Hur många aktier ska man ha i varje strategi?

Henning HammarKom igång6 Comments

När man ska sätta ihop en portfölj är en naturlig fråga hur många aktier man ska ha i varje strategi? Vi här på Börslabbet ställde oss samma fråga och valde att testa detta på vår databas. Det finns inte så mycket studier på detta där ute, vilket gjorde att vi ville dubbelkolla detta. En av de få studier vi känner till är av Patrick O’Shaughnessy som visade på att en koncentrerad portfölj är att föredra (länk). För mer information hur du kan sätta ihop din egen Börslabbet-portfölj läs denna guide.

Vi utgår från den stora studie som vi gjort i ”Vad fungerar på Stockholmsbörsen?”, den stora undersökning som ligger till grund för Börslabbets strategier. Vi utför testet på samma sätt, där all data som använd i dessa tester är från Börsdata, en av Sveriges mest kompletta aktiedatabaser. Datan som ligger till grund till studien är Stockholmsbörsen under perioden 2000-2016, med årsrapporter från 2000-2016 och aktiekurser under samma period. Första årsredovisningen är från år 2000, vilket gör att portföljen formas år 2001-02-28 efter det att rapporterna kommit ut. Positioner hålls i ett år och uppdateras sista februari varje år. Testperiod är 2001-02-28 – 2017-02-28. För att undvika aktier med låg likviditet används en gräns på ett börsvärde av 500 miljoner kronor.

Nedan visas resultatet för de fem strategier som finns för Börslabbet på Stockholmsbörsen för topp 20 aktier i varje strategi. Som syns har de gett ganska likvärdig avkastning över tid på runt 20 % per år. För att läsa mer om varje individuell strategi och hur de är definierade, läs respektive kapital i ”Vad fungerar på Stockholmsbörsen?”.

(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning.)

För att noggrannare se avkastningen per år har allt sammanställts i en tabell nedan. Här ser vi att avkastningen är runt 20 % per år för topp 20 bolagen i varje strategi. För de trendande strategierna har topp 20 valts ut efter sammansatt momentum efter först topp 40 valts ut efter det primära kriteriet (värde, kvalitet och utdelning). I snitt har en avkastning fåtts på 21,1 % per år.

(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning.)

Som nämndes i ”Vad fungerar på Stockholmsbörsen?” går det att få bättre avkastning genom att man tar bort finansiella bolag, så som fastigheter, banker och investmentbolag. Dessutom koncentrerar vi portföljen ytterligare till 10 aktier (för trendande är det topp 10 efter momentum i topp 40 efter primära kriteriet). Nedan visas resultaten för varje strategi, vilken ökat avkastningen från 21,1 % per år till 23,2 % per år.

(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning.)

Som syns i föregående tester ger de trendande strategierna klart bäst resultat. Därför valde vi att testa hur dessa skulle fungera för olika koncentrerade strategier. Dessa portföljer passar också bra att testa detta med, då fokus först är på att välja ut aktier på dess primära faktor (värde, kvalitet och utdelning), för att sedan välja ut aktierna på dess sekundära faktor, momentum.

Proceduren som skedde var följande: först sortera ut topp 2*x aktier i varje strategi på den primära faktorn (värde, kvalitet och utdelning). Sedan sortera på sammansatt momentum och välj ut topp x aktier. I fallet med tio aktier blir det först 20 aktier som väljs ut genom primära faktorn och sedan 10 aktier som väljs ut efter dessa blivit sorterade på sammansatt momentum.

Nedan visas resultaten för den genomsnittliga avkastningen för trendande värde, trendande kvalitet och trendande utdelning. Som syns ges bäst avkastning vid ca 10 aktier. Vid 5 aktier går avkastningen ner något, vilket kan mycket väl bero på att avkastningen beror mycket mer på individuella aktieval och turen i att dessa blev rätt. De olika strategiernas avkastning skiljde sig också klart mer vid 5 aktier än vid 10 aktier. Därefter, vid 15 aktier och uppåt skiljer så avtar avkastningen då strategierna blir allt mer utspädda. När man äger fler aktier fås klart mer lik avkastning som index, speciellt på en liten börs som Stockholmsbörsen. Därför behöver man ha portföljen tillräckligt koncentrerad.

(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning.)

Som syns i testet ger runt 5-15 aktier ganska likvärdig avkastning. Därför spelar det inte så stor roll exakt hur många aktier man väljer, så länge man har portföljen tillräckligt koncentrerad. Det är däremot viktigare att diversifiera mellan flera olika strategier för att få en bättre riskspridning. Som testet visade är detta snittavkastningen för tre olika strategier. En sammansatt portfölj bestående av alla dessa tre strategier kommer att ha tre gånger så många aktier (minus eventuella överlapp mellan olika strategier).

Som slutsats är att runt 10 aktier per strategi är det mest optimala, mycket likt Patrick O’Shaughnessys test. Det gör det också lätt att implementera, då det är lätt att dela det investerade kapitalet med 10. Om man investerar i en aktie per månad per strategi blir det också ett bra antal, då det totalt blir 12 aktier per år. Det är just det vi gör i Börslabbetportföljen, där vi investerar i de tre trendande strategierna som är testade i detta inlägg. Hur man sen sätter upp sitt sparande beror på hur man vill göra och ens egna preferenser. Det är också viktigt att man väljer så många aktier man är nöjd och bekväm med. Det viktigaste när man investerar kvantitativt är att följa strategin i vått och torrt och om man är mer bekväm med fler aktier kan det vara värt trots den lägre avkastningen.

6 Comments on “Hur många aktier ska man ha i varje strategi?”

  1. Månadssparande i en portfölj med de tre trendande strategierna (Börslabbetportföljen) vs tre portföljer, en för varje strategi? Vore klart intressant för att se och jämföra hur varje strategi presterar. Eventuella fördelar, nackdelar, tankar och åsikter kring detta?

    1. Bra fråga. Stora anledningen till att Börslabbetportföljen är en och samma portfölj är på grund av att avkastningen för varje strategi kan skilja sig mycket enskilda år. Men sammanlagt brukar strategierna tillsammans överprestera och skapa mycket bättre riskjusterad avkastning. Därför kan det vara klart mycket bättre att ha strategierna i en portfölj, där man ser den gemensamma avkastningen än separat. Själv har jag observerat det exakt i mina portföljer, och trots att jag bara haft de i två-tre år så har de presterat mycket olika under dessa perioder. Varje gång av underprestation skapar det tvivel till strategin, men sen visar det sig att den strategi som underpresterat överpresterar klart kommande period. Så det är den stora anledningen till att ha flera strategier i samma portfölj. Låter som ett bra framtida inlägg här på premiumbloggen!

  2. Ser fram emot detta följer portföljen och fick en bra start med G5 entertainment.
    Tycker detta är intressant har själv i princip enbart köpt på large cap förut och hoppas utveckla mitt sparande med mer avkastning!

  3. Hej Henning! Om man bara ska ha 10 aktier i en trendande värdeportfölj förespråkar du då att man bör sortera ut 20 eller 40 bolag under primärfaktorn? Vad är för och nackdelarna? vad skulle du förespråka 🙂 Jag ombalanserar kvartalsvis.

    tack på förhand!

    Jens

    1. Hej!
      När jag gjorde backtestet för Börslabbets strategier testade jag båda dessa alternativ: https://borslabbet.se/borslabbets-strategier/ Det visade sig att det var bättre att först välja 40 bolag efter primärfaktor och sedan topp 10 av dessa, istället för att välja 20 bolag och sen 10 bolag av dessa. Det blir i så fall det man gör om man väljer topp 10 efter de trendande strategierna här på Börslabbet (listorna är framtagna från topp 40 från primära kriteriet och sen sorterade så att de visar topp 20 efter momentum).

      Anledningen till att det fungerar bättre tror jag har att göra med att man får en högre momentum-effekt. Alltså, genom att välja bredare urval bland de billigaste aktierna får man fler av de aktier med högt momentum bland topp 10. Allmänt är det ju fler aktier som gått upp mycket om man väljer 25 % istället för 50 % i det sekundära urvalet. Så enklast är att följa screenern och välja de i topp där!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *