Det är dags att summera förra årets utveckling för Börslabbets portföljer och strategier som blev ett rekordbra år. Stockholmsbörsens uppgång kvalar in som bästa året för Stockholmsbörsen sen år 2009 och Börslabbets portföljer har haft sitt bästa år sen Börslabbet startades år 2017.

De portföljer som summeras här är Börslabbets svenska portfölj (se info och backtest här), Börslabbets nordiska portfölj (se info och backtest här), Börslabbets amerikanska portfölj (se info här) och Börslabbets global trendportfölj (se studien här). Avkastningen som anges för portföljerna inkluderar också courtage och spread då de är investerade med faktiska pengar hos olika nätmäklare och utgår från de köp och sälj-uppdateringar som kommer här på Börslabbets blogg. Nu över till hur de olika portföljerna presterat.

Svenska portföljen

Börslabbets svenska portfölj slutade helåret på +53,6 % jämfört med +39,3 % för Stockholmsbörsen (OMXSGI), se grafen nedan. Det innebär en överavkastning på 15 procentenheter och ligger i linje med den historiska snittöveravkastningen för portföljen i backtest. Det var ett intressant år där både storbolagen och småbolagen mätt i OMXS30 (+32,7 %) och Carnegie Small Cap Return Index (+36,7 %) gick sämre än breda Stockholmsbörsen.

Under året utvecklades portföljen likt index och det var först efter nedgången i september som portföljen gick upp klart bättre än index. Mycket av relativavkastningen mot index styrdes av momentum i år som gick sämre under första halvåret och bättre under det andra. Totalt har nu portföljen gett över 100 % i avkastning under 2020-2021 och tredubblerats sen botten av coronakraschen i mars 2020.

Portföljen balanserar om de trendande strategierna i mars varje år medan sammansatt momentum balanseras om varje kvartal. Om vi summerar helårsutvecklingen för de strategier som finns i portföljen är avkastningen följande (endast prisutveckling exkl utdelnigar):

• Trendande värde +61,9 %
• Trendande utdelning +49,9 %
• Trendande kvalitet +41,6 %
• Sammansatt momentum +66,0 %

Som syns har både värde och momentum gått bra under året. Värde gick främst bäst under våren medan momentum har främst gått bäst under hösten. I övrigt har året varit främst ett år för värde medan kvalitet och tillväxt har gått sämre under året. Detta är motsatsen till 2020 där tillväxt gick bättre än värde. Bästa aktien i portföljen var fiberbolaget Hexatronic som hade ett riktigt bra år förra året, medan den sämsta aktien var CRM-bolaget Lime Technologies.

Det som kännetecknade 2021 var skiftet i momentum mellan olika typer av bolag. Det som fungerade under 2020 fungerade inte så bra under 2021 och vice versa. Det ser vi också med bästa och sämsta aktie för 2020 i portföljen som var Sinch respektive Enquest där Enquest gav hela 88 procentenheter bättre avkastning under 2021. Som många marknadsbevakare noterat har det skett en rotation från tillväxt till cykliskt och 2020-års vinnare slutade upp som förlorare under 2021.

Det är lite likt det vi börjat se nu under 2022 där trenderna vände skarpt efter årsskiftet och höstens framgångsrika tillväxtbolag som Hexatronic fallit skarpt. Återigen kanske vi ser ett skifte. Men det behöver inte betyda att det blir ett dåligt år för momentum och som vi såg förra året var det andra bolag som tog över stafettpinnen på hösten.

Nordiska portföljen

Den nordiska portföljen gick också den riktigt bra under 2021 och hamnade på +53,5 % mot OMX Nordic SEK GI på +32,5 %. Det innebär att portföljen gav en överavkastning på 21 procentenheter och presterade i nivå med den svenska portföljen trots att de nordiska börserna gick sämre.

Portföljen investerar i de trendande strategierna i Norden och balanserar om de varje år i september. Avkastningen för de enskilda strategierna är följande (endast prisutveckling exkl utdelnigar):

• Trendande värde +58,1 %
• Trendande utdelning +57,1 %
• Trendande kvalitet +39,2 %

Som vi ser har både värde- och utdelningsstrategin gått riktigt bra under året. Om vi också räknar med utdelningar så har Trendande utdelning gett bäst resultat då bolagen i portföljen under våren hade en högre direktavkastning än Trendande värde. En stor skillnad var också att andra nordiska länder inte hade som krav att ställa in utdelningar under coronan. Därför fanns inga svenska bolag med i Trendande utdelning fram tills september (då 2 svenska bolag kom med) vilket gjorde att strategin gick bättre i Norden.

Totalt är portföljen investerad till 40 % i Sverige och 60 % i andra nordiska länder i dagsläget. Den svenska delen har gått upp jämfört med innan ombalanseringen i september då portföljen endast var 25 % investerad i Sverige. Bästa aktie under 2021 är NOTE och sämsta aktie är Kindred.

Amerikanska portföljen

Den amerikanska portföljen har haft ett riktigt bra år 2021 och landade på hela 79,4 % för helåret jämfört med en amerikansk indexfond som gett +43 %. Då portföljen främst investerar i småbolag kan det också vara vettigt att jämföra mot det amerikanska småbolagsindexet Russell 2000 som gett +25 % i SEK. Det leder till en överavkastning på 39 respektive 54 procentenheter för helåret.

Avkastningen för de individuella strategierna som balanseras om i april varje år är (endast prisutveckling i SEK exkl utdelnigar):

• Trendande värde +58 %
• Sammansatt värde +80 %

Som syns var det främst strategin sammansatt värde som drev avkastningen för året där många aktier köptes för ordentliga rabatter under coronakraschen mars 2020. Dessa återhämtade sig bra i början av året under återöppnandet av ekonomin och avkastningen var 58,5 % till ombalanseringen 1:a april.

Därefter skedde det ett skifte under våren och det märks också i de strategier som gick bäst före och efter ombalansering. Sammansatt värde gick bäst fram tills ombalanseringen i april, medan Trendande värde gick bäst därefter. Avkastningen var 58,5 % före och 13,5 % efter ombalansering för Sammansatt värde och 16,9 % före och 35,5 % efter ombalansering för Trendande värde..

Alltså hade rena värdeaktier (utan momentum) en bra start på året men sen tog andra teman på börsen över. Det syns också i de värdespreadar som finns på börsen som började minska under början av året men som igen åter ökat. Alltså talar det för att rena värdeaktier kan komma igen då de är fortsatt billiga trots att det haft ett bra år.

Global trendföljning

Utöver de olika aktiestrategierna som finns här på Börslabbet finns också det en global trendföljande strategi med fonder och ETF:er. Syftet med strategin är att få liknande avkastning som börsen till en lägre risk genom att följa trenden på världens börser och tillgångar.

Börslabbets global trendföljportfölj har gett 31,4 % i år mot 35,2 % för global index (MSCI World). Den följde index fram tills augusti men tappade därefter lite på grund av skiftena på marknaden i september.

Under året har den främst varit investerad i svenska småbolag och i Sverige, USA och Europaindex som alla tävlat om att vara de bästa marknaderna. Anledningen till den lägre avkastningen under hösten var att de svenska småbolagen började gå sämre under hösten.

På grund av den amerikanska börsens goda utveckling de senaste 10 åren utgör den nu hela 70 % av globalindex. Det intressanta är om vi ser ett skifte där börserna utanför USA går bättre. Bridgewater har en intressant artikel som visar att dagens låga räntor och centralbanksstimulanser främst gynnat USA och att om vi ser en tillbakadragning av dessa i och med högre inflation kan det gynna andra marknader.

Summering

Det har varit ett riktigt bra år för Börslabbets strategier och att investera kvantitativt och systematiskt på börsen. Detta i ett år med lite utmanande klimat med mycket spekulation på vissa delar av börsen och med rotationer mellan värde och tillväxt. 2021 blev värdeaktiernas år i motsats till 2020 som var tillväxtaktiernas år.

Trots den goda utvecklingen för värdeaktier är det ändå flera faktorer som talar för att de fortsatt kan gå bra. Värdespreaden är fortsatt rekordhög på världens börser vilket talar för värde om den minskar. Tillbakadragandet av stimulanser från centralbankerna kan också vara positivt för värdeaktier vilket det redan visade sig vara i slutet av förra året. Inte minst märktes det i starten av detta år där tillväxtaktier fallit skarpt på grund av ränteoron medan värdebolagen hållit emot nedgångarna.

Nu får vi se vad resten av 2022 har att ge och om årets inledande rörelser gav en fingervisning på årets utveckling eller om vi åter får se ett skifte mellan värde och tillväxt. Vi är trots allt endast något år in i denna konjunkturcykel där världens centralbanker precis håller på att skifta från att ha stora stimulanser till att dra åt. Framtiden får utvisa vad det har för konsekvenser för börsen och vad som går bäst i år.