Utvecklingen för faktorer och Börslabbets strategier i år

Henning HammarAllmänt, Strategier8 Comments

Vi har haft ett riktigt bra börsår i år i coronakrisens spår och Stockholmsbörsen har gett en avkastning på strax under 30 % hittills i år. Nu när över två tredjedelar av året har passerat kan det vara intressant att följa upp hur Börslabbets strategier och hur de underliggande faktorerna presterat i år, för att få en uppfattning över vad som fungerat bra och vad som fungerat mindre bra under året.

De faktorer vi utgår från är värde, kvalitet, utdelning och momentum. Dessa har historiskt gett en bättre avkastning än börsen och bygger på underliggande beteendemisstag investerare gör. Börslabbets strategier kombinerar de olika faktorerna i sitt urval av aktier för att på ett så bra och enkelt sätt investera i dessa. För mer bakgrund kring faktorerna rekommenderas att läsa ”Värde, kvalitet och momentum på Stockholmsbörsen” och Börslabbets studie ”Vad fungerar på Stockholmsbörsen?”.

Det vi kommer att titta på är hur avkastningen sett ut i år till och med månadsskiftet 2021-08-31 om man antingen ombalanserat årsvis eller om man ombalanserat kvartalsvis efter säsongsmönster. Ombalanserar man årsvis är det den 1:a mars efter alla årsrapporter kommit ut (aktierna innan dess är från 1:a mars föregående år) medan balanserar man kvartalsvis gör man det efter säsongsmönster den 1:a mars, juni, september och december (en månad innan kvartalsslutet på grund av en säsongseffekt i momentum).

Notera att alla resultat utgår från stängningskurs den sista varje månad, investerar exakt likaviktat och ignorerar eventuellt courtage och spread. Detta gör att avkastningen blir något högre än vad en riktigt handlad portfölj kan realisera. Vi kollar både på strategierna som helhet och de underliggande faktorerna. Genom att undersöka de underliggande faktorerna kan man också få en bra uppfattning för hur väl sina egna investeringar presterat mot sin investeringsstil även om man är aktiv stockpicker. Föregående uppföljningar finns för 2019, för 2020 vid liknande tidpunkt förra året och för 2020 som helhet.

Sverige

Årsvis ombalansering

Först undersöker vi hur avkastningen varit om vi ombalanserat den 1:a mars och varit investerade fram till och med 2021-08-31. Följande är utvecklingen för topp 10 aktier per strategi (prisutveckling exkl utdelning och avgifter):

Avkastning för topp 10 aktier som ombalanseras vid årsskiftet

Som syns har Trendande värde och kvalitet gått riktigt bra i år medan Trendande utdelning gått sämre. Bästa aktierna i strategierna är New Wave och AddLife som båda nästan dubblat aktiekursen under perioden medan den sämsta aktien är Proact IT. Stockholmsbörsens prisindex är upp med 29 % under perioden vilket gör att alla strategier gått bättre än index och totalt har snittet varit nästan 10 procentenheter bättre.

Tar vi topp 40 aktier efter de primära faktorerna, vilket motsvarar ca topp 15 % av aktierna på Stockholmsbörsen, är avkastningen följande:

Avkastning för topp 40 aktier som ombalanseras vid årsskiftet

Utifrån de primära faktorerna har alltså värde gått bäst, därefter kvalitet och sämst har utdelning gått. Vi ser att det är värde som gått bäst i år, till skillnad mot kvalitet som gick bäst förra året. Som togs upp i förra årets inlägg om ”Björnmarknader och krisinvestering” är det just värde som tenderar att gå bra efter en kris, vilket vi nu sett.

Kvartalsvis ombalansering efter säsongsmönster

Hade vi istället uppdaterat portföljen kvartalsvis efter säsongsmönster (1:a december, 1:a mars, 1:a juni, 1:a september) hade utvecklingen varit följande för topp 10 aktier:

Avkastning för topp 10 aktier som ombalanseras kvartalsvis

Här inkluderas också sammansatt momentum som behöver ombalanseras kvartalsvis. Vi ser att Trendande värde har gått riktigt bra i år, medan Trendande kvalitet inte gynnats av mer frekventa ombalanseringar. Mycket av detta har berott på att momentum inte har gått bra i år till motsats mot förra året då den var överlägset bästa strategin. Faktum är att det är under de senaste 2 månaderna som momentum kommit igen, fram till halvårsskiftet var avkastningen bara på 3,4 %.

Ser vi till topp 40 aktier efter de primära faktorerna fås en helt annan bild:

Avkastning för topp 40 aktier efter de primära faktorerna som ombalanseras kvartalsvis

Vi ser här att kvalitet är den faktor som gått bäst i år och att den i år missgynnats av att kombineras med momentum. Däremot har både värde och utdelning gynnats av att kombineras med momentum och i snitt har de kvartalsvis uppdaterade faktorerna gått klart bättre än börsen.

Norden

Årvis ombalansering

Om vi nu breddar vårt investeringsuniversum och inkluderar hela Norden träder en liknande men något annorlunda bild fram. Nedan visas topp 10 aktier efter Börslabbets strategier från årsskiftet (ej justerat för eventuella valutaeffekter):

Avkastning för topp 10 aktier som ombalanseras vid årsskiftet

Som syns har Trendande värde också här gått klart bäst medan de andra två strategierna gått något bättre än index OMX Nordic SEK PI som är upp med 24,8 %. Bästa aktie är IT-bolaget Tecnotree som har mer än dubblat aktiekursen, medan sämsta aktie är också ett IT-bolag, Lime Technologies, båda i strategin Trendande kvalitet.

Ser vi till topp 40 aktier efter de primära faktorerna fås en utveckling där värde gått klart bättre än index medan de andra faktorerna utvecklats likt index:

Avkastning för topp 40 aktier som ombalanseras vid årsskiftet i Norden

Kvartalsvis ombalansering efter säsongsmönster

Om man istället hade investerat kvartalsvis efter säsongsmönster hade följande varit avkastningen för topp 10 aktier:

Avkastning för topp 10 aktier som ombalanseras kvartalsvis i Norden

Som syns är avkastningen något lägre för Trendande värde men att de andra två Trendande strategierna gynnats av mer frekvent ombalansering. Något som sticker ut är också att momentum gått klart bättre i Norden än i Sverige. Som vi ser i tabellen nedan för topp 40 aktier efter primära faktorer är det också fallet:

Avkastning för topp 40 aktier efter de primära faktorerna som ombalanseras kvartalsvis i Norden

Alltså har det i år varit ett bra år att investera efter momentum i Norden. Men det har också varit hittills ett år där både värde och kvalitet presterat sämre i Norden än i Sverige. Det visar på att det är en skillnad att investera i Norden mot i Sverige och även om Börslabbets strategier har haft likvärdig avkastning över tid i båda marknaderna kan det vara vettigt att diversifiera över de båda marknaderna.

USA

I USA utgår vi endast från hur utvecklingen varit om vi investerat vid årsskiftet och hållit aktierna tills den 2021-08-31. Nedan visas avkastningen för topp 20 aktier efter de strategier som finns här på Börslabbet:

Avkastning för topp 20 aktier på den amerikanska börsen

Som syns har värde gått ganska bra i år, något över de 20,4 % som S&P 500 har gått upp med och klart bättre än småbolagen som strategierna främst investerar i där Russell 2000 (småbolagsindex) är upp med 15,3 %. Också hade det visat sig vara helt okej att investera i topp aktier efter momentum och hålla tills idag. Jämför vi med förra året har återigen Trendande värde gått bäst och under året har rent värde gått klart bättre än förra årets krisår.

Det är också stor skillnad på hur strategierna presterat under 2021. Värdestrategierna gick klart bättre än S&P 500 under första kvartalet, medan de gick sämre under andra kvartalet. För mer bakgrund kring detta kan jag tipsa om att läsa OSAMs kommentar över hur kvantitativa strategier i USA gått under första halvåret. Fortsatt är i alla fall värdespreaden hög i USA och vi har inte sett någon markant minskning även om värde gått något bättre på senare tid.

Sammanfattning

Årets avkastning efter olika faktorer och Börslabbets strategier har varit något bättre än börsen i år. Vissa varianter har gett klart högre avkastning, medan andra något lägre. Det som framträder från alla varianter som visas här är att det varit ett bra år för värdeaktier. Bästa strategierna hittills i år över alla Börslabbets strategier har varit Trendande värde i både Sverige och Norden och Sammansatt momentum i Norden vilket är intressant då värde och momentum brukar prestera olika bra under olika perioder.

En annan insikt från årets utveckling är att momentum är klart en periodisk effekt. Under 2019 presterade den inte alls bra för att sen glänsa under 2020. I år var det sämsta strategin vid halvårsskiftet för att nu snabbt ta igen det sen dess. Det är viktigt att tänka på när man investerar efter denna faktor, då den är klart mer aktiv än de andra och har en klart högre aktiv risk. Vi kan också se att det skiljer sig klart mellan olika marknader hur väl momentum presterar.

Något som jag inte tagit upp här i inlägget är hur väl det har fungerat att investera tvärtom Börslabbets strategier. Om man exempelvis hade man investerat i de topp 10 dyraste aktierna vid årsskiftet efter sammansatt värde tills idag hade man fått -9 % avkastning i skrivande stund. Motsvarande är +4 % för de med lägst sammansatt ROI (kvalitet). Alltså har det klart gått bättre att investera efter faktorerna än tvärtom.

Totalt har det varit en intressant utveckling i år där vi såg värde som den främsta faktorn i våras medan momentum tog ikapp under sommaren. Det ska bli intressant nu under hösten vad som går bäst. Det vi såg förra hösten var ett stort skifte från momentum till värde och det kanske blir något större sånt skifte nu igen. Under sommaren gick faktiskt alla faktorer helt okej och klart bättre än börsen och vi får se om det fortsätter.

8 Comments on “Utvecklingen för faktorer och Börslabbets strategier i år”

  1. Hej.

    Hur ser det ut om man investerar mer koncentrerat, dvs top 5 i varje strategi?

    //R

    1. Hej,

      Utifrån samma metodik som ovan är statistiken följande för topp 5:
      Sverige
      Årsvis trendande strategier 29,5 % i snitt
      Kvartalsvis alla strategier 32,3 % i snitt

      Norden
      Årsvis trendande strategier 26,1 % i snitt
      Kvartalsvis alla strategier 32,4 % i snitt

      Så det har varit lägre avkastning än topp 5 i år. I allmänhet har det varit bättre att investera bredare i år. Topp 20 har gett ännu bättre avkastning än topp 10 ovan på 40,0 % (trendande årsvis) och 48,3 % (kvartalsvis). Detta då momentum har fungerat mindre bra i år, vilket speciellt drabbat de mer koncentrerade portföljerna.

  2. Hej och tack.

    Vad blir motsvarande utfall om man tittar på att man investerat enligt Börslabbetportföljen med Top 5 i varje strategi? Dvs årsvis ombalansering av de trendande strategierna (15 aktier) och kvartalsvisombalansering av momentum (5 aktier)?
    //R

    1. Bra fråga, den blir 30,6 % i år för topp 5 mot 35,3 % för topp 10 aktier. Alltså något lägre. Notera också att detta utgår från stängningskursen för aktierna den sista varje månad och exklusive courtage och spread så avkastningen för Börslabbets svenska portfölj som investerat under samma period har varit något lägre än avkastningen för topp 10 som visas här.

  3. ”Investing for a living” har tittat på att använda trendföljning för att bestämma vilka kvant strategier man ska vara investerad i för tillfället. Just för att faktorerna är olika framgångsrika under olika perioder.
    Hans slutsats var att det fungerar utmärkt. Han använde 3 års CAGR som momentummått för ranking.

    Hur tror du det skulle funka på svenska marknaden med ovanstående strategier? Skulle det kunna minska känsligheten för hur man väljer att ombalansera ett enskilt år?

    1. Har kollat lite på det där med faktormomentum då det varit ett hett ämne senare år. Har dock inte gjort några större tester och endast gjort några korta tester på hur länge en strategis överprestation håller i sig. Det jag funnit ifrån mina korta tester är att det är mer kortsiktig faktormomentum som gäller (det som fungerar senaste 3 månaderna tenderar att fortsatta kommande månaden) och har inte funnit att det håller i sig över år. Detta blir svårt att använda rent praktiskt då det kostar mycket att byta aktier varje månad men fungerar bra som guide i vad som troligen fungerar kommande tiden. Är lite skeptiskt till 3 års-momentum då momentum oftast är en effekt som verkar på kort sikt över medellånga perioder, men har inte undersökt det i detalj.

      Tror dock inte det skulle påverka känsligheten av kvartalsvis vs årsvis ombalansering då det beror mycket på de individuella aktierna. Strategierna är ju statistiska satsningar på faktorer och har gett liknande avkastning över tid, men för att det ska ske behöver man investera i tillräckligt många aktier över tid för att det ska ”konvergera” mot det historiska snittet. Enskilda år kan det skilja sig markant, har följt upp det och det skiljer sig i snitt 10 % varje år mellan kvartalsvis och årsvis ombalansering, uppemot 20 % enskilda år. Går tyvärr inte helt att komma ifrån.

  4. Mycket intressant läsning, tack! Blir dock inte klok på hur trendande kvalitet Sverige (topp 10) med säsongsvis omplacering kan ge 16% emedan endast en placering (Sverige, topp 10) vid årsskiftet skulle ge 38% och topp 40 säsongsvis omplacering ger 58% (!), hur kan det bli så stor variation ?

    1. Jag håller med dig att det var udda och trodde att det främst var aktievalet som blev olyckligt, eftersom det finns många perioder där årsvis och kvartalsvis kan skilja sig 20 procentenheter med avkastning enskilda år (håller på att sammanställa ett inlägg om det).

      Men du hade helt rätt, det var felaktigt och anledningen var att jag missade justera rätt för aktiesplittar. Det var ett besvärligt år att sammanställa avkastningen då det varit en mängd aktiesplittar, och det spökar speciellt när ombalanseringen blir kvartalsvis (split ena kvartalet men inte andra). Nu är resultaten uppdaterade och mer vettiga. Ska uppdatera metodiken för framtiden.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *