Börsens avkastning går i cykler där vi blir mer eller mindre kompenserade för att ta risk. Som investerare är det därför viktigt att förstå var vi är i denna cykel. Speciellt när vi har turbulenta perioder på börsen som under tullkriget och kriget i Iran. För som vi sett återgår börsen till sin tidigare trend när dessa konflikter blåst över.

För att bättre guida genom börscykeln har jag tagit fram ett riskindex. Det baserar sig på tidigare studier på vad som korrelerat väl med efterföljande avkastning årsavkastningen för både Stockholmsbörsen och Börslabbets strategier. Här kommer en introduktion av detta index och hur man kan använda det för att justera risken i sin portfölj.

Riskindex 0-10

Riskindexet går från 0 till 10 och beskriver när vi bör ta minimalt (0) respektive maximalt (10) med risk. Riskindexet beror på ränteförändringar, konjunktur och värderingar. Tabellen visar exempel på de olika nivåerna och när de senast gällde.

Historiskt har riskindex 0-10 motsvarat en variation på mellan -10 % och +25 % i snittavkastning det efterföljande året för Stockholmsbörsen. Grafen nedan visar riskindexet utifrån signalerna jämfört med efterföljande årsavkastning.

Riskindexet utgår från indikatorer för svensk ekonomi och gäller främst för Stockholmsbörsen. Det är en samlad bedömning av signalerna utifrån var vi är i börscykeln. Fokus är att ge en uppfattning på var vi är för att ta en lämplig nivå av risk. Det viktiga är inte den exakta nivån, utan om den visar på att ta mer eller mindre risk.

Var är vi nu?

Riskindexet ligger nu på 7 vilket historiskt har gett en snittavkastning på 28 % för Börslabbets strategier (se tabellen nedan). Detta då vi är mittemellan låg- och högkonjunktur och börsen varken är dyr eller billig. Att vi ligger över 5 beror på höstens räntesänkningar som fortfarande påverkar positivt.

Riskindexet har successivt minskat sedan toppen 2024/2025. Till slut kommer det att skifta till under 5 när vi får räntehöjningar eller högkonjunktur. När det sker skiftar oddsen till börsens nackdel och det är bättre att positionera sig defensivt. Guld och räntor har historiskt gett högre avkastning än börsen det efterföljande året när det har skett. Men än är vi inte där.

Hur kan man använda signalerna?

När det kommer till att använda signalerna är hur vi positionerar oss som är det viktiga. För som med alla systematiska strategier agerar vi utifrån statistik. Vi mäter med grova mått och utfallen kan variera kraftigt.

Ett bra exempel på det variationen i avkastningen för Börslabbets strategier efter olika nivåer av riskindex, se tabellen. När riskindex är 0-2 har avkastningen i snitt varit nära noll, men hälften av utfallen har varit positiva. Samtidigt är det då vi har upplevt de största börsfallen. Därför vill vi fokusera på justera den risk man tar och inte gå helt ut ur börsen.

Det är så jag själv använder det i min portfölj. Där kan jag variera 20 % av portföljen mellan risk (aktier) och defensivt sparande (räntor/guld) utifrån riskindexet (1 % per nivå). Investera mer defensivt när vi har låg förväntad avkastning och mer offensivt när vi har hög. Utöver det har jag 20 % i Global trendföljning vilket innebär att jag justerar totalt 40 % av portföljen över börscykeln.

Justera risk mentalt

Det viktigaste med att justera risken är inte att tajma börsen. Utan det är att undvika falla för vanliga fallgropar och vara förberedd för sämre tider. För det vanliga är att investerare jagar avkastning, dras med i börsentusiasmen i goda tider och tar hög risk. Sen när de dåliga tiderna kommer ger man upp och undviker börsen.

Genom att vara medveten om var vi är i börscykeln kan vi vara bättre förberedda och positionera oss bättre. Spara i ladorna och bygga upp en buffert under högkonjunkturen. Dra nytta av att aktier är på rea under lågkonjunkturen. Att justera risk är bara att man agerar utifrån svängningarna i ekonomin för att minska svängningarna i sin egen portfölj. Förändringen sker gradvis där det viktiga är att vi även justerar våra förväntningar beroende på var vi är i cykeln.

Som guide genom börscykeln

Om man nu vill använda detta eller inte beror vad som passar en själv. Det kan vara så enkelt som att vara fullinvesterad under lågkonjunktur och bygga upp en kassa under högkonjunktur. Nu när vi börjar närma oss mitten av börscykeln är det därför en bra tidpunkt att fundera på det.

Ett annat alternativ för att justera risk över börscykeln är att följa börsens trend/momentum utifrån Global trendföljning. Det är helt kvantitativt, väl beprövat och där man agerar snabbt på ändrade förutsättningar. De två sätten kompletterar varandra bra då man använder både momentum och mean reversion.

Det stora syftet för att att ta fram signalerna här på Börslabbet är att guida till att investera i strategierna genom hela cykeln. Genom att förstå att vi har bättre och sämre perioder kan vi bättre klara av dessa och positionera oss för det. Riskindexet kommer att vara ett verktyg för det och en naturlig del av Börslabbets månadsbrev framöver.