Ny publik studie om Global trendföljning

Henning HammarStudier och backtest, Trendföljning12 Comments

Idag publicerades Börslabbets nya studie om Global trendföljning med backtest under perioden 1971-2019Q2. Det är en omfattande studie som jag arbetat på under sommaren och inkluderar resultatet av flera års efterforskning kring trendföljande strategier på världens marknader. Den är anpassad efter den verklighet vi har här i Sverige gällande utbud och annat så att den ska vara enkel att implementera samtidigt som den inkluderar alla delar en trendföljande strategi bör ha. Inspirationen är från Meb Fabers GTAA och studien är anpassad efter svenska förhållanden. Nedan visas resultaten under perioden och för den som endast vill lära sig lite kort om hur strategin fungerar kan läsa det här.

(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Trendverktyget här på Börslabbet är också uppdaterat efter denna strategi och jag har sammanställt tre olika alternativ av fonder och ETF:er som är lämpliga att investera i. På så sätt ska det vara enkelt att implementera strategin oavsett vad man känner sig trygg att investera genom. Börslabbets portfölj som följer Global trendföljning kommer också att investera efter strategin vid nästa månadsskifte.

Denna studie är en utökning av en äldre variant som tidigare funnits här på Börslabbet. Den inkluderar flera tillgångar och investerar bredare, vilket visat sig ge bättre riskjusterad avkastning över tid. Men för den som fortfarande vill implementera den äldre versionen finns det verktyget på denna sida.

Gå in och läs studien om Global trendföljning och fråga gärna om det är något ni undrar!

12 Comments on “Ny publik studie om Global trendföljning”

  1. Hej! Fantastiskt med en uppdatering av detta.

    Får dock en annan topp 3 om jag kollar utveckling för respektive index (omräknat i dollar) jämfört med utvecklingen för Etf:erna. Vad är egentligen mest korrekt och bäst att titta på?

    1. Hej! De amerikanska ETF:erna inkluderade inte utdelningar så det blev lite missvisande (brukar vara på ett ut om man använder prisindex eller totalavkastningsindex, bara att det är samma som implementeras). Fixade det nu och nu ges alla priser efter de svenska ETF:erna som utgår från totalavkastningsindex.

  2. Tack för en den nya modellen för Global trendföljning.
    Funderar på att köra den på delar av tjänstepensionen i SPP.
    Hos SPP har jag dock inte någon möjlighet att få exponering mot guld, annat än i en fond med gruvbolag, vilken känns alldeles för volatil. Har du möjligen tittat på hur modellen skulle se ut utan guld, men med fastigheter?

    //Jesper

    1. Hej! Ja, tänkte just efter jag publicerat studien att jag borde kollat på det så man 100 % kan implementera det med indexfonder. Testade det nu sen 1992 med fastigheter och utan guld och fick fram att avkastningen blir 17,1 % per år, max nedgång -21 %, sharpekvot på 1,01 och sortinokvot på 1,69. Utan både fastigheter och guld ger 15 % per år, max nedgång -28,3 %, sharpekvot 0,89 och sortinokvot på 1,45. Så att inkludera fastigheter väger upp en del som man missar genom att inte investera i guld (båda klassas som reella tillgångar).

  3. Tack för en bra studie!
    Hur ser du på att strategin underpresterat världsindex under större delen av perioden 2010-2019? Verkar inte hänt någon gång under perioden 1971-2019, någon typ av trendskifte?

    Med vänlig hälsning,
    Johan

    1. Hej! Bra fråga. En stor anledning är just att vi sett en riktigt stark tjurmarknad just i USA som utgör 60 % av världsindex. Så det har gjort att om man investerar bredare har det varit svårt att slå just USA börsen. Men avkastningen har inte varit dålig. Tog fram just en graf för avkastningen de senaste 10 åren och är i nivå med Stockholmsbörsen/MSCI Sweden (200 % avkastning):
      https://borslabbet.se/wp-content/uploads/2019/09/TAAtopp32009.png

      Fördelen med strategin är att den fungerar över cykler och senaste 10 åren har vi i stort sett bara haft en uppgång. Så kollar vi senaste 20 åren sticker strategin ut i avkastning:
      https://borslabbet.se/wp-content/uploads/2019/09/TAAtopp31999.png

      Varför detta sker nu och inte på 90-talet beror lite mer på att man då kunde investera i Sverige som hade klart bättre utveckling än världsbörsen i övrigt. Men kan också bero på att marknaderna nu är lite mer synkroniserade än på 90-talet.

  4. Hur skiljer denna studie sig mot den gamla där du hade kommit fram till att 2 tillgångar var optimalt? Är det endast att råvaror och EU smal caps inte är med i denna?

    1. Ja, dels det och dels av lite insikter sedan jag gjorde första studien och handlat strategin live. Fortfarande är högsta avkastningen med topp 2 tillgångar och det enda som de extra tillgångarna gjorde var egentligen att höja avkastningen för topp 3. Det jag insåg med denna strategi är att lägre risk kan vara att föredra än högsta möjliga avkastning. Dessutom kan det mentalt vara lättare att byta 1/3-del av portföljen när byte sker än 1/2-portföljen. Märkt det när signalerna varit mycket lika (i sommar var det mycket nära mellan guld och aktier exempelvis vid ett månadsskifte) vilket gör att enskilda signaler inte påverkar lika mycket med topp 3 än med topp 2.

    1. Jag själv har dragit mig för det då det är svårt att exakt veta hur stor påverkan det bör ha så kan tyvärr inte säga så mycket om det. Men vet att det finns vissa som kört timing strategier i PPM som gått okej.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *