Det är nu över tio år sedan jag tog fram och började investera i den första trendföljande fondstrategin. Den vidareutvecklades och resulterade i Global trendföljning som finns här på Börslabbet. Strategin har gått att följa här på sidan sedan 2018 där man varje månad kunnat byta fonder utifrån marknadernas trend.

Studien på Global trendföljning är nu uppdaterad med färsk data fram tills halvårsskiftet i år. Det gör det nu lägligt att se tillbaka på denna period, vad den lyckats leverera och inte. Speciellt är det intressant att titta på varför strategin inte gett högre avkastning än globalindex sedan finanskrisen och sätta det i kontext till de stora marknadskrafterna under perioden.

Aktielik avkastning till lägre risk

I grafen nedan visas utvecklingen för Börslabbets globala trendportfölj sedan starten 2018. Utvecklingen är utifrån en investerad portfölj på ISK och inkluderar kostnader för byten. Som syns har portföljen lyckats leverera det som är syftet; en stadig avkastning med små nedgångar.

Tabellen nedan jämför Globala trendportföljen med globalindex och Stockholmsbörsen utifrån årlig avkastning (CAGR), volatilitet, riskjusterad avkastning (Sharpe) och max nedgång. Avkastningen har varit något lägre, men även risken. Det har gjort att riskjusterad avkastning har varit i nivå med världsindex, trots en lägre årlig avkastning.

Det viktiga med strategin är att den skyddar vid nedgångar, speciellt de stora. Det är just vad den gjort under perioden. När Stockholmsbörsen var ner med över 30 % under 2022 var Global trendföljning ner med 5 %. När globalindex var ner med runt 20 % i år var Global trendföljning ner med 7 %. Vi har alltså fått en aktielik avkastning till lägre risk, speciellt på nedsidan.

Lägre avkastning sedan finanskrisen

Det är svårt att missa att avkastningen har varit lägre än för en global indexfond sedan start. Detta gäller även om vi tittar tillbaka till hela perioden efter finanskrisen, se tabellen nedan. Vi har alltså haft en 15-årsperiod där Global trendföljning har gett lägre avkastning än globalindex, ett förhållande som brukar vara det motsatta.

Vad som varit speciellt för perioden är den höga börsavkastningen, låga volatiliteten och de små börsnedgångarna. Det gjorde att riskjusterad avkastning för globalindex varit dubbelt så hög mot det historiska snittet, medan den varit marginellt lägre för global trendföljning.

Detta står i skarp kontrast mot föregående 15-årsperiod, se tabellen nedan. De stora marknadsrörelserna och volatila marknaderna gjorde att Global trendföljning gav en hög avkastning. Globalindex å andra sidan upplevde två nedgångar på 50 % och en hälften så hög riskjusterad avkastning mot det historiska snittet.

Vad som har lett till lägre avkastning

Den främsta anledningen till att Global trendföljning har gett lägre avkastning under den senaste 15-årsperioden är de små marknadsrörelserna på världens börser. Enligt AQR:s forskning har marknadsrörelserna varit små sedan 2010 vilket har lett till dess lägre prestation. När marknadsrörelserna blev stora under 2022 fungerade trendföljning bra, vilket AQR bekräftade, men rörelserna har därefter återgått till låga nivåer. Anledningen till de små rörelserna sedan 2010 är till stor del på grund av stora passiva flöden och centralbankernas interventioner.

Passiva flöden

Perioden sedan finanskrisen präglas av den stora passiva investeringsvågen. I USA domineras det av amerikanska indexfonder medan resten av världen investerar i globala indexfonder (som utgörs till över 70 % av USA). Då amerikanska vinster växte starkast under perioden var det dit kapitalet flödade. I stort sett 100 % av svenskt nettofondsparande gick till globala indexfonder under perioden där sparandet slog nya rekord förra året.

Det stora passiva flödet har skapat stora obalanser och minskat marknadsvolatiliteten. Vid årsskiftet var den amerikanska börsen nästan 3 gånger så dyr mot Stockholmsbörsen trots att den senare hade gett högre vinsttillväxt föregående 10-årsperiod. Det ständiga prisokänsliga inflödet på börsen gör att det alltid finns en köpare vid svaghet och där flera exempelvis anser att passiva flöden drivit den snabba återhämtningen i år.

Centralbankernas interventioner

Perioden präglas också av centralbankernas interventioner på marknaden. Minusräntor och massiva tillgångsköp höll uppe börsen. Så fort börsen gick ner räddade centralbankerna marknaden. Detta hände 2009 (finanskrisen), 2012 (eurokrisen), 2019 (FED sänkte räntan då S&P 500 föll kraftigt 2018), 2020 (pandemin) och 2023 (kapitalinjektion vid Silicon Valley Banks kollaps). Gång på gång undveks en större ihållande björnmarknad. Men detta blir allt svårare att upprätthålla med ihållande inflation och växande statsskulder.

Låg avkastning inte ovanligt

Att trendföljning underpresterar en längre period är inte heller ovanligt. Det visas exempelvis i denna artikel där man studerat trendföljning över två århundranden. Som tabellen nedan visar har vi upplevt flera perioder av låg eller negativ avkastning för trendföljning de senaste 225 åren. Det finns perioder där trendföljning fungerat bra och perioder där det har fungerat sämre.

Det är inte heller konstigt att vi får en sämre period efter perioden 1980-2010 som var extra bra för trendföljning. Som Alpha Architect skrivit om finns det överväldigande bevis för trendföljning i portföljen. Men att det är svårt att följa eftersom trendföljning, liksom alla risktillgångar, har perioder av låg avkastning. Tur nog har den senaste perioden av “låg avkastning” ändå gett en aktielik avkastning på strax under 10 % per år för Global trendföljning.

Kan skifta framöver

Det som är tydligt när man studerar flera hundra år av finansiell historik är att en marknadsregim sällan består. Marknaden går i cykler där obalanser försvinner över tid. Det är inte heller svårt att föreställa sig att vi kan se en annan utveckling framöver efter årets händelser med ett skifte till protektionism och en multipolär värld. Dessutom kan centralbankerna inte rädda marknaden om de går i konkurs vid en skuldkris vilket Ray Dalio varnar för kan ske under kommande år i sin aktuella bok “How Countries Go Broke”.

De senaste åren har i alla fall visat att Global trendföljning kan skydda oss om vi går mot en mer volatil framtid. Det skyddade bra när Stockholmsbörsen föll 2022 och genomgick en lång björnmarknad (efter att centralbankerna höjde räntan). Det skyddade även när globalindex föll i våras (då kapitalflödet till USA vände tillfälligt). Det gör att vi kan dansa nära utgången och få en aktielik avkastning till låg risk så länge obalanserna består. Sen dra nytta av dem om de obalanserna återställer sig vilket högst troligen kommer att ske med stora marknadsrörelser och hög volatilitet.