Guide: Sätta ihop en Börslabbet portfölj

Henning HammarKom igång26 Comments

När du blivit medlem här på Börslabbet och bestämt dig för vilken strategi du vill investera efter är det dags att komma igång och investera. I denna guide tänkte vi gå igenom hur du kan skapa din egen portfölj utifrån våra färdiga strategier. För att enkelt komma igång, läs vår sammanfattning.

1. Välj strategi

Det första man behöver bestämma sig för är vilken/vilka strategier man ska investera efter. Läs vår undersökning ”Vad fungerar på Stockholmsbörsen” för att få en komplett introduktion till de olika strategierna. Här är en snabb översikt:

  • Trendande värde, investerar i de billigaste bolagen på Stockholmsbörsen  och som är mest gillade av marknaden.
  • Trendande kvalitet, investerar i de bolag som har högst avkastning på eget kapital på Stockholmsbörsen och som är mest gillade av marknaden.
  • Trendande utdelning, investerar i de bolag som delar ut mest på Stockholmsbörsen och som är mest gillade av marknaden.
  • Sammansatt värde, investerar i de absolut billigaste bolagen på Stockholmsbörsen efter ett sammansatt värdemått.
  • Sammansatt momentum, investerar i de bolag som gått upp mest på Stockholmsbörsen på 3, 6 och 12 månaders sikt.

Alla har gett en liknande avkastning på runt 20 % per år i våra tester. Det viktigaste är därmed att välja de strategier man är nöjd med och som man trivs med över tid, då oftast det är ens eget beteende som kan dra ner avkastningen. Värde och momentum är negativt korrelerade, vilket gör att det är oftast att föredra en kombination av dessa. Antingen kan man kombinera det genom att välja de trendande strategierna eller genom att kombinera en portfölj av sammansatt värde och sammansatt momentum.

2. Välj aktier

Nästa steg är att välja aktierna från de olika strategierna. Man kan välja 20 aktier i en strategi eller sprida ut det genom att investera i 10 aktier i flera olika strategier. I Börslabbets portfölj har vi valt att investera i de tre ”trendande” strategierna och därmed väljer att investera i topp 12 aktier i dessa strategier.

3. Investera systematiskt

Enklaste sättet att investera på är att investera via investeringssparkonto (ISK) hos en nätmäklare eller bank. Beroende på hur man vill investera kan man investera antingen månadsvis, kvartalsvis eller årsvis. Är det ett stort engångsbelopp kan det vara lämpligt att investera en gång per år. Men det finns också fördelar med att sprida ut inköpen under året, för att jämna ut effekterna av börsens svängningar. Här kommer några exempel på upplägg:

  1. Investera i 1 aktie per strategi per månad. Totalt 12 aktier i varje strategi. Passar bra för regelbundna insättningar från exempelvis lön.
  2. Investera i 10 aktier per kvartal i en strategi. Totalt fyra olika strategier. Bra upplägg för att sprida ut inköpen under året och för oregelbundna insättningar. Kan också göras med två strategier där man uppdaterar 5 aktier i varje strategi.
  3. Investera årligen i varje strategi. Fungerar om man vill investera mycket på en gång och inte investera under året. Nackdel är att prestation kan bero på tidpunkten av investeringen.

Det finns oändligt många alternativ och vi på Börslabbet tillämpar alla tre alternativ ovan i våra portföljer, via företaget och privat. Börslabbets portfölj använder alternativ 1 där vi investerar i en aktie per strategi en gång per månad. Vid alternativ 1 investerar man den högst rankade aktien månad 1, i den näst högst rankade aktien månad 2 och så vidare. Kom ihåg att det inte gör något att de olika strategierna överlappar och har samma aktier, det är så de är testade och det har gett bra resultat. Med minst 10 aktier i varje strategi kommer ingen enskild aktie utgöra 10 % av portföljen.

 

4. Följ upp

Efter ett år är det dags att följa upp sin portfölj och byta ut aktierna. Detta då aktierna oftast värderats om under det året, vilket gjort att de eventuellt inte längre är lika billiga, lika lönsamma eller har samma utdelning. Om man investerar t.ex. på månadsbasis i en aktie per strategi är det bara att se om aktien fortfarande är högst bland toppaktierna i strategin. Om den gör det behålls den. Om den inte gör det byts den ut till den bästa aktien i topp som man inte har från tidigare.

Det är också viktigt att inte påverkas av känslor när man följer upp. Enskilda aktier kan mycket väl tappa -50 % i värde eller mer. Allmänt så är det portföljen i helhet som ger bra avkastning, de individuella aktierna kan ge mycket olika avkastning. Det är också viktigt att fortsätta investera även om portföljen är ned. Att portföljen är ned eller underpresterat index innebär oftast att det finns större potential för bra avkastning kommande år.

Här är ett exempel på hur man kan investera och ombalansera om man investerar på månadsbasis (alternativ 1):

År 1: Investera 1000 kr i en aktie varje månad i tre olika strategier. Totalt 1000 x 3 x 12 = 36 000 kr investerat.

År 2: En strategi har gått upp med 30 %, de andra stått stilla, totalt värde 12 000 x 1,3 + 12 000 + 12 000 = 39 600 kr. Nyinsättningar görs på 3000 x 12 = 36 000 kr. Det innebär att totalt 39 600 + 36 000 kr = 75 600 kr ska investeras under år 2 och det är totalt 36 aktieinköp. Därmed investeras 75 600 / 36 = 2 100 kr per aktie under år 2. Och så vidare för år tre.

5. Lev livet

Främsta syftet med Börslabbet är att tillhandahålla enkla strategier som man kan investera efter för att investera bekymmersfritt och kunna göra annat, så som att leva livet. När du väl investerat i någon av våra strategier behöver du endast följa upp en gång per år och låta pengarna arbeta åt dig. Om du är intresserad av att följa med hur marknaden utvecklar sig är det bara att följa vårt månadsbrev. Var försiktig med att läsa alldeles för mycket ekonomiska nyheter, då dessa ofta säljer på investerares känslor. Det kommer alltid finnas för-stå-sig-påare som kommer försöka förutse nästa kris och att man bör sälja sina aktier. Då är det alltid bra att komma ihåg följande citat:

“Far more money has been lost by investors preparing for corrections, or trying to anticipate corrections, than has been lost in corrections themselves.” – Peter Lynch

Vi hoppas att denna guide har varit till användning för att komma igång med våra strategier. Kolla gärna in vår sida ”Vanliga frågor” om du har ytterligare funderingar.

26 Comments on “Guide: Sätta ihop en Börslabbet portfölj”

  1. Hur gör du när samma bolag återfinns i flera strategier? Investerar du i samma bolag flera ggr = ökad risk, eller väljer du nästa på listan?

    1. Det stämmer. Det är så strategierna är backtestade och om man har 10 aktier per strategi är det åtminstone inte mer än 10 % i en aktie. Då koncentreras också innehavet i de bästa aktierna som kommer upp på screenern. Risken med att inte göra så är att portföljen blir för diversifierad, se detta inlägg: https://borslabbet.se/hur-manga-aktier-ska-man-ha-varje-strategi/ Det finns också risk för att avkastningen inte blir densamma då man aktivt väljer bort aktier som finns i andra strategier.

  2. Hej och tack för en inspirerande blogg!

    Jag har suttit med Magic Formula ett år (som gått uselt) och har nu tänkt att diversifiera med ett par av Börlabbets trendande strategier. Jag kommer inte att månadsspara utan reallokerar allt på en gång. Frågan är då om jag ska rycka av plåstret direkt eller vänta till kvartalsrapporterna kommit in efter sommaren för att ”Månadens aktier” ska bygga på så aktuella data som möjligt.

    Min fundering är alltså om det har någon betydelse för avkastningen om man uppdaterar portföljen i samband med årsredovisningar eller kvartalsrapporter för att det ska finnas färska data som underlag till nyckeltalen. Om man uppdaterar månadsvis som i Börslabbetportföljen använder man ju data som inte är helt aktuell, bortsett från aktiepriset.

    Säg som exempel att jag vill göra en stor investering och starta upp en portfölj med 10-12 aktier enligt någon av strategierna i Börslabbet. Är det då bäst att vänta till någon av kvartalsrapportperioderna eller till årsredovisniningarna i slutet av februari? Eller kan man investera vilket datum som helst under året med bibehållen avkastning?

    1. Hej Cab,

      Tråkigt att Magic formula inte gått så bra för dig, det är lite nackdelen med kvantitativa strategier, ibland går de bra ibland går de dåligt. Så det är bra att diversifiera.

      Angående din fråga så har inte jag sett några direkta resultat gällande att det finns en effekt på grund av rapporterna. Däremot finns det en säsongsmässig momentum-effekt, se denna artikel: http://blog.alphaarchitect.com/2015/11/30/momentum-seasonality/#gs.pf39wr4 Om man fördelar om en momentum-portfölj efter denna effekt ökar den med ca 1 % per år, se steg 4 denna artikel: https://blog.alphaarchitect.com/2015/12/01/quantitative-momentum-investing-philosophy/

      Så det är fördelaktigt att balansera om portföljen om den innehåller en momentum/trend-komponent efter trendmönstret. Däremot är effekten liten och på nära sikt kommer det finns så mycket annat som skulle påverka avkastningen med 1 % kommande året. Själv har jag inte anpassat mina initiala investeringsbeslut på grund av denna effekt, men däremot när portföljen uppdateras. Så i stort sett kan man investera en portfölj nu och sedan uppdatera efter momentum-mönster. Men för trendande portföljer, där omfördelningen sker mer sällan än en momentum-portfölj, och är mindre påverkad av momentum-effekten är nog effekten så pass liten att man inte behöver direkt relatera till det.

      Något som jag insett istället är att det är viktigt att sprida ut omfördelningarna under året. Detta då de billiga aktierna varierar under året och när man balanserar om kan ha stor effekt. Har sett flera Magic Formula-portföljer som haft stor skillnad i avkastning om de balanserats om vid årsskiftet eller ca 3-6 månader senare. Så bra att både ha flera portföljer och sprida ombalanseringen av de olika under året. Utöver det är det ett bra sätt att sprida ut insättningar i portföljerna.

      Fråga gärna mer om du undrar något, hoppas det gav någorlunda vägledning i frågan.

  3. Hej,

    och tack för en bra tjänst och blogg. Några frågor dock för att se om jag förstått alla resonemang rätt.

    1. Om man använder sig av en värdeinvesteringsstrategi och utvärderar sin portfölj efter ett år, då vill man väl att alla aktierna i portföljen ska ha lämna ”topp 12”? (I stället vill man väl att aktierna ska ha nått sitt ”riktiga värde”, d.v.s. ökad i värde). Uttryckt annorlunda, om aktier man köpt för ett år sedan finns kvar bland ”topp 12” så har investeringen inte utvecklat sig så som man velat/trott? Men, om jag förstått strategien korrekt, så ska man ändå behålla dessa aktier i sin portfölj.

    2. Om man använder sig av ett månadssparande (1 aktie per strategi/månad) ska man då utvärdera denna aktie 12 månader senare? Det vill säga, att man varje månad utvärderar den aktie man köpte för ett år sedan. (Och då inte göra uppföljning 1 ggr/år utan på månadsbasis.)

    Tack på förhand

    1. Hej!

      Här är mina svar:

      1. Ja, det stämmer, men det finns anledningar att vissa aktier inte lämnat. Dels, kan vissa aktier bli billigare. Dels, kan vissa aktiers underliggande fundamenta blivit så pass mycket bättre att de fortsatt är billiga. De kan också vara så att aktier är så pass billiga att de fortsatt rankas bland de billigaste även om de dubblats i värde. Så finns många anledningar. Och det stämmer, man bör behålla aktien. T.ex. Oriflame var en aktie som dök upp i Magic formula i flera år, först för att gå ner men sen gick den upp markant och kompenserade för tidigare nedgångar. Trots det är det viktigt att komma att i snitt är det endast hälften av alla aktier som slår börsen, men de gör det så pass bra att det kompenserar för de andra.

      2. Ja, det stämmer. Alltid utvärdera 12 månader senare, så om du investerar kontinuerligt behöver det uppdateras kontinuerligt. Aktien köpt i juni 2017 bör uppdateras i juni 2018.

      Hoppas svaren hjälpte!

  4. Hej,

    Och stort tack för svaren, de var klargörande (trots att mina frågor, ser jag nu i efterhand, inte var så stringenta).

  5. Hej och tack för att du startat Börslabbet, jag följer med glädje!

    Jag har några frågor som jag hoppas att du kan svara på.

    -Vilka som är topp 12 i tex trendande värde? Är det helt enkelt de 12 första aktierna? Blir inte riktigt klok på sorteringen.
    -Hur ofta uppdateras aktierna i de olika strategierna?
    -Slutligen undrar jag om det är bäst att byta ut aktier löpande, dvs följa topp 12 i strategin eller sälja och köpa efter ett annat mönster? Jag har för mig att jag läst på din andra blogg att det kan vara positivt att byta en gång i kvartalet jämfört med halvårs- resp helårsvis.

    1. Hej! Kul att du gillar tjänsten, hoppas du får mycket nytta av den.

      – Ja, det stämmer. Bra punkt, försökte vara tydligare i beskrivningen och la till följande stycke:
      ”Rank anger sorteringen av nyckeltal med rank 0 som bäst (av totalt ca 200 aktier) och där alla tabeller är sorterade efter de aktier som rankas högst i strategin. Alla trendande strategier är topp 40 för utefter det primära kriteriet (värde, utdelning, kvalitet), därefter är topp 20 sorterade efter sammansatt momentum, se ranking i kolumn. Det går att sortera på de olika rankningarna och där trendande strategierna är sorterade på sammansatt momentum som default.”.
      Ska se om jag kan göra det tydligare till nästa uppdatering.
      – Varje månad, mer om varför vi valt detta i detta inlägg: https://borslabbet.se/hur-manga-aktier-varierar-pa-screenern-fran-manad-till-manad/
      – Det finns många sätt man kan göra det på, men man vill inte byta alltför ofta för att få för mycket courtagekostnader och kostnader i form av spread. Momentum vill man byta kvartalsvis, medan värde räcker att byta årsvis. Men det kan vara bra att dela upp det under året. Skrev om flera olika alternativ som man kan göra här: https://borslabbet.se/guide-5-satt-att-ombalansera-en-kvantitativ-portfolj/ Bästa är att hitta ett system man själv är trygg med, skillnaden för värdestrategierna är inte särskilt stor från att balansera om en gång per år eller byta ut en aktie varje månad.

  6. Hej

    Precis ny medlem men har en fråga.
    Om man väljer att investera i 3 av strategierna och väljer att ha totalt 4 aktier i varje strategi alltså totalt 12 stycken aktier.
    vill gärna köpa alla första månaden ska man då inte göra något på ett helt år innan man ska börja omlackera i portföljen?
    Vill nämligen vara aktiv på börsen pga av att jag tycker de är roligt (kanske inte mest ekonomiskt)

    när man följer ditt exempel investerar 3*12*1000 första året ska man då år två sälja av alla innehav och börja om på nytt eller hur fungerar de?

    tack på förhand

    1. Hej och välkommen!

      Nej, det behöver det inte innebära. Du kan köpa alla idag och byta ut en per månad om du vill, sen behålla dessa i ett år. Det innebär att en aktie byts ut efter en månad, nästa efter två månader, och så vidare men sen kommer de att bytas ut en gång per år. Gjorde så när jag började spara i mina portföljer; gjorde fyra portföljer som alla köptes samtidigt. Sen balanserade om en portfölj per kvartal. Så första behölls i 3 månader och så vidare, men nu hålls alla aktier i ett år.

      Om du köper alla aktier nu och byter ut en per månad blir det likt Börslabbetportföljen, med enda skillnaden att den inte är fullinvesterad från början. Skrev mer om olika sätt att ombalansera här: https://borslabbet.se/guide-5-satt-att-ombalansera-en-kvantitativ-portfolj/

      Det stämmer, man säljer av aktierna år två och gör en ny screen. Tanken är att man i snitt håller aktierna i ett år.

  7. Hej,

    Jag har försökt leta lite bland dina gamla inlägg men har inte riktigt hittat det jag letar efter. Det gäller införandet av stop-loss och om du har tittat hur det påverkar de kvantitativa strategierna?
    Eftersom kvantitativa strategier just går ut på att inte agera med sina känslor funderar jag på om man kan undvika alltför stora förluster? Exempelvis har vi nu under hösten sett mycket om byggbranschen och i dina investerarfysikerportföljer så finns det en del bolag, ex JM och PEAB som inledningsvis gått bra men nu har tappat rejält.

    Har du undersökt vad stop-loss har för effekt på de kvantitativa strategierna? Det skulle ju kunna vara exempelvis att aktier återhämtar sig trots att de ligger med -30% mot inköpspriset.

    Och om nu införandet av stop-loss ger en bättre avkastning på sikt borde det finnas en ”gyllene min-tröskel” för att minimera förluster.

    Eller är detta bara att krångla till investeringarna med en massa regler som i slutändan ändå inte är statistiskt säkerställda?

    1. Hej!

      Skrev precis ett längre svar på en annan som frågade om stop-loss här: https://borslabbet.se/prestation-av-borslabbets-strategier-sedan-start/

      Funderade en del på det för två år sedan men kan sammanfatta att jag insett att det inte ger direkt mervärde, som jag skrev om i ovanstående svar. Skrev då om en intressant artikel gällande detta på min blogg: http://tradevenue.se/Investerarfysikern/stop-loss-f%C3%B6r-momentumportf%C3%B6lj

      Efteråt kom det däremot mer genomgående tester av Alpha Archtitect som var motstridiga mot de resultat som presenterats innan: https://alphaarchitect.com/2016/08/10/taming-the-momentum-roller-coaster-fact-or-fiction/

      Dessutom är stop-loss extremt svårt att implementera på löpande basis och ger extremt höga handelskostnader. Att använda stop-loss som trader är helt klart vettigt, men om man är långsiktig investerare behöver man tänka på att minimera kostnader och arbete. Stop-loss gör tyvärr det motsatta. Tack för din fråga! Nu när flera verkar vara intresserade kanske jag skriver ihop ett inlägg om det här på Börslabbet för att delge en balanserad bild.

      Vänligen
      Henning

  8. Hej, ny som medlem. Undrar lite över att i stort sett alla backtester jag sett använder köp/sälj efter ett år. Jag har förstått att det handlar om amerikanska skatteregler?

    Förstår att courtage m m någonstans utgör en gräns för hur kort period kan vara men det vore väldigt intressant att se en backtest med köp/sälj-perioder på vartannat eller vart tredje år.

    MVH Peter

    1. Hej!

      Det finns många tester på detta och på olika perioder. 1-åriga uppdateringar är bra dels i USA för skatteregler, men också i form av courtage etc. Exempelvis fick jag inte direkt högre avkastning med kvartalsvisa uppdateringar i min senaste uppdatering av Börslabbets test för värdestrategier, men klart högre för momentum:
      https://borslabbet.se/uppdatering-av-borslabbets-studie-med-manadsdata/

      Längre perioder går också bra, men främst i fallet värde. Tester på sammansatt värde globalt har visat att avkastningen håller i sig i flera år. Skrivit mer om det här: http://tradevenue.se/Investerarfysikern/global-v%C3%A4rdeinvestering Också net-nets har visat liknande resultat. Allmänt gäller det att ju kortare period desto bättre avkastning, men årsvis ombalansering skadar inte avkastningen så mycket för värde. Fleråriga innehavsperioder drar oftast ner avkastningen med några procent, vilket kan motivera det extra courtaget som årsvis ombalansering innebär. Vore intressant att kolla på med Börsdatas data. Har på gång att skriva om månadsvis vs kvartalsvis vs årsvis ombalansering, ska se om man kan lägga till det.

  9. Hej Henning!

    Går med stor behållning igenom börslabbet som ny medlem. Galant skapat, verkligen!

    För att jag ska våga satsa på strategierna som utgår från ROE och trendande ROE skulle jag gärna vilja se backtest utan survivorship bias som sträcker sig långt bak i tiden – så som det finns för VC1-3, EV/EBIT, momentum etc från andra källor. Känner du till några sådana för svenska, eller någon annan börs?

    Fråga två: Vid valet av en portfölj tänker jag att korrelationerna mellan de olika kvantitativa strategierna är mycket relevanta att ta hänsyn till (som du själv skrev här någonstans). Det vore värdefullt att få ta del av dessa således 🙂 Att värde och momentum är negativt korrelerade har ju redan tagits upp – men vad gäller de övriga strategierna? Överlag skulle det vara kul att få se mer data från ännu längre bakåtblickande backtest – exempelvis med olika ombalanseringsfrekvenser för de olika portföljerna och cap-size.

    Vänliga hälsningar

    Roland

    1. Hej!

      Tack för de fina orden!

      1) När det gäller bra avkastning från ROE så sticker faktiskt Sverige ut i mängden. I andra länder har inte ROE varit lika bra, speciellt i USA där de i boken ”What works on Wall street” inte fick lika bra resultat. Mycket till bakgrund till denna strategi ligger i vad jag observerade fungerat för många framgångsrika investerare på Stockholmsbörsen. Här har det varit ytterst lönsamt att investera efter ROE. Det ledde också att jag testade en ny strategi ”Trendande tillväxt” (https://borslabbet.se/trendande-tillvaxt/) och det visade sig vara i stort sett samma bolag i strategierna. Så strategin är ett bra sätt att hitta tillväxtaktier.

      Observationen kommer också från att Magic formula presterat klart bättre i Sverige än i exempelvis USA. Gick igenom olika studier i detta inlägg: http://tradevenue.se/Investerarfysikern/tester-av-magic-formula-p%C3%A5-de-nordiska-marknaderna Speciellt i studien ”Effektivisering av Magic Formula Investing – En studie över investeringsstrategier på den svenska aktiemarknaden” gör de en korrelationsanalys mellan olika aktier på Stockholmsbörsen och deras avkastning och det visade sig att hög avkastning på kapital korrelerade bra. Också i flera test visade sig att Magic formula är bättre än EV/EBIT, tvärtemot resultaten i USA. (Värdebyrån kom fram till liknande resultat: https://vbsthlm.com/2014/11/16/the-magic-formula-backtest-2002-2012/)

      Trots det är det ROE-strategin jag själv har svårast för på grund av de motstridiga resultaten med resten av världen. Det är under tid som jag insett att det kan ändå vara en bra strategi att ha i portföljen då företagen skiljer sig åt mot andra strategier och det är bra i diversifieringssynpunkt. Sen också har jag under åren sett en stor skillnad i svenska bolag och amerikanska bolag, exempelvis hur EV/EBIT och FCF redovisas och används i de olika länderna. ROE verkar vara ytterligare ett exempel på hur Sverige kan skilja sig något mot USA och resultaten där. EV/EBIT är exempelvis inte alls lika bra i Sverige som i USA.

      2) Tack för önskemålen! Ska kolla på det, har redan på gång tester med olika ombalanseringsfrekvenser och cap-size i och med uppdateringen med månadsdata: https://borslabbet.se/uppdatering-av-borslabbets-studie-med-manadsdata/

      1. Hej, har ungefär samma fråga som Slasktratt, om korrelationen mellan strategierna:
        Vi vet från litteraturen att momentum och värde har svag korrelation. Det har man studerat över lång tid och det ger stora fördelar i form av risk-justerad avkastning när de kombineras. Hur korrelerar Börslabbets övriga strategier (Trendade Värde, Utdelning och Kvalite) med värde och momentum?

        Om man ser värde och momentum som ändpunkterna i ett spektrum, och att dessa övriga strategier faller någonstans däremellan, kommer de då att tillföra något till portföljen? Är det inte risk att man lurar sig själv och tror att man diversifierar?

        Här https://borslabbet.se/uppdatering-av-borslabbets-studie-med-manadsdata/ verkar det som att all strategier korrelerar med momentum. Dock är 16 år ganska kort tid för att göra uttalande. Tyvärr är inte Sammansatt Värde medtaget för jämförelse.

        Bäst är det ju förstås om strategierna inte korrelerar alls med varandra. Vad är din bedömning?

        1. Hej! Då de är en kombination som faller dessa mitt emellan som du säger. Därför kan det vara bra att ha rena värde och momentum strategier. Men kombinationen fungerar också riktigt bra, speciellt på en marknad som den svenska där momentum helt klart dominerar värde. Alpha Architect har visat att rena värde och momentum är bäst att kombinera. Men i deras fall har värde och momentum gett samma avkastning. Här i Sverige har momentum gett 15 % bättre avkastning än värde. Det gör att rent värde drar ner avkastningen markant i jämförelse med de trendföljande strategierna. För att jämföra ger sammansatt värde mer än 10 % lägre avkastning än trendande värde (13 % per år vs 26 % per år för 10 aktier). Därav valde jag ta bort den strategin som Börslabbet strategier, även om screenern finns då det finns ett intresse att investera efter denna.

          När det kommer till de andra strategierna har de inte en perfekt korrelation ändå trots att de alla inkluderar momentum. Det illustreras ganska bra i denna graf (https://borslabbet.se/wp-content/uploads/2018/01/strategies_rolloverperformance.png). Speciellt senaste 5 åren har trendande värde och sammansatt momentum betett sig mycket annorlunda. Lägger jag till sammansatt värde fås i stort sett samma bild som med trendande värde men sämre (https://borslabbet.se/wp-content/uploads/2018/03/strategies_quaterly10stocks_rolloverperformance.png). Så trendande värde och sammansatt värde agerar ganska lika och bra diversifierade med strategier som sammansatt momentum.

          1. Ok, tack! Mycket bra! Trendande Värde korrelerar ju betydligt mer med Sammansatt Värde än med Sammansatt Momentum. Det betyder att Trendande Värde + Sammansatt Momentum borde vara ett vinnarkoncept. Med Trendande Värde kan vi alltså både ha kakan och äta den samtidigt.

            En parantes: Jag kollade in Fama French värdefaktor-data på Skandinavien. De har som du fått 13% sedan 2001. De hade drygt 17% sedan 1975, men överavkastningen relativt index verkar ligga runt 6% oavsett. Det suger ju inte, men Trendande Värde är ju mycket bättre i så fall.

  10. Hej och tack för en bra tjänst!

    En snabb fråga avseende hur man gör med en utdelning för att följa strategierna. Ska denna återinvesteras i samma position för maximal effekt enligt strategin? Exempelvis Eolus Vind som jag valt från Trendande utdelning.

    Tack på förhand!

    @Steenberger

    1. Hej!

      Det kan man göra som man vill. Alla strategier är i stort sett testade så att utdelningen är investerade vid varje ombalansering, så man kan också avvakta tills denna. Men över tid ger strategierna positiv avkastning så om man investerar innan kan det vara bättre. Utdelningar kan man också använda för att ombalansera portföljen mellan olika tillgångar eller så investerar man dem när man gör en insättning i portföljen. Själv investerar jag det när jag gör en ombalansering eller insättning i portföljen.

      Vänligen
      Henning

  11. Hej Henning! Vad kommer fördelningen 40 aktier på grundkriteriet ifrån? Finns det någon %-siffra som kan vara bra att ha med sig – jag vet att 20% har varit en siffra du talat om tidigare vid exempelvis sammansättningen av trendande värde.

    Allt gott

    Roland

    1. Hej Roland!

      Den kommer delvis från det du säger, topp 20 %. I What Works on Wall Street och globalt används topp 10 %, men det blir problematiskt på Stockholmsbörsen då topp 10 % är topp 20 aktier. Om man sen sorterar på momentum kan man inte skapa större portföljer än 10 aktier i varje strategi. Testade också i mina tester att välja först topp 20 aktier sen topp 10 av dessa, men det blev för snävt och det var klart bättre att välja topp 40 och sen topp 10. Då kan man också välja mellan 5, 10 eller 20 aktier beroende på vad som passar en själv. Men på Nordiska marknaderna blir topp 40 motsvarande topp 10 % och jag valde att använda det där då det är en större marknad likt USA och globalt.

      Vänligen
      Henning

  12. Grymt, tack för bra svar! Vad tror du är anledningen till att VC till skillnad från momentumportföljerna inte verkar tjäna på att koncentrera ner till färre än tio innehav (tyckte jag läste det någonstans här?) 🙂

    Mvh

    R

    1. Hej! Är inte helt säker till varför det är fallet. Kan mycket väl bero på att det kan vara mer riskfyllda bolag då det ibland kan vara bolag som kan vara nära att gå i konkurs eller klassas som bolag inte någon vill ta i just nu. I dagsläget är det bolag som MQ och KappAhl i topp samt byggbolag som många inte vill ta i på grund av dagens läge i de olika verksamheterna. Detta är i relativt bra börsklimat, om vi nu skulle se en björnmarknad skulle det kunna förvärras. Det kan vara stora anledningen. Momentum utnyttjar omsatt effekt, där sentimentet i allmänhet är positivt och övergår i så fall till något mindre positivt, men underliggande signaler är fortsatt positiva i jämförelse.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *