Om det är något de senaste åren har visat är att den börs vi investerar i kan ha en stor påverkan på vår avkastning. I Sverige har vi länge varit bortskämda att Stockholmsbörsen varit en av de bättre börserna och att svenska småbolag har gått bättre än det mesta.
Men när vi fick en inflationschock och räntorna höjdes blev utvecklingen den motsatta. Sveriges ekonomi var bland de mest drabbade och oron gjorde att kronan föll. Samtidigt överraskade ekonomin på andra sidan atlanten med att vara klart mer motståndskraftig. Resultatet är att man de senaste 3 åren har fått närmare 40 % högre avkastning om man investerat i USA (S&P 500) mot i Sverige.
Hemlandsbias och internationell diversifiering
Hemlandsbias är ett av de mest välkända koncepten inom finans; investerare föredrar främst att investera på sin hemmamarknad. Exempelvis har investerare i USA närmare 85-90 % av sitt aktiesparande i amerikanska aktier.
Här i Sverige är vi inte mycket bättre när det kommer till det direkta aktieägandet. Använder vi antalet aktieägare på Avanza som guide och har de populäraste aktierna i Sverige fyra gånger så många ägare mot de populäraste i USA. Samtidigt utgör USA totalt 2/3-delar av världens börsvärde medan Sverige endast utgör 1 %.
Därför är ett standardråd inom finans att diversifiera internationellt. Med en mer frikopplad värld med varierande ekonomisk utveckling blir det också relevant. Genom att diversifiera sitt aktiesparande över olika länder får man exponering mot olika börser, ekonomier och valutor. Det gör att man både hänger med de ekonomier som går bättre och skyddar sig mot lokala kriser. Exempelvis har globalindex gått bättre än Stockholmsbörsen under varje lågkonjunktur sen 90-talet.
Internationell diversifiering som kvantitativ investerare
Som kvantitativ investerare finns det ännu mer som talar för internationell diversifiering. Genom att investera på olika börser blir man exponerad mot olika ekonomier vilket är relevant om man investerar i småbolag som i Börslabbets strategier. Detta eftersom småbolagen är mer kopplade till den lokala ekonomin jämfört med storbolagen. Här i Sverige har exempelvis småbolag gått sämre sen starten av 2022 på grund av den inhemska ekonomin utvecklats sämre än omvärlden.
Men det finns också en annan stor anledning; utvecklingen för olika faktorer kan variera beroende på marknad. Det är något som AQR lyfte upp i en artikel som de publicerade under förra året med nedanstående graf. Den visar korrelationen mellan aktiemarknader och faktorer under perioden 2003-2022. Korrelationen mellan aktiemarknader hög (0,75) medan den är klart lägre för faktorerna (0,26-0,42). Den som investerar efter värde, kvalitet och momentum har alltså än mer att hämta när man diversifierar över olika marknader.
3-årsutveckling för Börslabbets portföljer
Detta har också varit fallet när vi ser tillbaka på 3-årsutvecklingen för Börslabbets portföljer som investerar i Sverige, Norden och USA. Skillnaden mellan portföljerna har varit mycket högre än skillnaden i börsutveckling.
Bäst utveckling har Börslabbets amerikanska portfölj som gett +122 % avkastning de senaste 3 åren. Det är 61 procentenheter bättre än den amerikanska börsen och 91 procentenheter bättre än amerikanskt småbolagsindex (Russell 2000). När vi tittar på utvecklingen för portföljen märks inte alls den svaghet vi har sett här i Sverige under 2022-2023.
I jämförelse har Börslabbets svenska portfölj gett +10,6 % i avkastning under samma period. Det innebär att portföljen gått 5 procentenheter bättre än svenska småbolagsindexfonder men underpresterat med 18 procentenheter mot Stockholmsbörsen. Både svenska småbolag och strategierna har haft en 3-årsperiod av låg avkastning där underprestationen främst skedde i slutet av perioden.
Men vi behöver inte heller investera så långt bort som USA för att ha lyckats bättre än i Sverige. Börslabbets nordiska portfölj har gett +76,9 % avkastning vilket är 61 procentenheter bättre nordisk småbolagsindex (OMX Nordic Mid Cap GI) och 43 procentenheter bättre än nordiskt börsindex. Denna portfölj balanserar om på hösten jämfört med våren som de andra vilket varit en fördel denna 3-årsperiod och gett en ytterligare diversifiering.
Det också ovanstående utveckling visar är också det förrädiska med att jaga avkastning. Under 2020 var utvecklingen den motsatta; då gick den svenska portföljen 65 procentenheter bättre än den amerikanska. Så hur utvecklingen blir ett enskilt år förutspår sällan framtida avkastning. Snarare kan det motsatta ske då utvecklingen över tid återgår till sitt medelvärde.
Praktiska begränsningar
Det finns klara anledningar till att de flesta svenska aktiesparare föredrar att investera i svenska bolag; lägre courtage, ingen växlingsavgift och bättre insikt i bolagen. Vi känner till våra svenska bolag och det är lättare att sätta sig in i en svensk rapport än en amerikansk form 10-K.
Därför är vi också bättre på att diversifiera internationellt när det kommer till fonder. Fonder utgör majoriteten av svenskarnas aktieägande och endast 25 % av vårt fondsparande är investerade i Sverigefonder. Att använda fonder är också en bra start för att få internationell diversifiering om sparandet inte är stort.
Men det går också att även investera små belopp i Börslabbets strategier. Att flera strategier inkluderas i portföljerna är för att sprida riskerna inom en marknad. Som vi sett de senaste åren kan det däremot vara viktigare att sprida riskerna mellan marknader. Dessutom har det visat sig ge likvärdig avkastning att investera i topp 10 aktier i de amerikanska strategier som topp 20 de senaste åren vilket gör att man inte måste ha många aktier per strategi i USA (rekommendationen på 20 aktier per strategi kommer från de amerikanska studierna på strategierna).
Det gör att det inte finns stora barriärer för att diversifiera internationellt som kvantitativ investerare. För att göra det enklare har jag också därför tänkt uppdaterade det rekommenderade antalet aktier till 10 aktier per strategi i USA här på Börslabbet och i den amerikanska portföljen. För som vi sett de senaste åren kan vi lättare lyckas med att investera systematiskt på börsen genom sprida våra investeringar över flera marknader.