Studien för Global trendföljning har uppdaterats för att nu inkludera hela perioden 1971-2021 och inkluderar därmed 50 år av data. I tabellen nedan visas resultatet för strategin i det uppdaterade testet och den historiska utvecklingen.
Strategin är tänkt att ge liknande eller högre avkastning än börsen men med mindre nedgångar vilket ses i resultaten. Utöver lägre risk så har trendföljning fungerat bra under andra perioder än börsen, vilket gör att den är extra bra att kombinera med ett vanligt aktiesparande som exempelvis Börslabbets strategier i en diversifierad portfölj.
| Årlig avkastning | Sharpe | Sortino | Volatilitet | Max nedgång | |
|---|---|---|---|---|---|
| Global trendföljning | 19,3 % | 0,98 | 1,53 | 13,5 % | -19 % |
| Världsindex | 11,4 % | 0,45 | 0,66 | 14,5 % | -49 % |
Det är nu fyra år sedan första backtestet på strategin dök upp här på Börslabbet och i grafen nedan visas avkastningen för Börslabbets portfölj som investerar efter strategin. Som syns är avkastningen likt index med en mer jämn avkastning och portföljen är inte ner lika mycket under nedgångarna i slutet av 2019, coronakraschen och i år.
Exempelvis är Global trendföljning endast ner med -4 % i år mot -9 % för en global indexfond och -19 % för Stockholmsbörsen. Den har visat sig vara bra på vad strategin är tänkt för; liknande avkastning som börsen med lägre nedgångar.
Global trendföljning utan Stilla havet ex Japan
Utöver uppdateringen har det skett en förändring i strategin där Stilla havet exklusive Japan inte längre är med. Detta är på grund av avsaknaden av lämpliga indexfonder och att tidigare alternativ började ta höga köp- och säljavgifter. I jämförelse har nästan alla andra tillgångar och index som finns med i Global trendföljning flera bra alternativ att investera i.
Då Stilla havet ex Japan är en liten marknad (enbart 3 % av globala börsvärdet) och då det faktiskt gett bättre avkastning att exkludera det än att inkludera det (se tabellen nedan) är det inte en stor förlust. Global trendföljning är fortsatt exponerad mot majoriteten av världens börser och täcker nu in 94 % av det globala marknadsvärdet.
| Årlig avkastning | Sharpe | Sortino | Volatilitet | Max nedgång | |
|---|---|---|---|---|---|
| Global trendföljning | 19,3 % | 0,98 | 1,53 | 13,5 % | -19 % |
| Global trendföljning m. Stilla havet ex Japan | 19,2 % | 0,91 | 1,31 | 14,5 % | -24 % |
För att illustrera vad Global trendföljning varit investerad i över tid listas också exponering mot olika tillgångar i studien. Som mest har Global trendföljning varit exponerad mot den svenska börsen (totalt 17 % av exponeringen) och i övrigt har det varit mot stora världsbörser som USA, Japan och Europa. Alltså har man likt de senaste åren varit till en majoritet varit investerad i olika globala aktieindex.
Framöver
En naturlig fråga i dagens läge är hur man ska göra när tillgångar i topp 3 visar negativ avkastning. I Avsnitt 8 i studien jämförs olika trendfilter och slutsatsen från det är att det i stort sett gett samma avkastning att ha trendfilter som utan. Så perioder som i år där både aktier och obligationer faller samtidigt kan man lika gärna ligga likvid om man så vill.
Det ska nu bli intressant att se hur Global trendföljning kommer gå under detta mer utmanande börsklimat. Trendföljning har historiskt varit en av de bättre strategierna vid stigande inflation vilket varit tydligt i år. Dessutom utgörs globala index till 70 % av USA och den amerikanska börsen är dyr samtidigt som den kan vara extra känslig av ökande räntor kan det göra att trendföljning fortsatt kan gå bättre än index. Om den nu gör det får framtiden utvisa.
13 Comments on “Uppdatering av Global trendföljning”
Du har ingen lista på vad strategin legat investerad i i år? Ligger mer back än 4% så funderar på vad som ligger bakom det.
Har noterat det själv vid byten. Strategin var investerad i USA, Europa och Sverige vid årsskiftet. Sen byttes Sverige ut till guld den sista januari. Har sen dess varit investerad i USA, Europa och Guld sen dess.
Utifrån fonder för de olika marknaderna ovan skulle utvecklingen vara -4 % i år fram tills sista maj om bytet skedde den sista januari mellan Sverige och guld. Det som kan ha hänt är att det nu var ett byte mellan fond till ETF / certifikat som dragit ner din avkastning. Dessutom visar portföljen ovan avkastningen med enbart ETF:er och som investerat i XACT OMXS30 som inte gick ner lika mycket i januari som breda Sverigeindex. Så ett skifte med någon dag i ombalansering kan ge en vissa påverkan på kort sikt, men då utvecklingen på så kort sikt är ganska slumpmässig bör det ta ut sig över tid.
Har du funderat på att ta med en björn-ETF i strategin? Exempelvis XACT Bear. Jag är såklart färgad av det senaste halvåret, men en sådan ETF är ju i varje fall 100% negativt korrelerad mot svenska börsen och borde väl vara användbar i långa nedgångar.
Hej! Traditionellt är trendföljande strategier lång / kort vilket gör att man skulle kunna använda ETF:er som går kort i strategin. Problemet jag sett med att gå kort index är att det inte funnits tillräckligt med bra indexinstrument. XACT Bear brukar få kritiken att över tid urholka avkastningen då den utgår från daglig avkastning och inte då motsvarar utvecklingen på sikt (i så fall behöver man använda mini-futures som är mer avancerade). Som du ser för senaste året är utvecklingen -1x OMXS30GI trots att hävstången är -1,5x OMXS30GI. Sen finns det perioder som är bättre och för i år är utvecklingen ungefär -1,5x OMXS30GI.
Så det skulle nog gå att använda produkter som är kort index, bara det att man får vara medveten om att den aktiva risken blir extra hög under perioder där trendföljning inte fungerar. Vi kanske får en nedgång där trendföljning fungerar bra (som efter 2000 och 2008), men det kan också bli som 2015, 2018 och 2020 där nedgången var tillfällig och som sen vände upp kraftigt. Då presterade trendföljning sämre och man hade underpresterat extra kraftigt om man gått kort index. Den nuvarande utformning av strategin höll ganska jämna steg med index även under dessa mindre bra perioder. Så det beror på hur “aktiv” / avvikande man vill vara. En trendföljande strategi med mer trendföljande inslag kan ju också än bättre fungerar som diversifiering till en vanlig aktieportfölj.
Tack för bra svar! Jag brukar även tänka att man jobbar i motvind när man är kort eftersom börsen tenderar att gå upp. Men samtidigt är det ju begränsad risk om max en tredjedel kan gå kort. Och återigen samtidigt så är väl vitsen med den globala trendföljningen att det inte ska svänga så mycket. Jag skriver upp björn-etf på min idélista så länge :).
Hej och tack för studien!
Men jag låg inte -4 % utan -17,76 % på Global trendföljning i år när artikeln publicerades den 24/5. Som mest i innevarande drawdown har jag hittills legat -18,97 % (20/6) från toppen 4/1 2022, alltså avrundat -19 %, vilket tydligen är den tangerat största nedgången i strategin under hela den mätbara historien. Det känns en aning oroväckande, och det kan vara värt att kolla upp att jag inte gör något fel.
Jag inledde året med:
Länsförsäkringar USA Indexnära
XACT Svenska Småbolag
XACT OMXS30
Byte månadsskiftet jan/feb:
XACT Svenska Småbolag > Länsförsäkringar Europa Indexnära
Byte månadsskiftet feb/mar:
XACT OMXS30 ESG > GULD AVA
Oturligt var guld precis utanför strategin vid den tidpunkt då jag uppdaterade i månadsskiftet jan/feb, annars hade jag fått ca +8 % där i februari på den tillgången. I stället hade jag nu XACT OMXS30 ESG i februari, som under den månaden gick ca -9 %. Om jag räknar rätt borde detta tynga strategin med ca -6 %. Men hela strategin låg alltså inte 6 utan 13 procentenheter lägre för mig än den “borde” ha gjort den 24/5.
Jag har också av praktiska skäl drygt 10 % av guldpositionen på ett annat konto, men det ger ju inte mer än marginell påverkan.
Ser det ut som att jag har gjort något fel, eller är det här en naturlig variation som kan förväntas jämnas ut med tiden?
Tack för Börslabbet, som på sista raden har varit suveränt för min utveckling! Och trots utvecklingen av Global trendföljning har strategin hittills i år slagit jämförbara aktieindex med marginal.
Hej!
Tråkigt att höra. Det måste blivit något fel när du kollat tillgångarna eftersom det inte alls är vad som varit i Börslabbets portfölj. Har kollat den sista varje månad vid månadsbryt. (Bästa dagen är just att kolla på morgonen den sista dagen varje månad och få iväg fondorder innan lunch. Du kan läsa mer i denna studie: https://allocatesmartly.com/diving-deeper-does-the-day-of-the-month-matter/). Men borde inte skilja så mycket som för dig.
Innehaven har varit:
Jan-22 USA Europa Sverige
Feb-22 USA Europa Guld
Mar-22 USA Europa Guld
Apr-22 USA Europa Guld
May-22 USA Europa Guld
Som du ser har det varit USA och Europa hela våren. Dessa har båda varit i portföljen sen i oktober 2021. Det enda som skiftat är Svenska småbolag till Sverige vid den sista december och Sverige till guld den sista januari. Tänker att det kan skilja om man skiftar när man tittar en dag, men att det ska skilja så vid två månadsbryt och att Europa inte var med tidigare är konstigt. Så oklar anledning, men det kan alltid skilja något beroende på när man läser av signalerna.
Jag förvaltar två portföljer efter Global trendföljning. Ena på DeGiro efter europeiska ETF:er som visas här och den andra på Avanza på liknande sätt som dig (men med enbart fonder + guld ETC). Det skiljer bara 1-2 procentenheter mellan dessa under våren, men de har ju varit i samma tillgångar. Stora anledningen till att det skiljde mellan dessa var att den på Avanza var investerad i Länsförsäkringar Sverige istället för XACT OMXS30 i januari.
Tipsen jag kan ge är att kolla den sista varje månad och få iväg fondorder innan kl 13. Sen använda fonder då det förenklar bytet (byter du exempelvis hos Länsförsäkringar bör det ske samma dag och du slipper vänta på ordern att gå igenom). Du kan alltid se längst ner på denna sida vilka nuvarande innehav är i Börslabbets portfölj och som jag uppdaterar vid varje månadsskifte: https://borslabbet.se/borslabbetportfoljen/
Tack för återkopplingen!
Gjorde en liten koll nu, och min kontoutveckling för strategin verkar åtminstone stämma med de tillgångar som jag har haft.
Det finns två faktorer som har påverkat skillnaden i tillgångar:
1. Jag använder inte sammanställningen på Börslabbet under Trendverktyg utan ett eget kalkylark som räknar ut Snitt 3/6/12 mån på just de tillgångar som jag använder i strategin. Jag har uppfattat detta som det rimliga förfarandet eftersom det sedan är utvecklingen i just dessa tillgångar som jag får. Jag mäter alltså inte utvecklingen i MSCI Europe utan den i Länsförsäkringar Europa Indexnära. Det innebär bl.a. att valutaeffekt påverkar. Är detta förfarande inte tillrådligt, och i så fall varför inte?
2. Jag byter en av de tre dagarna före månadsskiftet, beroende på vad som funkar av praktiska skäl (men jag försöker förstås inte tajma något utifrån marknadstro och tjuvkikar inte hur tillgångarna ligger till innan jag väl går in för att byta). Ofta har det nog lett till att jag har läst av en dag tidigare än du.
Skillnaden i år är bara att jag har haft Europa och Guld en månad kortare vardera, vilket väl visar att det kan vara små marginaler som avgör.
Hej igen,
Ok, då är det lättare att förstå skillnaderna. Kan förklara varför det blivit så annorlunda i år.
1) Det intressanta är att Trendverktyget här på Börslabbet använder MSCI Europe och räknar om det till SEK. Så det bör inte skilja så mycket. Men det kan givetvis påverka eftersom exakta slutkurser inte blir densamma. Här är exempelvis den ETF som används i beräkningen för utvecklingen av MSCI Europa (https://www.google.com/finance/quote/IMAE:AMS?window=1Y).
2) Ska nog inte påverka nämnvärt men som sagt kan det påverka en del enskilda år. Tror det har mest att göra med “tur” i år där du haft otur och handlat när signalerna pekat på att hålla andra tillgångar än vid den sista. Bara en skillnad på någon procent kan påverka vad som hamnar i topp en enskild period. I länken ovan till Allocate Smartly tar de upp specialfallet 2020 där man hade tur beroende på vilken dag man tittade. Tror detsamma som gäller i år. Enskilda år kan påverka, men över tid borde resultaten bli likvärdiga då det handlar om att följa trenden. Därför också 3 tillgångar inkluderas då 1 tillgång blir alldeles för känsligt beroende på när man läser av signalerna.
Tack för att du delar med dig, belyser att det kan bli lite skillnad i utfall ett enskilt halvår beroende på när och hur man läser av signalerna.
Det här är det som gör det svårast för mig att köra kvantstrategier. Den stora känsligheten för detaljer i implementeringen. Vi såg samma sak i fjol med aktiestrategierna där det var stora skillnader beroende på när man valt att ombalansera. För mig känns det värre än perioder av underprestation mot index. Man kan ha tur och otur enskilda år och det kan ge tvåsiffriga skillnader i avkastning. Över lång tid jämnar det kanske ut sig men det är tufft – kräver ett isberg i magen.
Hur lång placeringshorisont bör man ha för att det ska “bli likvärdigt över tid”? Räcker det ens med 10 år?
Frågan är om man kan göra något för att minska beroendet av tur så att avvikelsen inte blir så stor enskilda år. Kanske “portfolio tranching” (enligt Allocate smartly) där man delar upp portföljen i olika delar och kör olika implementering för de olika delarna.
Trendföljningen kunde splittas i 2-4 delar med olika ombalanseringstid i månaden. För aktiestrategierna kunde man tillämpa olika värden på parametrarna antal aktier, ombalanseringstid och frekvens för olika delar av portföljen i en enda stor virtuell portfölj och sedan handla den resulterande “kvantfonden”. Man spånar…
Ja, förstår dina synpunkter. Det har varit en stor insikt för min egen del under resan med Börslabbet att det kan skilja sig en del beroende på exakt hur man implementerar och handlar strategierna. Det är lätt att utifrån bästa backtestresultat säga hur man ska investera, men sen när medlemmar ska göra det vid tillfällen som passar deras scheman kan det slå ganska olika.
För att minska detta har jag försökt under åren att göra förändringar för att just minimera den egna påverkan på strategierna. Det var en av de stora anledningarna till att Börslabbets portföljer balanserar om de Trendande strategierna årligen. Och som du säger kan avkastningen variera beroende på implementering vilket fick mig att göra denna studie: https://borslabbet.se/topp-5-vs-10-aktier-och-kvartalsvis-vs-arsvis-ombalansering/
Utöver det kan marknaden påverka mycket. Beroende på om man balanserar om på våren eller hösten kan resultaten vara mycket olika. Också marknad påverkar mycket som vi sett i år (där USA och Norden inte fallit lika mycket som Sverige).
Som ändå dyker upp i de flesta tester jag gjort är att resultaten blir likvärdiga över tid och i backtestena. Tycker det är en av de främsta sakerna att ha med sig från detta test på “Varianter på Börslabbets strategier”: https://borslabbet.se/studie-varianter-pa-borslabbets-strategier/ Drygt 10 år behövs dock, så det är en del. Och som togs upp i 5 aktier vs 10 aktier kan påverkan bli stor enskilda år beroende på exakt vilka aktier som hamnade i portföljen (+- 10-20 procentenheter).
Det är det svåra med just kvantitativa strategier att det under enskilda perioder kan skilja så mycket. Håller med dig om att dela upp ombalanseringstidpunkt en bra lösning. Utöver det är de saker jag sett följande:
– Bättre med flera aktier, strategier och marknader än enstaka
– Mindre frekvent ombalansering påverkar resultaten mindre (ex årsvis vs kvartalsvis)
– Dela upp inköp som du nämner under olika tillfällen, både under en månad och under året
Så utöver den “aktiv faktor”-risk som faktorerna har får också den egna implementeringen en aktiv risk. Det är bara att arbeta på att minska den så gått det går.
Du kanske har skrivit om detta någon annanstans, men hittar det inte just nu.
Som jag har förstått det är 3, 6 12 månader likaviktat när snittet räknas ut. Har du gjort några beräkningar på hur det blir om man viktar dom olika perioderna olika. Tex överviktar 3 månader.
Hej! Jag har testat olika signaler när jag utvärderat Global trendföljning som du ser i testet under rubriken “Olika momentumperioder”. Som du ser i tabellen där har 12-månaders momentum varit den enskilt tydligaste signalen. Men detta kan variera över tid och beror på marknadsklimat. Exvis skulle 3-månaders momentum gå bättre under 2010-2021 då det mesta gått upp, medan 12-månaders momentum fångar mer tröga förändringar (tänk IT-bubblans krasch och finanskrisen). Genom att ta ett enkelt snitt får man exponering mot de båda. Blir lite mer övervikt till kort horisont i och med att det är 3+6 vs 12.
I sig är trendföljning mer seg hedgning mot börsen än exvis andra strategier. AQR hade en bra artikel om det i slutet av förra året där de diskuterar om man ska skydda sig mot snabba (coronakraschen) eller långsamma krascher (IT-bubblan): https://www.aqr.com/Insights/Research/Alternative-Thinking/Should-Your-Portfolio-Protection-Work-Fast-or-Slow De föredrog mer utdragna då de är mer ödesdigra mot kapitalet (ex förlora -70 % under IT-bubblan som tog 15 år att återfå eller -30 % under coronan som tog knappt ett år).
Skulle kunna skriva ett helt inlägg om regler för trendföljning och varför just de är utformade på det sättet som de är. Gjorde en djupdykning på det nu inför uppdateringen och det viktigaste skulle jag säga är signalerna är robusta och inte överanpassade. Det blir lätt så när man gör tester att det blir överanpassat efter en period. Bättre att ha mer “enkla” regler som utgår från enkla snitt än överanpassade. Märks tydligt när man testar reglerna under olika sub-perioder på hur olika de går. Därför jag inte gör någon viktning över de olika perioderna. Två bra artiklar på det där den första viktar signaler olika:
https://allocatesmartly.com/vigilant-asset-allocation-dr-wouter-keller-jw-keuning/
https://blog.thinknewfound.com/2019/01/fragility-case-study-dual-momentum-gem/
Testade också snabbt momentum som Keller och Keuning föreslog och fick 17,7 % i CAGR (1,6 procentenheter mindre) med mer än dubbla turnover. Lägger man till extra kostnader för byten blir avkastningen klart lägre. Det är också en stor fara med att övervikta korta perioder.
(Blev lite längre svar, får ta och skriva det där inlägget någon gång…)