Börslabbets nya riskindex är en indikator för var vi är i börscykeln och för börsens avkastning det kommande året. Det fungerar främst på längre sikt, men även på kortare sikt (månader) kan det ge en bra indikation på avkastning. Det korta perspektivet ger även en bättre förståelse för vad vi kan förvänta oss av strategin över tid.
Därför ska vi titta närmare på hur månadsavkastningen varierar utifrån riskindex. Det visar sig att både avkastningen ökar och risken minskar vid högre riskindex. Dessutom får vi lägre spridning av utfallen vid högre riskindex och börsen ger en jämnare avkastning. Det visar att det viktiga är extremerna vilket ger en bra insikt i vad vi bör fokusera på när vi investerar efter riskindex.
Månadsavkastning utifrån riskindex
För att analysera månadsavkastningen har jag tagit fram statistik för Stockholmsbörsen för olika nivåer av risksignalen (snittet av föregående 3-9 månaders riskindex). Följer vi riskindexstrategin indikerar en risksignal på 0-10 att vi är investerade 0-100 % på börsen. Grafen och tabellen nedan visar spridningen av utfall, median och standardavvikelse.
Avkastningen ökar med högre risksignal och andelen negativa månader minskar. Det som minskar är främst andelen stora negativa månadsutfall. Dessutom får vi en lägre spridning av utfall vid högre risksignal. Alltså ger börsen en jämnare avkastning när riskindex är högt och liknande trend kan vi även se för Börslabbets strategier.
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
| Risksignal | 0-2 | 3-4 | 5-7 | 8-10 |
|---|---|---|---|---|
| Medel | -2,0 % | 0,6 % | 1,4 % | 2,0 % |
| Standardavvikelse | 6,3 % | 5,9 % | 5,5 % | 4,2 % |
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Denna statistik stämmer även på senare tid även om det kanske inte känns så. Sedan risksignalen gick över 8 i december 2024 har vi haft endast 22 % negativa månader, 1,1 % medelavkastning och 3,8 % standardavvikelse.
Extremerna de viktiga
Perioder då riskindex är hög minskar alltså risken på nedsidan. Endast en fjärdedel av månaderna ger negativa utfall vid högt riskindex (8-10). Detta i kontrast mot när vi har lågt riskindex (0-2). Då börsen ger negativ månadsavkastning en majoritet av tiden. Det visar att det viktiga är extremerna där vi vill ha hög exponering mot börsen vid en hög risksignal och undvika vid en låg.
Det är även intressant att analysera hur ofta vi är i de olika riskindexnivåerna. En tredjedel av tiden har vi högt riskindex (8-10), medan endast en sjättedel av tiden är riskindex lågt (0-2). Hälften av tiden är riskindex däremellan vilket har gett en liknande avkastningsprofil på kort sikt. Så det är främst extremerna som är det viktiga och som vi bör agera på.
Tröskel för riskindexstrategi
Att extremerna är det viktiga innebär även att vi inte behöver följa riskindexallokering slaviskt månad för månad. Istället räcker det med att vi fångar rörelserna i stora drag. Därför kan vi använda en tröskel när vi följer en riskindexstrategi och endast justera vår allokering vid en större avvikelse.
Grafen nedan visar hur avkastningen för en riskindexstrategi på Stockholmsbörsen beroende på olika tröskelvärden. Den skiftar mellan 0-100 % aktier utifrån risksignal 0-10 där X % visar procentenheters avvikelse från målallokeringen. Är exempelvis risksignalen 5 indikerar det 50 % aktier och allokeringen kan variera mellan 40-60 % vid 10 % tröskel.
Som resultaten visar kan vi ha en tröskel på upp till 20 procentenheters avvikelse utan att knappt påverka avkastningen. Omsättningen blir endast 27 % per år vilket är lågt jämfört med övriga strategier här på Börslabbet (exempelvis är omsättningen 200 % per år i Global trendföljning).
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Grafen nedan visar riskvikterna för de olika trösklarna över tid. Tröskelnivåerna upp till 20 % följer de stora rörelserna och den stora cykeln. Att vara rätt positionerad i extremerna har störst påverkan medan förändringar på kort sikt (månader) har liten påverkan.
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Investera kontinuerligt utifrån riskindex
Det viktiga är att komma ihåg att allt detta är statistik. Det ger en bild över hur riskindex beter sig över tid men säger lite om de enskilda utfallen. Vi kan få månader då börsen går +10 % när risksignalen är låg och vi kan få månader då börsen går -10 % när risksignalen är hög. Det är bara en skillnad i oddsen att det sker.
Det är därför det är viktigt att investera kontinuerligt utifrån riskindex om man väljer att göra det. Det gäller alla systematiska strategier. De fungerar över tid och det är genom att göra kontinuerliga satsningar vi skapar överavkastning. Speciellt en strategi som denna som baserar sig på att justera risken över en hel börscykel. Det innebär att vi behöver investera över hela börscykeln och helst över flera cykler då den inte fungerar perfekt varje gång.
Det är även viktigt eftersom vi gör gradvisa förändringar över cykeln. Som snabbast tar det runt ett år från att vi gå från max risk till lägst risk. Händelser på börsen kan ske klart snabbare än det, vilket vi inte minst märkt på senare tid. Vi ska inte bli påverkade av detta kortsiktiga brus eftersom det är inte vad vi agerar efter. Vi bör snarare tänka som sköldpaddan som trots sin långsamma gång till slut kommer snabbare i mål än haren.