Ökar minsta börsvärde för ökad likviditet och minskade kostnader

Henning HammarAllmänt, Börslabbetportföljen, Strategier

Börslabbet växer och samtidigt har likviditeten minskat markant på Stockholmsbörsen sedan börsyran 2020-2021. Det har gjort att det nu blivit nödvändigt att höja minsta börsvärdet i screenern för att exkludera de mest illikvida aktierna. Gränsen ökar från 500 miljoner SEK till 2 miljarder SEK. Det innebär ökad likviditet som leder till minskade kostnader och gör att aktierna blir enklare att handla.

Sammanfattning

  • Minskad likviditet innebär att kostnaderna att handla illikvida småbolag i form av spread och marknadspåverkan ökat markant och inte längre är motiverade.
  • Den nya gränsen gör att endast likvida bolag inkluderas med låg spread (0,2-0,3 %) och en hög daglig omsättning (10-20 miljoner). Detta minskar kostnaderna med upp till 75 % för att investera och ombalansera.
  • Studierna på Börslabbet är uppdaterade för att återspegla den nya gränsen. Detta gör att de nu ger en mer realistisk avkastning i nivå med avkastningen justerad för kostnader.
  • Viktigt att sprida ut sina ombalanseringar så att inte alla köper och säljer när portföljuppdateringen publiceras.

Bakgrund för uppdateringen

Börslabbet startades för 6 år sen med ambitionen att göra kvantitativa strategier lätta att investera i för småsparare. Det stora syftet var att ta fram de bästa kvantitativa strategierna i Sverige och Norden utifrån den stora mängd forskning som gjorts på området i USA. Då fokus alltid varit småsparare inkluderades därför bolag från 500 miljoner SEK då småbolag har högst potential för överavkastning.

Valet föll på 500 miljoner SEK eftersom det använts i många amerikanska studier som lämplig nivå för småsparare. Det visade sig också ge bra avkastning i Börslabbets backtester och bolagen över det var tillräckligt likvida vid starten 2017. Detta har ändrats över tid när börsvärdena ökat på börsen vilket gjort de mindre bolagen mindre likvida, speciellt under förra året.

Jag har bevakat likviditeten regelbundet och såg att den minskade markant under förra året. Detta har både ökat spreaden men också marknadspåverkan vid ombalansering. Börslabbets medlemsbas har också blivit allt bredare och tanken är att det inte ska krävas att vara ett aktieproffs och att successivt behöva ta en position i illikvida aktier.

Därför behöver minsta börsvärdet höjas och den nya gränsen blir 2 miljarder SEK. Denna nivå används av många studier på kvantitativa strategier som en gräns på likviditet där även institutionella investerare kan handla aktierna enkelt. Det motsvarar ungefär gränsen för mid cap på Stockholmsbörsen och är nära lägstanivån på Russell 3000 i USA (vilket motsvarar deras investable universe). Det är en nivå där kvantitativa strategier presterat bra och som ger likvida aktier vilket gör strategierna både enklare att följa samtidigt som kostnaderna minskar.

Minskade kostnader med ökad likviditet

Kostnader är det enda vi vet med säkerhet när vi investerar i aktier. De utgörs av courtage, spread och marknadspåverkan. Många småsparare missar de sista två men denna kostnad kan vara klart högre än vad man tror. Det är också spread och marknadspåverkan som är den stora anledningen till denna uppdatering.

Minskad spread

Med ett ökat minsta börsvärde från 500 miljoner till 2 miljarder kommer bolagen med högst spread exkluderas. Utifrån aktierna i strategierna i dagsläget (juni 2023) är spreaden på 2 % i snitt för bolag under 2 miljarder i marknadsvärde. Vissa bolag har till och med en spread över 5 % och endast omsatt några tusen kronor per dag vilket gjort att de tagits bort från strategierna då de är alldeles för illikvida.

Detta kan jämföras med mellan 0,2-0,3 % spread i snitt för bolagen över 2 miljarder i marknadsvärde. Det hela förklaras av en över 10 gånger så hög omsättning i dessa aktier vilket ger en tiondel av spreaden. Alltså är kostnaden i form av spread nästan 2 % lägre i de likvida bolagen mot de illikvida. Då en tredjedel av aktierna senaste åren varit illikvida bolag gör det att kostnaden i snitt blir 0,6 % lägre per byte.

Marknadspåverkan över tid

Det många investerare är oroliga för är deras marknadspåverkan och att överavkastningen kommer minska ju flera som investerar. Det har också varit en av de vanligaste frågorna jag fått om Börslabbets strategier. Men marknadspåverkan som småsparare är klart mindre än vad man tror.

I en studie av OSAM om småbolag visar de att marknadspåverkan att ta en position på 10 MUSD i ett bolag på 100 MUSD (alltså 10 %) är 1 % om det görs utspritt över tid (spreaden har oftast större påverkan). Alltså kan belopp motsvarande minsta börsvärdet investeras i varje strategi (topp 10 aktier) med en marknadspåverkan på upp till 1 % (vilket kan ses som acceptabelt). Det ökar nu från 500 miljoner till 2 miljarder för de olika strategierna (och är egentligen mer då medianvärderingen är klart högre). Själv tror jag inte att vi är nära de beloppen än, men det förutsätter att investeringarna sker utspritt över tid.

Marknadspåverkan vid ombalansering

De flesta som följer Börslabbets portföljer ombalanserar var tredje månad utifrån säsongseffekten. Det är just här som jag märkt av en påverkan nu när likviditeten sjunkit på börsen. För att följa upp påverkan har jag jämfört de illikvida bolag (under 2 miljarder) mot de likvida (över 2 miljarder). Detta för att justera eventuella effekter på grund av faktorn och strategin där exempelvis de aktier som köps har bra momentum (priset går upp) medan de som säljs har dålig momentum (priset går ner).

Jag har kommit fram till att effekten är runt 1-1,5 % i de illikvida aktierna den första dagen vid ombalansering. Över tid försvinner effekten och efter en vecka är den borta (som sagt är det påverkan liten över tid). Trots det blir det besvärligt då många vill ombalansera kring portföljuppdateringen och leder till ökade kostnader över tid. Totalt blir kostnaden för att byta ut illikvida aktier uppemot 5 % högre (2 x 1,5 % påverkan + 2 % spread) än likvida vid byten vid portföljuppdateringen. Det är inte en acceptabel nivå vilket motiverar den högre gränsen på börsvärde.

Vad ändringen innebär rent praktiskt

Praktiskt innebär förändringen:

  • Bolag över 2 miljarder inkluderas. Gränsen är inspirerad från amerikanska studier där man använt gränsen som lämplig för att institutionella investerare enkelt ska handla en aktie. Dessutom stämmer det också väl med egna erfarenheter av likviditet på Stockholmsbörsen.
  • Endast riktigt likvida bolag inkluderas. Bolagen har en genomsnittlig omsättning på runt 10-20 miljoner per dag och en spread på 0,2-0,3 %. Det ska vara enkelt att göra marknadsordrar på 100 000 SEK i nästan alla aktier.
  • Kostnaderna minskar till drygt 0,5 % per byte om man har ett mellanklasscourtage (ex small, medium). Detta jämfört med uppemot 5 % kostnad per byte för illikvida bolag om vi räknar med courtage, spread och marknadspåverkan vid portföljuppdatering. Med en tredjedel i illikvida aktier innebär det totalt upp till 75 % lägre kostnader per byte, ner från 2 % till 0,5 %. Även exkluderat marknadspåverkan blir det en halvering av kostnaderna. Detta spelar stor roll om man byter aktier fyra gånger per år som i momentum eller när vi gör insättningar och uttag i portföljen.
  • Studierna återspeglar bättre historisk avkastning efter kostnader. Den tidigare avkastningen inkluderade illikvida småbolag och exkluderade kostnader. Då dessa är högre än tidigare uppskattat blir avkastningen i verkligheten flera procentenheter lägre. Därför uppdateras nu studierna för att enbart inkludera likvida bolag för mer realistiska förväntningar. Det visar en något lägre avkastning men är mer lik den historiska avkastningen justerad för kostnader och skapar inte likviditetsproblem i aktierna.
  • Fortsatt viktigt att sprida ut sina inköp. Även om marknadspåverkan är klart mindre med enbart likvida bolag kommer det att bli en marknadspåverkan om alla köper aktierna vid öppning den 1:a vid ombalansering. Sprid ut ombalanseringen och undvik att ombalansera allt den 1:a. För att underlätta detta har det sedan ett år tillbaka en extra uppdatering av aktielistorna publiceras en vecka innan ombalansering utifrån de signalerna just då. Dessutom är säsongseffekten mindre stark bland större bolag vilket gör att man kan balansera om när det passar en.

Uppdaterade studier som reflekterar det nya minsta börsvärdet

Alla studier och backtest är nu uppdaterade för att reflektera den högre gränsen för börsvärde. Som vi sett de senaste åren varierar vad som är likvida aktier över tid. För att ta höjd för detta har jag använt en bättre metodik för att återspegla de likvida aktier man historiskt kunnat investera i. Den uppdaterade studien utgår nu från topp 40 % av alla aktier vilket motsvarade gränsen på 2 miljarder i slutet av studien (historiska snittgränsen är 1,4 miljarder i studien). Ett annat alternativ hade varit att använda 2 miljarder och justera det med totala börsvärdet (då likviditet borde skala med relativa börsvärdet) och det gav likvärdig och något högre avkastning.

Då antalet noterade aktier varierat kraftigt över åren utgår också den uppdaterade studien från topp 10 % av alla aktier (översta decilen). Det är ett mer vanligt sätt att studera kvantitativa strategier på och kan ses som bättre än att mäta antal aktier då topp 10 % alltid är samma andel jämfört med övriga marknaden. Topp 10 % i snitt har varit nära 10 aktier över hela testet och även topp 5 % som motsvarar topp 10 aktier idag har gett bra resultat. Det är fortsatt det enklast att investera i topp 10 aktier i strategierna.

Topp 10 % av alla aktier efter Börslabbets strategier
(Utveckling utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Mer likvida aktier för att investera på sikt

Börslabbet handlar om att ge möjligheten för småsparare att enkelt investera på börsen utifrån vad som historiskt fungerat på bästa sätt. Över tid slår det en klart majoritet av alla investerare att systematiskt investera på börsen i kvantitativa strategier. Med mer likvida aktier blir det enklare att handla och kostnaderna över tid blir lägre.

Fortsatt är det viktigt att sprida ut sina inköp för att minska marknadspåverkan. En annan fördel med mer likvida bolag är att säsongseffekten är lägre. Därför påverkar det mindre när man byter ut sina aktier och det är viktigare att göra det utspritt när det passar en själv. Jag själv kommer att arbeta aktivt för att få ombalanseringarna utspridda för att minimera marknadspåverkan.

Med denna uppdatering hoppas jag att det ska gå smidigt att investera efter Börslabbets strategier i många år framöver. Det gör att vi inte behöver oroa oss för likviditet utan investera långsiktigt efter vad som fungerat på börsen. Dessutom ger det utrymme för kapitalet att växa över tid.

Har du några frågor om uppdateringen är det bara att höra av dig till: henning@borslabbet.se