, växlande börsklimat och hög/låg inflation.

Jag hoppas att studien ger lite inspiration till hur man kan sätta ihop sitt eget sparande. Stora syftet är att ge inspiration på hur man kan använda olika tillgångar för att lyckas bättre att investera på sikt. Det viktigaste med att investera är att aldrig ge upp. Trevlig läsning!

32 Comments on “Börslabbets portföljstrategier – Ny studie på diversifierade portföljer”

  1. Intressant läsning som vanligt!

    Det skulle också vara intressant att få en bättre uppfattning om hur stor differentierande effekt man får av att:
    1. lägga till börslabbets amerikanska och nordiska portföljer i aktiedelen.
    2. dela upp aktiedelen i två eller fyra delar som ombalanseras vid olika tidpunkter under året (portfolio tranching) för att minska effekten av “timing luck”.

    Är detta något du kan eller har simulera(t)?

    En annan fundering är vad du anser om att ta hänsyn till olika marknaders relativa värdering vid fördelningen mellan dem. Hur skulle man i så fall göra? Spontant så bär det t.ex. emot att köpa i USA just nu när värderingen är relativt sett hög samtidigt som dollarn på historiskt relativt höga nivåer.

    1. Bra kommentar och synpunkter!

      Det är inget jag testat och tyvärr har begränsad data för att testa. Har enbart årsdata för de amerikanska portföljerna och för Nordiska har jag enbart sen 2010. Tror både punkt 1 och 2 går att simulera under denna period och testa genom att köra såna portföljer tillsammans och se hur det påverkar.

      När det kommer till hur mycket det påverkar kommer det säkert ge en effekt, men tror den stora påverkan kommer från vilka tillgångar man allokerar till. I ett aktiesparande har man alltid marknadsrisken (testet 1971-2021) och det är den aktiva risken man kan få ner med att diversifiera över flera aktiestrategier och ombalansera spritt över året.

      Svår fråga då det är svårt att tajma på värderingar som senaste tio åren visat. Samma argument för en dyr amerikansk börs skulle kunna ha gjorts redan 2015 då USA också handlades med 40 % premie mot Europa sen 2015 och framåt (https://indices.barclays/IM/21/en/indices/static/historic-cape.app) och dollarn hade gått upp från 6,5 kr till 8,5 kr. Men trenden har bara fortsatt och nu har dollarn fortsatt upp till 10,5 kr. Sen sommaren 2015 har USA index gett +180 % medan Europa index gett +55 %. Så att tajma på värdering är svårt.

      Dessutom kan utvecklingen för kvantitativa strategier skilja sig åt markant mot index. Exempelvis efter IT-bubblan när USA senast var dyr som idag (och värdespreaden rekordstor som idag). Så det är inte entydigt i vad som är bäst. Lämpligen är att välja ha så mycket i USA man är nöjd med för diversifiering och vad man ser som långsiktigt potential.

  2. Det verkar förresten som att det blivit något fel med det två första diagrambilderna i studien. I mina webläsare så ser jag bara bildtexter.

  3. Ett första steg skulle kanske kunna vara att simulera de svenska aktiestrategierna där det finns mycket data uppdelade i två och fyra delar förskjutna i tiden. Bara det skulle vara väldigt givande. Som du säger så finns ju alltid marknadsrisken där, men mentalt är nog den aktiva risken i relation till stockholmsbörsen eller globalt index nog så intressant för uthålligheten. Skulle uppskattas!

    Även effekten av flera marknader, även om tidsperioden är lite kort skulle vara spännande att se. Möjligt att göra utan för stor insats?

    För övrigt bra kommentarer kring värderingfrågorna.

    1. Ja, kanske var lite otydlig men tror helt klart det går att testa. Det var bra tankar och tänkte att det kan bli en intressant uppföljningsstudie i portföljstudien. Testa ombalansering på vår och höst för trendande strategierna och se hur det påverkar. Sen med nordiska aktier. Och sen i en diversifierad portfölj. Återkommer med resultat när jag har det.

        1. Kunde inte hålla mig så gjorde litet test direkt med en enkel 50-50 fördelning mellan de svenska trendande strategierna (ombalanserade i mars) och de nordiska trendande strategierna (ombalanserade i september). Bifogar resultat nedan:

          Svenska trendande strategier
          Årlig avkastning: 27.7
          Max drawdown: -0.25
          Sharpe ratio: 1.41
          Volatilitet: 0.19
          Sortino ratio: 2.28

          Nordiska trendande strategier
          Årlig avkastning: 24.7
          Max drawdown: -0.23
          Sharpe ratio: 1.38
          Volatilitet: 0.17
          Sortino ratio: 2.1

          Kombinerat 50-50
          Årlig avkastning: 26.4
          Max drawdown: -0.24
          Sharpe ratio: 1.46
          Volatilitet: 0.17
          Sortino ratio: 2.22

          Så lite bättre avkastning än snittet (26,2 %) och lägre volatilitet som leder till högre sharpekvot än de båda separat. Intressant nog inte högre Sortino men nästan som den svenska portföljen.

          Samma effekt om man inkluderar dessa i exempelvis Tillväxtportföljen i portföljstudien:

          Tillväxtportföljen – endast svensk trendande
          Årlig avkastning: 20.15
          Max drawdown: -0.17
          Sharpe ratio: 1.54
          Volatilitet: 0.12
          Sortino ratio: 2.48

          Tillväxtportföljen – endast nordisk trendande
          Årlig avkastning: 18.4
          Max drawdown: -0.16
          Sharpe ratio: 1.52
          Volatilitet: 0.12
          Sortino ratio: 2.27

          Tillväxtportföljen – kombo
          Årlig avkastning: 19.33
          Max drawdown: -0.16
          Sharpe ratio: 1.59
          Volatilitet: 0.12
          Sortino ratio: 2.42

          Ungefär samma nedgångar och volatilitet (risk) oavsett hur man gör (som jag var inne på tidigare påverkar marknadsrisken mer). Men ser vi till Sharpe är den bättre och Sortino ganska nära den svenska portföljen som gett högre avkastning.

          De år som skiljer är främst 2014-2015 och 2020-2021 där Sverige gick bättre och 2012-2013 och 2016-2019 där Norden gick bättre. Så det går i cykler vad som går bäst (därav också att svenska strategierna gick något bättre under hela testet då de gick bättre mot slutet). Lite preliminära resultat, ska kolla på det mer och kanske skriva ihop ett inlägg om det.

          1. Tack för en snabb första indikation. Spontant mindre diversifierande effekt än jag trodde på förhand, iaf baserat på den här (relativt korta) tidsperioden. Tveksamt om det är värt besväret.

            Detta antar jag tyder på stor samvariation, vilket i så fall innebär att det skulle ge liknande effekt att köra en uppdelad och tidsförskjuten helt svensk portfölj. Eller tänker jag snett?

            Hoppet står då till att addera en amerikansk del, där effekten potentiellt kanske är större, då den möjligen har lägre samvariation (delvis drivet av valutaeffekter kanske) eller vad är din bästa gissning?
            Synd att det med tanke på dataunderlaget verkar svårt att få svar på.

  4. Och en sak till – det hade varit intressant att komplettera portföljstudien med visualisering av den aktiva risken, t.ex. genom rullande avvikelser mot svenskt och globalt index. Möjligt?

    1. Ja, la till det nu. La till den relativa årsavkastningen mot Stockholmsbörsen. Skulle inte säga att det är en aktiv risk man tar (att ha 100 % på Stockholmsbörsen är inte enda alternativet för investerare) men givetvis något bra att känna till då man får sämre avkastning under tjurmarknad och bättre i björnmarknad. Det är också stora fördelen med att investera diversifierat eftersom det är i kriser det finns störst risk att bli av med jobb / få minskad intjäning på annat sätt.

  5. Svarar här då det inte går att nästla kommentarer allt för långt.

    Ja, det ger inte så stor diversifiering att det blir klart bättre och det påverkar klart mer vilka tillgångar man investerar i. Men det ger ändå en viss diversifiering och minskar specifik landsrisk (vi vet ju inte om Stockholmsbörsen är den bästa av de nordiska börserna kommande tio år). Det finns ju också stort överlapp då 50 % av nordiska börserna utgörs av Sverige, så man kan nog dra liknande slutsatser med en svensk portfölj som ombalanseras under hösten. Ser ändå fördelen med att båda att dela upp det i tid och över marknader när de ändå är så lika.

    Tog fram denna graf på relativavkastningen mot börsen som kan belysa fördelen lite bättre: https://borslabbet.se/wp-content/uploads/2022/08/Kombo_rolloverperformance.png Kan skilja närmare 20 procentenheter för de olika portföljerna enskilda år. Detta gör att en kombination minskar den aktiva risken (och eventuell underprestation) vilket gör det enklare att följa. Det är stora fördelen med att investera i kvantitativa strategier på flera marknader eller på flera sätt. (Liknande skillnader som jag var inne på i detta inlägg: https://borslabbet.se/topp-5-vs-10-aktier-och-kvartalsvis-vs-arsvis-ombalansering/). Sen är Sverige och Norden mycket lika marknader, så där kan USA vara ett bättre alternativ att diversifiera med.

    Tycker också senaste årets avkastning för Börslabbets portföljer visar lite fördelen med att investera på flera olika marknader (och vid olika tidpunkter). Den svenska har gett 1 % senaste året, den nordiska 14 % och den amerikanska 18 %. Mycket drivet av att Stockholmsbörsen är ner -15 % senaste året och S&P 500 (i SEK) är upp +15 %. Så det finns ju en klar fördel att diversifiera över marknader när man utvärderar årsavkastningen.

    1. Graferna med rullande relativ performance är verkligen pedagogiska tycker jag, speciellt då jag personligen tycker det är lika jobbigt med relativ underprestation som draw downs, speciellt vid nettosparande. Grafen du länkar visar ju iaf att komboportföljen har ett attraktivt beteende under tidsperioden.

      Och på tal om relativ performance och hur fin den ser ut för aktiestrategierna så trodde jag faktiskt att de diversifierade portföljerna skulle klara sig lite bättre där. Trots den kraftiga överprestationen under tidsperioden totalt så är det förhållandevis många och långa perioder där de underpresterar stockholmsbörsen. Vad är dina reflektioner kring detta? Vilka aspekter upplever du själv som mest utmanande gällande att göra portföljerna långsiktigt hållbara?

      Tillbaka till diversifiering – ur ett diversifieringsperspektiv så hade det kanske varit bra att exkludera svenska aktier ur den nordiska portföljen. Är detta något du har funderat på?

      Och – för att få en uppfattning av vad ett amerikanskt inslag i portföljen skulle kunna ge så kanske man kan göra en simulering med en del amerikanskt index i kombination med de svenska och nordiska aktiestrategierna?

      1. Ja, ser det som den stora fördelen med att investera med flera aktier i portföljen, flera strategier, flera marknader och flera ombalanseringstillfällen. Alltså minska den aktiva risken utan att minska avkastning avsevärt. Så att det blir lättare att följa strategierna samtidigt som man fångar uppsidan. Då faktorer kan gå olika bra under olika tidsperioder på olika marknader är det bara bra att diversifiera.

        Gällande de diversifierade portföljerna så är det inbyggt i dem att de ska prestera annorlunda mot index. Annars skulle man inte diversifiera. Det man är ute efter med dem är mer absolut avkastning (ex 10 % varje år) än relativ avkastning (ex 10 % över index). Så att det är lättare att investera över tid. Det innebär att man får lägre avkastning på uppsidan, men högre på nedsidan. Därför är jag lite emot att mäta relativ avkastning mot börsen eftersom det inte riktigt är rätt att mäta mot. Mer lämpligt är kanske 60/40-portfölj av liknande riskkaraktär. Eller svenskarnas snittsparande med 50 % bostad, 30 % aktier och 20 % räntor.

        Jag tror därför denna graf är bättre på att illustrera skillnaden mellan att investera enbart på börsen mot i en diversifierad portfölj: https://borslabbet.se/wp-content/uploads/2022/08/Borslabbet_rollreturn1y-1.png Det är få tillfällen man får negativ årsavkastning (som ofta kan ske för börsen) och ibland fångar man inte hela uppsidan (speciellt vid återhämtningar som 2004 och 2009).

        Det som graferna inte visar är den stora fördelen det ger. Exempelvis under 2001-2005 var Stockholmsbörsen ner -50 % under 2001-2002 för att sen gå upp +150 % under 2003-2005. Den defensiva portföljen var knappt ner under perioden och gick “bara” upp 105 % 2003-2005. Den totala avkastningen under perioden: Stockholmsbörsen +25 %, Defensiva portföljen +130 %. Liknande går att säga för 2007-2012. Det är främst när man lyckas pricka in bottnar (2002, 2009, 2012, 2020) som börsen ger klart bättre avkastning under efterföljande år. Det är inte snällt mot sig själv att utvärdera prestationen från en börsbotten om man tagit klart lägre risk (och inte alls var ner lika mycket under börsbotten).

        Gällande diversifiering: Har testat nordisk portfölj utan svenska aktier. Går okej, men klart bättre att inkludera svenska aktier då man annars tar bort 50 % av alla aktier att välja mellan. Drar ner avkastningen med många procentenheter som gjorde att jag inte tyckt det varit värt det.

        Bra förslag gällande amerikanska index, får ha med det som komplement.

        1. Är helt med på differentieringens funktion och effekter, men hade ändå gissat att de sammansatta portföljerna skulle klara sig ännu bättre mot börsindex även på årsbasis då aktiestrategierna ger så pass mycket högre avkastning över tid.

          Håller för övrigt med om dina kommentarer och min reflektion är att alla de sammansatta portföljerna ju är lysande alternativ baserat på historisk data. Exemplet du nämner är ju talande. Kanske kan detta tydliggöras ännu bättre genom rullande utveckling över lite längre tid (3 år?) i jämförelse med index, absolut eller andra lämpliga portföljer?

          Intressant ang den nordiska portföljen. Rimligtvis har portföljen därmed också bestått av en hög andel svenska aktier under den simulerade perioden, vilket i så fall förklarar den relativt begränsade differentierade effekten.

          Ser fram emot simuleringen med amerikanskt index.

  6. Tack så mycket! Rullande 3-årsbilden ger en bra bild av den diversifierande effekten och utvecklingen över tid relativt index och absolut.

    Fråga: Skulle det vara möjligt att få tillgång till års- och/eller månadsdata från simuleringarna av de olika portföljkomponenterna? (årsdata för svenska strategin har jag redan hittat i det fördjupade avsnittet) Jag skull vilja se hur dessa samspelar med ett par andra potentiella komponenter (t.ex. lite snabbare momentumbaserade fondstrategier).

    En annan sak: I Global trendföljning så funderar jag på om man skulle kunna få ännu bättre skydd i dystrare börstider genom att addera ytterligare en defensiv komponent (räntor/obligationer) i USD. Är detta något du testat eller tänkt på?

    1. Ja, har årsdata för alla strategier så kan skicka över det så kan du jämföra. Skickar det via mail till den epostadress du angivit här på Börslabbet.

      Gällande den andra saker så har jag testat det. Det var efter att ha läst Ray Dalios “Big Debt Crisis” som visade att USD oftast fungerat bra vid större kriser i olika länder (som Sverige på 90-talet). Dessutom är det ju allmänt känt att kronan försvagas vid kris (som nu, 2020 och 2008). Trots det så gav det inte bättre avkastning att ha USD eller USD obligationer. Så valde att inte lägga till det.

      Dessutom så behöver man hitta bra fonder för det. Jag har nu kriteriet att det ska åtminstone finnas ett antal lämpliga fonder då fondutbud varierar över åren och gärna indexfonder med låg avgift. Finns väl en lämplig fond, SEB Korträntefond C USD Lux, och med ganska hög avgift för räntefond (0,5 %). Därför är det också svårt också med råvaror (som gått bra senaste året) då det knappt finns några sådana fonder längre (ironiskt nog la alla storbanker ner sina under 2020 innan råvaruboomen). Så liksom med råvaror går det att ha med, bara man hittar lämpliga fonder till det. Men liksom råvaror har det inte påverkat avkastningen mycket över tid.

  7. Tackar för fin uppdatering av studien. Utvärdera strategierna och balanseringen av tillgångarna är något som behöver göras vid jämna mellanrum

    Jag är intresserad av dina tankar på ytterligare ett tillgångsslag, P2P-lån. Något som i min portfölj räknas som en del av räntor, lite slarvigt, men tar också upp en relativt liten del

    Tillgångsslaget är nytt för oss privatpersoner, men har funnits länge inom bankvärlden. Så vet inte hur det ser ut med historiskt data och det skulle rimligen vara svårt att göra några backtest med ex Savelend med i portföljen från 1970. Även om det hade varit intressant såklart, men är mest intresserad av dina tankar kring risk och potential i tillgångsslaget. Är det något du redan nämnt någonstans eventuellt?

    1. Hej! Själv är min uppfattning av P2P-lån som en hybrid av en mer riskfylld investering och en säker. I nivå med företagsobligationer, men mer åt hållet private equity eftersom pengarna är “låsta” och inte marknadsnoterade. Visst går det hos vissa köpa och sälja lån, men oklart vad värdet är. På samma sätt som företagsobligationer har jag inte inkluderat det här då jag inte anser det är en helt “säker” del i portföljen.

      Sen givetvis går det att ha i portföljen som en extra del. På samma sätt som man kan ha företagsobligationer. Det gäller bara att vara införstådd med riskerna vid kris (misstänker de kan vara liknande som high yield lån). Tänker i så fall att det ligger mellan räntor och aktier (i alla fall i ramverket i portföljstudien). Sen får man fundera på att inkludera det vs bara ha räntor och aktier. Finns förespråkare för både och.

      Min egen uppfattning är att det är en svårdefinierad risk man tar och ganska komplext. Både med företagsobligationer, preferensaktier och P2P-lån. Uppsidan är inte lika stor som i aktier, men nedsidan är stor vid kris (och defaults). Har själv kört via Trine för att testa, men håller på att avveckla det för att jag inte tyckt det varit värt tiden det tar och var mer defaults än jag trodde. Finns en anledning till att banker gjort detta jobb tidigare och klassar in det i kategorin “för svårt”. Verdad har skrivit en del om high yield och krediter och kan tipsa om “Fools yield”: https://verdadcap.com/archive/fools-yield

  8. Jag har aldrig varit så sugen på att försöka tima marknaden som nu. Känns som att vi kan stå inför ett once in a lifetime tillfälle på aktiemarknaden under det/de kommande åren med torrt krut vid sidan av.

    Det kan vara helt fel men min magkänsla är jättestark.

    Precis så som man INTE ska resonera enligt all ekonomisk klokskap.

    Jag funderar därför en kvantitativ metod för att använda men samtidigt stävja magkänslan. Köp/sälj hedge av aktiedelen skulle kunna vara en sådan (som ni skrivit om). Kanske tillsammans med tilt i tillgångsslagen.

    Tilten i tillgångsslagen skulle kunna vara att växla mellan portföljerna ovan utifrån hur långt från ATH ett globalt aktieindex ligger.

    Exempelvis:

    Ligger globalindex inom 20% från ATH ligger man i permanenta.
    Under -30% går man över i defensiv.
    Under -40% tillväxt
    och under -50% all in i aggressiv.

    Har jag blivit helt galen eller skulle det kunna funka?

    1. Hej!

      Ja, det är alltid knepigt med att tima marknaden och känslan infinner sig helt klart ibland. Tanken med de diversifierade portföljerna är också att man ska vara investerad för “alla väder” i ekonomin utifrån sin risknivå. Detta för att slippa oroa sig och veta om man gör “rätt” (och det är ju svårt att tima marknaden).

      Med det sagt finns det knep att minska risken över konjunkturcykeln. De kvantitativa metoder som jag funnit som bäst att tajma marknaden och minska risken över cykeln är just trendföljning. Antingen som hedge på portföljen eller att inkludera genom Global trendföljning som fristående del. Med de 20-25 % som finns i modellportföljerna så blir det att man skiftar med motsvarande andel mellan aktier och räntor/guld. Exempelvis är ju defensiva portföljen investerad i 47 % aktier nu mot 60 % vid årsskiftet (och 40 % om det fortsätter ner).

      Utöver trendföljning har jag däremot sett få studier/resultat som visat på bra rent kvantitativa system. Istället kräver det lite mer förståelse för marknadens cykler och signaler och tydande av dessa. Har summerat många av de signaler som jag kommit över under “Makrosignaler” på Trendverktyget: https://borslabbet.se/trendverktyg/ I stort sett; minska aktier vid topp på cykeln (högkonjunktur), öka vid botten (lågkonjunktur). Vi är ju halvvägs på väg mellan toppen och botten på konjunkturcykeln så kan vara för tidigt att öka. Samtidigt har vi redan haft ett fall på 30 % vilket är snittet på historiska björnmarknader.

      En lösning skulle i så fall vara att ha 1) antingen mer i trendföljning eller 2) allokera en del av portföljen till en slags “cykeltajming”. Del 2) skulle alltså innebära att justera risken under cykeln med att minska risken vid högkonjunktur och sen öka den vid lågkonjunktur. Säg du kör 50-50 aktier och säkra tillgångar. Så exempelvis skifta till 40-60 vid övergång från hög- till lågkonjunktur och 60-40 vid övergång från låg- till högkonjunktur (eller mellan defensiv och tillväxt). Mycket i linje med Howard Marks idéer som jag skrev ett längre inlägg om i våras: https://investerarfysikern.se/2022/03/optimism-och-pessimism-over-borscykeln-och-idag/ Utöver det blir det ju också 20 % som skiftar med trendföljning, så då är det ganska stor del av portföljen som skiftar över cykeln.

      Det innebär givetvis att man tajmar marknaden en del, men mer justerar portföljen istället för att vara all-in eller all-out. För framtiden är oviss och ingen vet den med säkerhet. Tror största misstaget många småsparare är att de går all-in eller all-out utifrån magkänslan när det kanske handlar om att öka eller minska risk. Säg att du hade samma magkänsla i mars 2020 där börsen dubblades efterföljande år. Så enbart justera en del av portföljen för att alltid ha exponering och minska påverkan om man har fel.

      Gällande att investera från ATH så är det inte så bra system eftersom index ofta gör nya ATH. Systemet skulle ju innebära att man låg i permanenta portföljen under majoriteten (>90 % eller så) av de senaste tio åren. Inte helt optimalt när allt går upp. Därför trendföljning fungerat så mycket bättre då man är med på uppgångarna men undviker nedgångarna.

      Hoppas det gav en vägledning. Det är ju svårt att justera risk över cykeln så blev långt svar. Har själv funderat på det mycket senaste året och just hur värt det är. Men att utgå från en diversifierad portfölj som grund och sen justera beroende på marknadstro är i alla fall ett av de bättre alternativen.

  9. Tusen tack för ett klokt och initierat svar!

    När många smarta och duktiga människor försökt hitta en lösning under lång tid utan att hitta så värst mycket som är robust ska man nog lägga sina egna tankar åt sidan och gå på det mer beprövade.

    Har du gjort några tester på portföljer med köp/sälj hedge av Börslabbetportföljen? Exv. 1/3 alltid lång, 1/3 hedge och 1/3 trendföljning?

    1. Ja, marknadstajming är lite den heliga graalen som alla letar efter men få riktigt finner. Det som finns är lite halvtrubbigt och fungerar inte 100 % av gångerna (exempelvis trendföljning som kan lida “whip-saw” förluster).

      Också de konjunktursignaler som jag nämner att man kan använda är trubbiga. Har nu följt många av dem sedan 2015 och de är inte helt vattentäta och man måste göra sin egen bedömning utöver dem. Exempelvis visade många signaler på lågkonjunktur och risk-off under 2018-2019 (fallande konjunktur, ökande high-yield spread, inverterad räntekurva). Initialt blev det “rätt” och index föll under andra halvan av 2018. Men sen under 2019 gick börsen upp med 35 %. Man blev “räddad” av coronakraschen, men det var ju inte en självklarhet och ses mer som en speciell engångshändelse. Så det kräver att man också har en “bedömning” av läget (och varit insatt i hur mycket centralbankerna påverkat marknaderna senaste åren).

      Nej, har inte testat det. Istället valt att ha alla delar som diversifierande delar. Problemet med just hedge på Börslabbetportföljen blir att det blir en extra stor aktiv risk (från både portföljer och hedge). Om man är införstådd i det har den gett bra riskjusterad avkastning, men det hade nog varit svårt att investera i en hedgad Börslabbetportfölj då den hade underpresterat en vanlig de senaste tio åren då nedgångarna varit ganska små. Givetvis är ju en bra lösning som du säger att dela upp det, så bara en del av portföljen är hedgad.

  10. Hur allokerar ni mellan de olika aktiestrategierna? Inte helt trivialt tycker jag då USA exv är mest värde och har 20 aktier per strategi och Sverige är den enda där vi kör ren momentum.

    1. Hej! I testet för portföljerna ovan är det bara Börslabbets svenska portfölj då det är vad som finns data för under hela testet. Har inte tittat på något optimalt sätt att balansera de olika strategierna när man investerar i olika marknader, men som du säger är det bra att vikta vardera faktor.

      Exempelvis går det att ha en separat momentum-portfölj för Sverige om man kör flera marknader. Säg att du vill ha 25 % momentum (som i Sverige) totalt sett. Då går det att ha 25 % i denna, sen i resterande 75 % i olika marknader med årlig ombalansering i värde, utdelning och kvalitetsstrategier. Exempelvis 25 % i vardera Sverige, Norden och USA. Då fås både en diversifiering över faktorer och marknader.

      Det hal beror på vilka marknader du vill investera i, hur stor portföljen är och hur värt det är att diversifiera utöver att diversifiera över tillgångar. Det är främst diversifiera över tillgångar som ger mest diversifiering. Att diversifiera aktiesparandet över olika marknader ger det också men inte lika mycket. Sen är jag stark förespråkare för allt typ av diversifiering vilket hjälpt exempelvis i år.

  11. Hejsan!

    Det vore intressant att se hur portföljerna hade fungerat om man allokerar en större del till trendföljning.

    Till exempel genom att byta andelen aktier och trendföljning med varandra. Dvs om defensiv hade 40% trend och 20% aktier, …, aggressiv 70% trend och 30% aktier.

    1. Hej!

      Ja, har gjort lite tester på det tidigare och gett bra resultat att ha mer Global trendföljning om man vill minska risken. Det gör i stort sett att de olika portföljerna hoppar ner ett snäpp till nästa i risknivå.

      För att illustrera använder jag Tillväxtportföljen som blir motsvarande den Defensiva portföljen:

      Tillväxtportföljen m. 40 % aktier och 40 % trendföljning:
      Årlig avkastning: 17.36 %
      Max drawdown: -20 %
      Sharpe ratio: 1.41
      Volatilitet: 11 %
      Sortino ratio: 2.48

      Tillväxtportföljen m. 20 % aktier och 60 % trendföljning:
      Årlig avkastning: 15.15 %
      Max drawdown: -10 %
      Sharpe ratio: 1.39
      Volatilitet: 10 %
      Sortino ratio: 2.56

      Den defensiva portföljen blir lite ett mellanting av dessa med 15,9 % avkastning, -16 % nedgång och 10 % volatilitet. Så beror lite på vad man är ute efter; minska nedgångarna så mycket som möjligt eller få några procentenheter högre avkastning per år. Sin uppfattning om hur den relativa prestationen av trendföljning vs kvantitativa aktiestrategier kan ju också påverka, skillnaden kan ju bli mindre framöver.

      Här är resultaten för Aggressiva portföljen med olika fördelningar av trend och aktier så det blir enklare att jämföra:

      50-50 Aktier och trendföljning
      Årlig avkastning: 19.86 %
      Max drawdown: -28 %
      Sharpe ratio: 1.33
      Volatilitet: 14 %
      Sortino ratio: 2.3

      30-70 Aktier och trendföljning
      Årlig avkastning: 17.69 %
      Max drawdown: -18 %
      Sharpe ratio: 1.34
      Volatilitet: 12 %
      Sortino ratio: 2.27

  12. Jag har tidigare, utöver en del cash i sparkoton, kört en del av portföljen i räntor med tjänster som Lendify och Brocc. Jag har dock valt att avveckla dom portföljerna och inrikta min räntedel till något mer likvida alternativ nu när inflationen och räntorna går upp.

    Jag ser i Börslabbets portföljstrategi att du nämner AMF Räntefond Mix / Lång och Storebrand Obligation som alternativ för långa räntor. Finns det någon mer djupgående analys eller genomgång av räntealternativ på Börslabbet? Jag funderar t ex på att använda ett Lysa ISK med 100% för att helt automatisera det, eller om det finns någon liknande fond-i-fond alternativ på t ex Avanza eller Nordnet.

    Sedan kanske det inte är försvarligt att ha ett räntesparande i ISK även vid dessa räntor?

    1. Hej! Har inte gjort något av en djupgående analys på Börslabbet utöver portföljstudien (men fått flera frågor på det så börjar bli aktuellt). Tittade lite mer på det på min egna blogg i höstas och sen dess själv gått över till att investera räntedelen i obligationer: https://investerarfysikern.se/2022/08/dags-for-rantefonder-i-rantesparandet/

      Det jag gillar med AMF Räntefond Lång och Storebrand Obligation är 1) låg avgift, 2) relativt säkert innehav (inte så mkt företagsobligationer) och 3) går att se räntan:
      https://www.amf.se/vara-fonder/rapporter/
      https://www.storebrandfonder.se/fonder/vara-fonder/aktiva-rantefonder/siffror-for-vara-rante–och-foretagsobligationer/

      Lysa är ju i sig en fond-i-fond lösning där deras räntealternativ är att investera i bl a AMF Räntefond Lång och Storebrand Obligation. Det betalar man ju också en extra avgift för och de tar ju 0,36 % för sin räntelösning. Så de sköter det åt en men då betalar man ju för det.

      Just nu skulle jag säga att ISK är fortsatt attraktivt. Schablonräntan är ca 2,9 % och obligationsfonder ger 3-4 % i ränta. Så räntan i dagsläget överstiger ISK räntan vilket gör att det lönar sig att ha de på ISK. Dessutom vid ombalansering slipper man byta sparform (kostar ju att sätta in och ta ut ur ISK men inte flytta emellan).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *