Ny publik studie om Global trendföljning

Henning HammarStudier och backtest, Trendföljning36 Comments

Idag publicerades Börslabbets nya studie om Global trendföljning med backtest under perioden 1971-2019Q2. Det är en omfattande studie som jag arbetat på under sommaren och inkluderar resultatet av flera års efterforskning kring trendföljande strategier på världens marknader. Den är anpassad efter den verklighet vi har här i Sverige gällande utbud och annat så att den ska vara enkel att implementera samtidigt som den inkluderar alla delar en trendföljande strategi bör ha. Inspirationen är från Meb Fabers GTAA och studien är anpassad efter svenska förhållanden. Nedan visas resultaten under perioden och för den som endast vill lära sig lite kort om hur strategin fungerar kan läsa det här.

(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

Trendverktyget här på Börslabbet är också uppdaterat efter denna strategi och jag har sammanställt tre olika alternativ av fonder och ETF:er som är lämpliga att investera i. På så sätt ska det vara enkelt att implementera strategin oavsett vad man känner sig trygg att investera genom. Börslabbets portfölj som följer Global trendföljning kommer också att investera efter strategin vid nästa månadsskifte.

Denna studie är en utökning av en äldre variant som tidigare funnits här på Börslabbet. Den inkluderar flera tillgångar och investerar bredare, vilket visat sig ge bättre riskjusterad avkastning över tid. Men för den som fortfarande vill implementera den äldre versionen finns det verktyget på denna sida.

Gå in och läs studien om Global trendföljning och fråga gärna om det är något ni undrar!

36 Comments on “Ny publik studie om Global trendföljning”

  1. Hej! Fantastiskt med en uppdatering av detta.

    Får dock en annan topp 3 om jag kollar utveckling för respektive index (omräknat i dollar) jämfört med utvecklingen för Etf:erna. Vad är egentligen mest korrekt och bäst att titta på?

    1. Hej! De amerikanska ETF:erna inkluderade inte utdelningar så det blev lite missvisande (brukar vara på ett ut om man använder prisindex eller totalavkastningsindex, bara att det är samma som implementeras). Fixade det nu och nu ges alla priser efter de svenska ETF:erna som utgår från totalavkastningsindex.

        1. Bra att du noterade detta då jag bara hade missat att uppdatera det efter svenska ETF:er när jag gjorde föregående uppdatering. Nu visar den gamla samma som den nya. Så nu ska både den gamla och nya gå att använda.

  2. Tack för en den nya modellen för Global trendföljning.
    Funderar på att köra den på delar av tjänstepensionen i SPP.
    Hos SPP har jag dock inte någon möjlighet att få exponering mot guld, annat än i en fond med gruvbolag, vilken känns alldeles för volatil. Har du möjligen tittat på hur modellen skulle se ut utan guld, men med fastigheter?

    //Jesper

    1. Hej! Ja, tänkte just efter jag publicerat studien att jag borde kollat på det så man 100 % kan implementera det med indexfonder. Testade det nu sen 1992 med fastigheter och utan guld och fick fram att avkastningen blir 17,1 % per år, max nedgång -21 %, sharpekvot på 1,01 och sortinokvot på 1,69. Utan både fastigheter och guld ger 15 % per år, max nedgång -28,3 %, sharpekvot 0,89 och sortinokvot på 1,45. Så att inkludera fastigheter väger upp en del som man missar genom att inte investera i guld (båda klassas som reella tillgångar).

  3. Tack för en bra studie!
    Hur ser du på att strategin underpresterat världsindex under större delen av perioden 2010-2019? Verkar inte hänt någon gång under perioden 1971-2019, någon typ av trendskifte?

    Med vänlig hälsning,
    Johan

    1. Hej! Bra fråga. En stor anledning är just att vi sett en riktigt stark tjurmarknad just i USA som utgör 60 % av världsindex. Så det har gjort att om man investerar bredare har det varit svårt att slå just USA börsen. Men avkastningen har inte varit dålig. Tog fram just en graf för avkastningen de senaste 10 åren och är i nivå med Stockholmsbörsen/MSCI Sweden (200 % avkastning):
      https://borslabbet.se/wp-content/uploads/2019/09/TAAtopp32009.png

      Fördelen med strategin är att den fungerar över cykler och senaste 10 åren har vi i stort sett bara haft en uppgång. Så kollar vi senaste 20 åren sticker strategin ut i avkastning:
      https://borslabbet.se/wp-content/uploads/2019/09/TAAtopp31999.png

      Varför detta sker nu och inte på 90-talet beror lite mer på att man då kunde investera i Sverige som hade klart bättre utveckling än världsbörsen i övrigt. Men kan också bero på att marknaderna nu är lite mer synkroniserade än på 90-talet.

  4. Hur skiljer denna studie sig mot den gamla där du hade kommit fram till att 2 tillgångar var optimalt? Är det endast att råvaror och EU smal caps inte är med i denna?

    1. Ja, dels det och dels av lite insikter sedan jag gjorde första studien och handlat strategin live. Fortfarande är högsta avkastningen med topp 2 tillgångar och det enda som de extra tillgångarna gjorde var egentligen att höja avkastningen för topp 3. Det jag insåg med denna strategi är att lägre risk kan vara att föredra än högsta möjliga avkastning. Dessutom kan det mentalt vara lättare att byta 1/3-del av portföljen när byte sker än 1/2-portföljen. Märkt det när signalerna varit mycket lika (i sommar var det mycket nära mellan guld och aktier exempelvis vid ett månadsskifte) vilket gör att enskilda signaler inte påverkar lika mycket med topp 3 än med topp 2.

    1. Jag själv har dragit mig för det då det är svårt att exakt veta hur stor påverkan det bör ha så kan tyvärr inte säga så mycket om det. Men vet att det finns vissa som kört timing strategier i PPM som gått okej.

  5. Hej! Mycket intressant artikel. Vad tror du om att använda fonden Pacific precious till guld? Eller tror du det är bättre att skippa guld då den fonden har rätt så hög avgift samt inkluderar andra ädelmetaller?

    1. Hej! Ja, jag tror man kan använda den som guldexponering då fondens exponering är ju mot ädelmetaller och guld och utvecklingen varit lik guld. Man kommer inte få samma avkastningen men något lik. Guld har trots allt bidragit en del till avkastningen i portföljen och skulle man ta bort guld minskar avkastningen med 1,7 % för testet. Så den högre avgiften kan ju motiveras med att det över tid gett högre avkastning att inkludera guld (om den inkluderas utgör den 33 % av portföljen när guld är i med, så avgiften blir inte så hög om man slår ut det).

  6. Tack för detta – mycket bra! Hur stor del av en total portfölj föreslår du att global trendföljning enligt ovan skall vara?

    1. Hej! Det beror ganska mycket på vilken risk man vill ha i portföljen. Själv köra jag 30 %, men har testat flera andra fördelningar i detta test: https://borslabbet.se/backtest-av-olika-portfoljstrategier-2001-2016-med-manadsdata/ (är med den äldre varianten av Global trendföljning, men bör ge liknande resultat med denna). Kan också nämna att bästa sharpe-kvot mellan kvantitativa strategier och global trendföljning fås vid nära en 50-50 fördelning.

  7. Hej! Kan du se hur många byten det blir till guld per år i genomsnitt? Funderar på om det är mest lönsamt att köpa ETFer via Nordnet typ swiss gold (courtage + valutaväxling ligger på 0,5 % så blir ju 1 % kostnad för både köp och sälj vilket man bör ta hänsyn till om det blir många byten. )
    Årsavgiften är ju dock ”bara” 0,2 %.
    Man behöver även minst handla för ca 4000kr varje gång man köper swiss gold för att courtaget ska bli billigast möjliga så blir svårt att månadsspara.
    Guld S är ju betydligt billigare att köpa men har ju desto högre årsavgift. Samt större risk med certifikat.
    Hur resonerar du?
    Tack på förhand!

    1. Hej! Har tyvärr inte det lättåtkomligt men kan säga att man är investerad i guld 30 % av tiden. Vad jag ser i datan så verkar det som att innehavstiden är som alla tillgångar i snitt vilket är 5 månader. Notera att det också tillkommer spread.

      Utifrån det blir jämförelsen för kostnaden följande (5 månader ägande):
      ETFS Swiss Physical Gold, total kostnad 5/12*0,2 % (avgift) + 1 % (handelskostnader) + 0,2 % (spread) = 1,28 %
      Guld S, total kostnad 5/12*0,8 % (avgift) + 0,5 % (handelskostnader) + 0,5 % (spread)= 1,33 %

      Så det blir ganska lik kostnad oavsett, men något lägre för ETFS Swiss Physical Gold. Men notera att det går att få ner ganska mycket via både DeGiro och Avanza där den DeGiro har gratis courtage (i ETFS Physical Gold) och Avanza har Guld AVA (med gratis courtage, avgift på 0,49 % och spread på 0,03 %). Oftast är det bäst att vara mer selektiv med vilken mäklare man använder än instrument.

  8. Det vore intressant att se hur strategin fungerar med det snabbare momentummått Keller och Keuning använder i flera av sina strategier (exv vigilant asset allocation). Dvs ett viktat momentum där 1 månads avkastning får vikt 12, 3 månaders vikt 4, 6 månaders vikt 2 och 12 månaders vikt 1.

    Det vore även intressant att se hur känslig strategin är för alternativa handelsdagar. Så som de gör på allocate smartly: https://allocatesmartly.com/alternate-trading-days-important-analytical-tool/

    1. Tack för intressanta förslag! Ska bli intressant att undersöka viktning av momentum, tror att det kan bli liknande resultat som när man kör Accelerating Dual Momentum regler (1+3+6 månaders momentum):
      https://engineeredportfolio.com/2018/05/02/accelerating-dual-momentum-investing/
      https://allocatesmartly.com/taa-strategy-accelerating-dual-momentum/
      Testade det i mitt test och fick sämre avkastning. Var mer robust med 3+6+12 månader och som man ser i testet är 12 månader bästa enskilda måttet av dessa.

      Allmänt har jag inte sett samma resultat om man utgår från 1 månads momentum som med 3-12 månader i mina egna studier och andra studier jag läst och där kan det snarare ske något av en reversal. Men kanske fungerar bra med en viktad momentum, de på Allocate Smartly fick bra resultat när de testade Keller och Keunings regler så vore intressant att testa.

  9. Hej! Hur ska man agerar in en situation som skedde det här månadsskiftet med Global momentum, då Svenska småbolag rankade högre än Japan under en dag. Balanserade man om 30/9 så blev det Svenska småbolag, men 1/10 så rankade Japan högre? Nu, då Japan rankar klart högre, ska man byta om man köpte svenska småbolag isf?

    1. Hej! Över tid ska det inte spela någon större roll vilken dag man balanserar om på så länge det är kring månadsskiftet (finns en längre studie här: https://alphaarchitect.com/2017/06/29/tactical-asset-allocation-day-month-matter/). Att det skiftar just mellan den sista dagen en månad och den första dagen nästa månad sker ibland och det är något naturligt. Det är snarare de långa trenderna som man vill komma åt och oftast är utvecklingen med topp 5 tillgångar (vilket skulle inkludera både Japan och svenska småbolag) liknande som topp 3.

  10. Hej!
    Finns det ngn möjlighet att testa att lägga till en mer global fastighetsexponering? Skulle kanske ge ytterligare en bred real tillgång tillsammans med guld jämfört med att endast köra svensk fastighetsfond?
    Finns ju flera sådana fonder på t.ex. avanza.

    1. Hej! Har tyvärr inte tillgång till just den datan men vet att både i Sverige och USA har det varit fördelaktigt att lägga till fastigheter (i Sverige i form av fastighetsfond och USA i form av REIT). En global fastighetsfond skulle mycket väl vara lämpligt och kunna gå att lägga till i strategin.

  11. Tack för denna intressanta studie!
    En fråga gällande balansering (exempelvis ”Topp 3”):
    Anta att det är dags att byta ut en av tillgångarna (som är värd 100′ vid månadsskiftet) medan de två andra är värda 110′ respektive 120′. Ska man då köpa/fördela om så att alla tre tillgångarna är lika mycket värda i samband med bytet? Gissar att det går till så men hittar ingen information i artikeln.

    1. Hej! Ja, det stämmer, det är så strategin är uppbyggd. Sen hur man gör i praktiken är lite upp till en själv. Ibland får man ha lite säkerhetsmarginal för att inte behöva balansera om allt för ofta. Exempelvis är +- 10 % en bra marginal som inte påverkar så mycket i längden. Till och med 20 % ger mindre påverkan (gör inte så stor skillnad om viktningen är 30-30-40 mot 33-33-33) och det sker oftast i den tillgång som har mest momentum som det visat sig vara bra att hålla kvar i. Men det är alltid bra att försöka ligga nära likaviktat när det går.

  12. Hej,
    Vilket medlemskap krävs för att kunna köra global trendföljning för fonder, ETFer med olika tillgångsslag?Jag har Nordnet som plattform idag.
    /Erik

    1. Hej Erik!

      Global trendföljning är inkluderad i alla medlemskap, så det räcker med bas. Nordnet ska gå bra med alla fonder och ETF:er som nämns (för guldexponering kan man använda Guld S där).

  13. Hejsan,
    Jag har labbat lite i portfoliovisualizer men hittar ingen funktion för att få fram en tillgångsallokering baserat på 3/6/12. Vilken tjänst har du använt för att få fram att 3/6/12 är bättre än t.ex. utveckling senaste 3 månader?

    /Calle

    1. Hej! Alla tester här på Börslabbet är gjorda i program som jag kodat själv för att få full kontroll på testet och resultaten. Vet tyvärr inte hur de implementerar sitt program på Portfoliovisualizer och gör de olika beräkningarna.

  14. Vad tror du om att inkludera även Europeiska småbolag (XXSC) och USA småbolag (XRS2) förutom svenska? Har du data att testa? Gissar att det skulle ge något högre avkastning men också högre risk och funka bättre vissa perioder och sämre andra. Ge större omsättning i portföljen som ska vägas mot ev högre avkastning. Vet inte hur likvida de ETF:erna är.

    1. Har faktiskt testat det och avkastningen går faktiskt ner med 0,5 % om man inkluderar dessa. Då volatiliteten också går upp blir de riskjusterade måtten sämre. Omsättningen ökar från ca 220 % till 240 % också. I stort sett är den stora fördelen att vara exponerad mot andra marknader och valutor. Småbolagsfaktorn är man ändå exponerad mot här i Sverige.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *