Historisk värdering och nyckeltal för Börslabbets utländska strategier

Henning HammarAllmänt, Strategier2 Comments

Tidigare följde vi upp hur de historiska värderingenarna och nyckeltalen var för de svenska strategierna här på Börslabbet sedan Börslabbet startades. Nu tar vi och fokuserar på de internationella strategier som finns här, alltså de som också investerar utanför landets gränser. Här finns både Norden och USA som båda är enkla att investera i från Sverige och är klart större marknader än bara den svenska.

Vi undersöker den genomsnittliga värderingen och nyckeltal som varit i slutet av augusti efter att Q2-rapporterna kommit och då det också är ett lägligt datum att ombalansera strategierna under andra halvåret. Internationella strategier finns här på Börslabbet sedan 2018 och vi undersöker därmed hur värderingen varit bland strategierna sen dess. Vi utgår från topp 20 aktier i varje strategi i Norden och topp 50 aktier i varje strategi i USA för att få bra övergripande statistik över varje strategi.

Norden

Trendande värde

Först ut är Trendande värde där vi sett en sjunkande värdering över åren som visas i tabellen nedan. Som lägst var värderingen förra året efter krisen och vi har nu en liknande värdering som är något lägre utifrån vinstmått så som P/E, P/FCF och EV/EBITDA men något högre utifrån mer konstanta mått som mot försäljning (P/S) och eget kapital (P/B). Notera att börsen är ner något sen den 31:a augusti vilket gör att värderignarna är ännu lägre i dagsläget. Direktavkastningen har också den minskat efter coronakrisen till följd av indragna utdelningar. Allmänt är värderingarna fortsatt låga trots att Trendande värde varit den bästa strategin i år i Norden och ligger nu lägre än snittet för de senaste åren. Storleken på bolag har också varit ganska konstant de senaste 3 åren.

Trendande värdeBörsvärde (msek)P/EP/SP/BP/FCFEV/EBITDADirektavk. (%)
2018-08-3115032,013,21,021,8023,77,65,7
2019-08-3135728,911,30,721,5715,87,65,7
2020-08-3128187,010,90,641,627,86,92,9
2021-08-3135823,910,80,781,667,65,93,9
Snitt28692,911,60,81,713,77,04,5

Trendande utdelning

Utdelande bolag i Norden skiljer sig mot det vi observerat i Sverige de senaste åren. Här har vi inte alls sett samma minskande direktavkastning då nordiska bolag inte blev tvingade att dra in utdelningarna som de svenska. Bolagen i strategin i år har den högsta noterade direktavkastningen och det lägsta marknadsvärdet i snitt mot tidigare år.

Trendande utdelningBörsvärde (msek)Direktavk. (%)
2018-08-3132571,26,6
2019-08-3127718,17,2
2020-08-3144733,66,0
2021-08-3112501,97,8
Snitt29381,26,9

Trendande kvalitet

Trendande kvalitet har i år gått mot större bolag med lägre avkastning på kapital jämfört med tidigare år som tabellen nedan visar. Det höga medelvärdet beror mycket på att Novo Nordisk och Atlas Copco, Nordens och Sveriges största bolag, har hamnat i strategin. Den lägre avkastningen på kapital jämfört med förra året beror därför på att bolagen är just större, då dessa har svårare att åstadkomma lika hög avkastning. Totalt sett är avkastning på kapital fortsatt hög och ligger på i runt 40 % på avkastning på kapital (ROE, FCFROE) och investerat kapital (ROIC).

Trendande kvalitetBörsvärde (msek)ROEROAROICFCFROE
2018-08-3127866,447,9
2019-08-31140361,942,8
2020-08-3130925,342,318,464,157,6
2021-08-31172198,937,718,239,940,1
Snitt92838,142,718,352,048,9

USA

De amerikanska strategierna har haft en varierande värdering genom åren. Här utgår vi från topp 50 efter varje strategi i jämförelse med topp 20 ovan. Först tittar vi på topp 50 efter sammansatt värde som alltså är de billigaste 50 bolagen på de amerikanska börserna. Som syns nedan var värderingen lägst under 2019-2020, främst mot mer konstanta termer så som försäljning (P/S) och eget kapital (P/B) samt i form av återköp och direktavkastning (shareholders yield). Som också noteras är att vi i år har de lägsta värderingarna mot vinster i form av P/E och EV/EBITDA. Alltså har bolagens värdering gått upp något mot försäljning och eget kapital, men att värdebolagen i snitt gör bra vinster och värderingen är fortsatt låg mot dessa.

Sammansatt värdeBörsvärde (MUSD)P/EP/SP/BP/FCFEV/EBITDAShareholders yield (%)
2018-08-313907,87,90,71,47,36,38,5
2019-08-312915,06,70,40,85,84,715,3
2020-08-313001,47,80,60,73,85,411,8
2021-08-314217,26,30,81,04,94,26,4
Snitt3510,37,20,61,05,45,110,5

Ser vi till Trendande värde som tar topp 10 % billigaste bolagen efter sammansatt värde och sen tar topp 50 bolag efter momentum fås resultaten i tabellen nedan. Dessa är alltså de billigaste bolagen med momentum i ryggen. Som syns är värderingen här också låg i relation mot vinster och kassaflöden jämfört med föregående år (P/E, P/FCF och EV/EBITDA) medan den är likt snittvärderingen efter P/S och P/B samt ger lägre shareholders yield än normalt.

Trendande värdeBörsvärde (MUSD)P/EP/SP/BP/FCFEV/EBITDAShareholders yield (%)
2018-08-317956,013,80,72,635,27,25,5
2019-08-3111477,310,51,61,412,07,66,3
2020-08-314912,312,90,61,69,97,47,7
2021-08-316050,09,71,21,66,88,24,3
Snitt7598,911,71,01,816,07,66,0

Sammanfattning

Liksom i Sverige ser vi att de internationella strategierna har fortsatt låg värdering trots att börserna världen över har gått upp markant. Speciellt med avseende på vinster har bolagen de lägsta värderingarna under de senaste 4 åren medan värdering mot försäljning och eget kapital ligger nära snittet. Detta trots att värdeaktier har haft ett riktigt bra år det senaste året. Direktavkastningen för utdelningsaktier i Norden är också fortsatt hög och avkastning på eget kapital är hög, om än något mindre än föregående år. Alltså går det att säga att vi både i Sverige och internationellt kan köpa billiga aktier trots den stora uppvärdering vi sett av världens börser.

2 Comments on “Historisk värdering och nyckeltal för Börslabbets utländska strategier”

  1. Topp 20 i norden blir väl 60 aktier är inte börslabbet nordiska portfölj topp 10 (30)

    Och den amerikanska topp 20 (40)

    ?

    1. Hej Jan,

      Ja, det stämmer, de nyckeltal som visas ovan är för topp 20 som skulle bli 60 aktier i den nordiska portföljen och topp 50 för den amerikanska som blir 100. Tanken är inte att man ska investera efter detta, utan valet föll på att ha topp 20 och topp 50 för att få bättre statistik över värderingen av bolagen i strategierna för att minska påverkan för enskilda bolag och se övergripande om aktierna i strategierna / faktorerna blivit dyrare eller billigare genom åren.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.