Något som ofta efterfrågas här på Börslabbet är att byta ut aktierna oftare i sin portfölj. Man vill vara mer aktiv och agera snabbare på marknadsändringar. Problemet är att allt vi gör på börsen kostar. För aktierna i Börslabbets strategier kostar varje byte runt 0,5 % inkluderat courtage och spread. Men genom att använda smarta tekniker kan vi balansera om oftare och samtidigt ha en likvärdigt antal byten och omsättning i portföljen. En sådan teknik kallas “banding” vilket vi ska titta mer på i denna studie.

Sammanfattat: Med hjälp av banding kan vi byta ut aktierna oftare i strategierna. Avkastning och omsättningen i portföljen blir likvärdig som att handla kvartalsvis. Bäst är att välja den metod man föredrar.

Vad är “banding”?

“Banding” är ett koncept där man byter ut en aktie om den faller utanför ett band eller spann. Om man investerar i tio aktier per strategi innebär det i praktiken att man säljer en aktie om den hamnat utanför topp 20. Sen köper man in den aktie som rankas högst och som inte finns i portföljen från tidigare. Det gör att vi håller aktier längre i portföljen och sätter högre krav på de aktier som köps än de som säljs.

I en artikel av Robert Novy-Marx visar han att “banding” varit den effektivaste metoden för att få bra avkastning och samtidigt minimera kostnader. I artikeln undersökte han några vanliga kvantitativa strategier mellan 1975-2016 i USA. “Banding” lyckades både att fånga signalen i strategin och samtidigt minska omsättningen.

Den stora fördelen med “banding” är att vi löpande byter ut aktier i strategin över tid. Förespråkare för metoden menar att vi blir mindre beroende av säsongseffekten och det minskar risken att balansera om vid en dålig tidpunkt. Dessutom kan det kännas skönt att inte behöva byta alla aktier vid samma tillfälle.

Momentum med banding

För att se hur väl banding fungerar med Börslabbets strategier undersöker vi först sammansatt momentum. Momentum är den strategi som gynnas mest av att uppdateras ofta då den utgår från prisrörelser. Tabellen nedan visar hur banding har fungerat med momentum med månadsvis och kvartalsvis ombalansering (efter säsongsmönster) där aktier säljs om de åkt ur topp 20 %. Period och metodik är densamma som Börslabbets studie på strategierna.

Med månadsvis ombalansering ger banding något högre avkastning medan för kvartalsvis ombalansering ger banding klart lägre avkastning. Det innebär att vi främst bör använda banding om vi vill balansera om oftare. Detta eftersom vi inför en slags “broms” i reaktionen på signaler vilket gör att vi reagerar för långsamt vid kvartalsvis ombalansering.

Ser vi till omsättningen för strategin minskar den ordentligt om vi använder banding i portföljen. Nedan visas omsättning i procent av portföljen. Att investera månadsvis med banding innebär 230 % omsättning vilket är samma som att byta ut aktierna kvartalsvis. Med en kostnad på 0,5 % per byte i form av spread och courtage innebär det en kostnad på 1,15 % per år att investera i sammansatt momentum med båda ombalanseringsmetoderna.

Är månadsvis ombalansering med banding bättre än kvartalsvis?

Resultaten visar att vi får något högre avkastning att balansera om varje månad med banding än kvartalsvis. Det är samma resultat som Novy-Marx fick i sin artikel för USA (han tar däremot inte hänsyn till säsongsmönstret vid ombalansering).

Men resultaten håller inte i de robusthetstester jag alltid gör på strategierna (exempelvis variera period, portföljstorlek, minsta börsvärde och sektorer). Den metod som gett bäst avkastning har varierat beroende på urval. Speciellt om vi ombalanserar kvartalsvis efter säsongsmönster som är starkt i momentum. Att den metod som är bäst varierat över tid syns i grafen nedan. Det gör att resultaten för de två ombalanseringsmetoderna har varit ganska likvärdiga. Därför är det bäst att välja den som passar en själv.

Det som var konsistent i robusthetstesterna är att den aktiva risken (avvikelse mot index) alltid ökade med banding och att månadsvis ombalansering med banding alltid var bättre än utan banding. Det har mycket att göra med att månadsvis ombalansering lägger större vikt på den senaste månadens kursrörelser som är mer slumpmässiga och ofta återgår till medelvärdet (mean reversion).

För att minska påverkan från den senaste månaden hade vi istället kunnat subtrahera den när vi mäter momentum (som ofta görs i akademiska studier på momentum). Det hade ökat vår avkastning på samma sätt som banding med månadsvis ombalansering. En lägre påverkan från den senaste månaden fås redan när vi investerar med banding och kvartalsvis ombalansering eftersom ingen av dessa metoder gynnas av att ta bort den senaste månadens utveckling.

Trendande strategier med banding

För de trendande strategierna har vi fått något högre avkastning att använda banding och ombalansera mer frekvent. Givet en 50 % högre omsättningen per år innebär det en merkostnad på 0,25 % per år (vid en kostnad på 0,5 % per byte). Justerat för detta ger det marginellt högre avkastning att byta ut aktierna kvartalsvis med banding jämfört med årsvis. Därför är det även lämpligt för de trendande strategierna att välja den metod som man är mest nöjd med. Även för de trendande strategierna ökar den aktiva risken något med banding.

Välj en metod och följ den

Det resultaten visar är att vi kan ombalansera mer frekvent med banding till liknande omsättning i portföljen. Avkastningen över tid har varit ganska likvärdig och det handlar mest om att välja vad man själv gillar. Vissa vill byta ut sina aktier löpande under året, andra vill göra det vid några få tillfällen. Det viktiga är därför att välja den ombalanseringsmetod som passar en själv och köra på det.

Man bör sen undvika att göra är att utvärdera sin metod under kortare perioder. Risk för dålig timing kommer alltid att finnas oavsett strategi. Ibland lyckas vi pricka vinnarna med den ena metoden, ibland med den andra. Grafen nedan visar skillnaden i 3-månadersavkastning för de olika ombalanseringsmetoderna för momentum och det är ofta det skiljer 5-10 %.

Även under längre perioder har avkastningen varierat och under 2010-talet fanns det 3-årsperioder där avkastningen skiljde över 10 % i CAGR. Trots detta var den totala skillnaden under hela 2010-talet endast 0,3 % i CAGR mellan de två metoderna. Det visar verkligen att investera kvantitativt är att investera statistiskt där enskilda utfall kan variera mycket.

Banding bra om man vill ombalansera oftare

Det denna studie visar är att banding är en riktigt bra metod för att balansera om portföljen oftare utan att höja omsättningen. Metoden är perfekt för de som vill vara mer aktiva och har svårt med att endast byta ut aktierna var 3:e eller 12:e månad. Dessutom går det att argumentera för metoden utifrån att vi sprider ut byten, blir mindre beroende av säsongseffekten och att den fungerat bättre än kvartalsvis ombalansering i USA.

Här i Sverige är resultaten mer likvärdiga och som vi sett har slumpen en stor påverkan på utfallet. Därför handlar det främst om att välja den metod som passar en själv. Att investera systematiskt på börsen är som ett marathonlopp där det viktigaste är att hålla ut och vara långsiktig. Därför är det bäst att göra det på det sätt som man är mest bekväm med.