Med markant ökande räntor har nu räntefonder dykt upp som ett alternativ till börsen. Vi har nu lämnat eran av nollräntor bakom oss och räntefonder har börjat ge räntor på runt 4 %. Dessutom har räntan ökat i snabbare takt i räntefonder än på sparkonto vilket gjort det som ett klart attraktivare alternativ som räntesparande.
Därför har det blivit klart intressant att göra en djupdykning i räntefonder. I denna guide ska vi titta på varför man ska investera i räntor, när man ska välja räntefonder framför sparkonto, grundläggande fakta om räntefonder och olika typer av räntefonder. Givetvis med förslag på när man ska använda de olika typerna av räntefonder och bra räntefonder för 2023.
Jag hoppas att det ska ge bra inspiration, insikter och idéer på varför det är bra att ha ett räntesparande och lämpliga räntefonder att investera i.
Varför ska man ha ett räntesparande?
Ett räntesparande är det vanligaste sättet att investera med låg risk. Det ger ett bra komplement till ett aktiesparande (exempelvis Börslabbets aktiestrategier). Eftersom det är klart lägre risk är det också mer lämpligt att ha som buffert. Om pengarna också täcks av den statliga insättningsgarantin tar man minimal risk då staten garanterar pengarna.
Räntesparandet har också annorlunda avkastning än aktier över konjunkturcykeln vilket gör att det till en bra diversifiering till ett aktiesparande. Räntepapper tenderar att gå bra när det är oroligt på börsen då investerare flyr till säkerhet. Detta gör att man har mer pengar att köpa aktier för när de reas ut vid en börskrasch.
Genom att kombinera ett aktier och räntor kan vi därmed minska risken i vårt sparande och få mer jämn avkastning. Räntesparande går bra vid deflation men är känsligt för inflation. För att skydda sig mot statens sedelpressar är det därför bra att diversifiera räntesparandet med produktiva risktillgångar (aktier, fastigheter) samt inflationskyddade tillgångar (guld, råvaror) i en diversifierad portfölj för alla väder.
Anledningar till räntesparande:
- Lägre risk
- För buffert
- Diversifiera portföljen
Räntefonder ger nu högre ränta än sparkonto
Att räntefonder är klart attraktivare än sparkontot är en ny verklighet efter 8 år med nollräntor (2015-2022). När alla räntor gick till noll fanns det ingen anledning till att ta högre risk och investera i räntefonder, speciellt med den statliga insättningsgarantin. Nu är vi däremot åter tillbaka till ett normalläge där räntefonder ger högre räntor än sparkontot.
Under våren 2023 har korträntefonder gett uppemot 1 % högre ränta än sparkontona hos de bästa nischbankerna och närmare 2 % högre ränta mot storbankerna. Det märks också tydligt hur lönsamt bank- och sparkonton är då räntenettona ökat enormt hos de flesta banker.
Även hos banker som saknar utlåning (som nätmäklarna Avanza och Nordnet) har räntenettot ökat markant. Nätmäklarna visar också på den stora potentialen med räntefonder då de i stort sett tar pengarna som är insatta på sina bank- och sparkonton och investerar i samma obligationer som räntefonderna. Det är just vad vi själva kan göra där vi köper räntefonder direkt och stoppa den extra räntan i våra egna fickor.
Svenskarna har totalt en tredjedel av sitt finansiella sparande i räntetillgångar (källa SEB). Av dessa är drygt hälften på bank- och sparkonton med låg ränta. Alltså finns det en stor potential för många att få högre avkastning genom att köpa räntefonder.
Räntefonder är bättre än sparkonto då:
- De ger en högre ränta än bank- och sparkonto
- Får den högre räntan själv istället för att ge den till banken
- Bättre i ett långsiktigt sparande (högre ränta och bättre diversifiering)
När sparkontot är bättre än räntefonder
Den stora skillnaden mellan räntefonder och sparkontot är att istället för att låna ut pengar till banken äger man marknadsnoterade räntepapper. Dessa har både en kredit- och ränterisk. Beroende på vilken räntefond man investerar i är risken olika hög.
Pengarna på sparkontot är istället fixt och har utöver det en statlig insättningsgaranti. Detta gör att pengarna på sparkontot är garanterade av staten inom 7 dagar om banken. Det gör sparkontot något säkrare än räntefonder och man tar inte samma ränterisk. En räntefond kan också stoppas för handel om de har svårigheter att sälja av sina innehav vid marknadspanik.
Därför är sparkontot lämpligare för buffert och utgifter på kortare sikt. Det är också därför det står att rekommenderad sparhorisont för de flesta räntefonder är över 1 år. Samtidigt är räntefonder bättre än fasträntekonton då de ger högre ränta och de går att sälja när som helst under normala marknadsförhållanden.
Sparkonto att föredra framför räntefonder för:
- Buffertsparande
- Kortsiktiga utgifter
Grundläggande fakta om räntefonder
Räntefonder är på grund av högre räntor bäst att investera ens räntesparande i om sparhorisonten är längre än 1 år. Då olika fonder skiljer sig en del åt kan det vara bra att gå igenom lite grundläggande information om räntefonder. Givetvis är det bra att fonderna har låg avgift, speciellt då det kan äta upp en del av räntan. Utöver det bör man ha koll på ränte- och kreditrisk för fondens innehav.
Ränterisk
Det viktigaste att veta när man investerar i räntefonder / obligationer är att de är räntekänsliga. När räntan går ner går priset upp och det motsatta när räntan går ner. Därför gäller det att hålla koll på vad de ger för nuvarande ränta och vilket löptid innehaven har.
Denna information finns oftast i fondernas rapporter av innehaven i form av:
- Förräntningstakt (eng. yield-to-maturity) – Detta är den aktuella räntan fonden ger på sina nuvarande innehav om räntenivåerna antas vara fixa.
- Löptid (eng. duration) – Detta är den löptid som fonden har där det viktigaste är räntelöptiden. Det motsvarar på samma sätt bindningstiden på ett bostadslån.
Förenklat går det att säga att ränterisken i procent är lika med räntelöptiden i år. Ökar 5-årsräntan med 1 % sjunker priset på en fond med 5-åriga obligationer med -5 %.
Det är vad vi såg under 2022 när räntorna steg kraftigt och de flesta räntefonder gav negativ avkastning. Men nu när räntan redan stigit är ränterisken mindre och den högre räntan kompenserar nedgångarna. Dessutom kan det också gå åt andra hållet vilket det brukar vid lågkonjunktur. Alltså är ränterisk bara bra när man vill skydda sin portfölj mot dystrare tider.
Olika fonder har olika ränterisk:
- Korta räntefonder har låg ränterisk på grund av kort löptid
- Långa räntefonder har hög ränterisk på grund av lång löptid
Kreditrisk
Svenska räntefonder investerar främst i räntepapper som ges ut av stat, kommun, banker och företag. Denna fördelning skiljer sig mellan olika fonder och mellan olika fondslag. De flesta mer säkra räntefonderna investerar i stat-, kommun- och bostadsobligationer (också kallade säkerställda obligationer) medan de mer riskfyllda investerar i företagsobligationer.
Det vanligaste sättet att utvärdera kreditrisken är via kreditbetygen av innehaven. Högst betyg är AAA vilket också är svenska statens kreditbetyg. Därefter är det i fallande ordning. Över BBB klassas som “investment grade” och är vad vanligtvis vanliga räntefonder investerar i. Under det klassas innehaven som “high yield” vilket många företagsobligationer investerar i.
Olika räntefonder har olika kreditrisk:
- Vanliga räntefonder investerar främst i det med låg kreditrisk
- Företagsobligationer investerar i bolag med både låg och hög kreditrisk (high yield)
Olika typer av räntefonder
Det finns främst fyra typer av räntefonder; korta räntefonder, långa räntefonder, företagsobligationsfonder och realräntefonder. Korta och långa räntefonder är de som är de vanligaste räntefonderna och mest relevant för majoriteten av sparare. Företags- och realräntefonder är alternativ för de som vill göra mer i sitt räntesparande så som att ta högre risk eller skydda sig mot inflation.
Korta räntefonder
Korta räntefonder investerar främst i bostads- och statskrediter med kort räntelöptid under 1 år. Det innebär att de inte är så känsliga för ränteuppgångar.
Bra korta räntefonder:
- AMF Räntefond Kort
- Swedbank Robur Räntefond Kort A
- Storebrand Kortränta
Alla har låg avgift på 0,1-0,2 % per år och investerar i krediter med främst AAA i kreditbetyg. AMF och Swedbanks korträntefonder har lite längre löptid (0,5 år) medan Storebrands fond har kortare (0,2 år) vilket gjort att Storebrands fond klarat ränteuppgångarna bättre.
Fonderna investerar främst i FRN lån (floating rate notes) vilka ger en ränta som 3-månaders STIBOR + en procentsats. Räntan i korträntefonderna har under 2023 varit STIBOR + 0,2 % vilket gör att ränteutvecklingen går att följa genom att följa STIBOR räntan. I stort sett investerar man i samma räntepapper som Avanza och Nordnet gör med sin inlåning.
Nuvarande räntor och löptid för de olika fonderna går enkelt att se på de olika fondbolagens hemsidor: AMFs månadsrapporter, Swedbanks Roburs informationssida och Storebrands siffror för räntefonder.
När ska man välja korta räntefonder?
- Korta räntefonder är det som är närmast sparkontot och bra för sparande på kort sikt (1 år).
- Korta räntefonder går också bäst när räntan går upp vilket vi såg under 2022.
Långa räntefonder
Långa räntefonder investerar främst i stats-, bostads- och företagsobligationer med runt 4-5 års löptid. Det gör de mer känsliga för ränteuppgångar där fonden kan öka +/- 5 % om räntenivån ökar med 1 %.
Bra långa räntefonder:
- AMF Räntefond Lång
- AMF Räntefond Mix
- Storebrand Obligation
Alla dessa fonder har en låg avgift på 0,1-0,2 % per år. Det skiljer lite mer mellan fonderna då de har olika profil. AMF Räntefond Lång har mer företagsobligationer, AMF Räntefond Mix investerar enbart i statsobligationer och Storebrand Obligation mest i svenska säkra obligationer och har lite längre löptid.
Därför har AMF Räntefond Lång en något högre kreditrisk och ränta, AMF Räntefond Mix en internationell exponering och Storebrand Obligation något mer ränterisk. Överlag är de rätt lika och har gett en liknande avkastning där den är något högre för AMF Räntefond Lång på grund av den högre räntan.
Räntan i dessa ligger drygt 1 % högre än 5-åriga statsobligationsräntan i AMF Räntefond Mix och Storebrand Obligation och drygt 2 % högre i AMF Räntefond Lång. Nuvarande räntor och löptid finns i AMFs månadsrapporter och Storebrands siffror för räntefonder.
När ska man välja långa räntefonder?
- Långa räntefonder är bättre för långsiktigt sparande då de ger en högre ränta än korta räntefonder över tid.
- De är ett bättre komplement till ett aktiesparande på grund av sin räntekänslighet. Detta eftersom räntorna faller vid lågkonjunktur och börsfall, vilket gör att obligationer stiger i värde (som vid finanskrisen).
Företagsobligationsfonder
Företagsobligationer är mer riskfyllda och syftar oftast på så kallade “high yield” obligationer. Det innebär att de har en lägre kreditrating och en högre kreditrisk samt att de ger en högre ränta. Då de har en högre defaultrisk (att obligationen blir värd noll) är avkastningen oftast några procent lägre än räntan.
Spiltans fonder Räntefond kort och Högräntefond är populära räntefonder i denna kategori. Under våren 2023 har de gett en ränta som varit drygt 5 % högre än andra obligationsfonder. Detta återspeglar kreditrisken i obligationerna som främst har BB- och BBB-rating och är mycket exponerade mot den krisande fastighetssektorn.
Att de har högre risk märks också i deras avkastning och de kan ses mer som ett mellanting av aktier och obligationer. Exempelvis går de ner när börsen är ner vilket skedde våren 2020 och under 2022. Dessutom blev Spiltans fonder handelsstoppade våren 2020 på grund av den låga likviditeten på företagsobligationsmarknaden. Samtidigt innebär den högre risken också högre avkastning.
När ska man välja företagsobligationsfonder?
- Företagsobligationsfonder är bra för den som vill få högre avkastning genom att ta högre risk.
- Då de är riskmässigt ett mellanting av aktier och obligationer är de mindre lämpliga för att komplettera ett aktiesparande.
Realräntefonder
Realräntefonder är fonder som ger en ränta som motsvarar inflationen plus den avtalade räntan. De är lämpliga för den som tror att marknaden underskattar framtida inflation och vill ha en garanterad ränta. Främst ges de ut av svenska staten och realräntefonder har överlag runt 5 års löptid likt långa räntefonder.
Räntan anges som den utöver inflation (realräntan) och går att följa på Nasdaqs sida för obligationer (se Realränteobligationer). Under våren 2023 har räntan indikerat en inflation på 1,5-2 % per år kommande 5-10 år.
Det kan låta attraktivt om man tror att inflationen ska bli högre än så. Det man ska vara medveten om är att realräntefonder nästan enbart investerar i svenska statspapper som ger 1 % lägre ränta än andra långa räntefonder. Alltså krävs det runt 2,5-3 % inflation per år eller kreditnedskrivningar för att realräntefonder ska ge högre avkastning.
När ska man välja realräntefonder?
- Realräntefonder är för den som vill skydda sig mot inflation och tror att inflationen framöver kommer vara klart högre än vad marknaden förväntar sig.
ISK eller inte
När man valt sina räntefonder kommer självklart frågan om man ska ha den i ISK eller inte. Standardsvaret har de senaste åren varit att ha dem på en vanlig aktie- och fonddepå på grund av den låga räntan. Detta är inte lika självklart nu när räntefonder äntligen ger en bra ränta.
Skatten på ISK utgår från statslåneräntan + 1 % vilket är 2,94 % för 2023. Det innebär att räntefonden behöver ge en högre ränta än det (justerat för avgifter) för att det ska löna sig att ha den på ISK. Det är vad i stort sett alla räntefonder gör idag. Även om vi uppdaterar med dagens statslåneränta + 1 % för att uppskatta framtida skatt på ISK stämmer det.
Den stora frågan blir istället; har du räntesparandet som kortsiktigt sparande eller för att diversifiera portföljen? I det första fallet är aktie- och fonddepå bättre för att slippa föra över pengar ut och in ur ISK (som leder till högre skatt). I det andra fallet är ISK bättre då du slipper föra över pengar ut och in ur ISK vid ombalansering. Vad som är bäst beror helt enkelt på ditt syfte.
Aktuella marknadsräntor
Jag hoppas att denna guide har varit till hjälp och att du blivit klokare i ditt val av räntefonder. Då räntorna varierar med marknadsläget har jag här samlat bra sidor för att skapa sig en uppfattning av nuvarande ränteläge.
Marknadsräntor
- Di – Svenska marknadsräntor
- CNBC – Amerikanska marknadsräntor
- Nasdaq – Aktuella obligationsräntor
- Riksbanken – Historiska marknadsräntor
Fondbolagens sidor
- AMFs månadsrapporter
- Storebrands siffror för räntefonder
- Swedbanks Roburs informationssida (finns för varje fond)
