Historisk värdering och nyckeltal för Börslabbets svenska strategier

Henning HammarAllmänt, Strategier4 Comments

Värdering är det som historiskt drivit avkastningen för aktier och börsen och historiskt har börsen gett en realavkastning likt det inverterade P/E-talet, också kallad earnings yield (E/P), över längre tidsperioder. Det är också det som ligger bakom större delen av den överavkastning man får för värdeaktier, då dessa historiskt varit lägre värderade än index och därmed resulterat i en högre avkastning då de får en högre earnings yield. Då vi har haft en period av ganska stor uppvärdering av Stockholmsbörsen och ganska stora variationer inom börsen kan det vara intressant att följa upp hur Börslabbets strategier värderas nu jämfört med tidigare år.

I augusti gick jag igenom värderingarna på Stockholmsbörsen i generella drag. Där noterades att börsen som helhet då hade en värdering nära P/E 25, men där värderingarna på börsen skiljer sig åt. En stor del av bolagen hade en ganska låg värdering på under P/E 20, medan vi har en del av marknaden som är högt värderad med klart högre P/E-tal, vilket gör att värderingarna skiljer sig åt en del på börsen.

Nu över till Börslabbets strategier i Sverige där vi går igenom deras historiska genomsnittliga värderingar och nyckeltal sen Börslabbet startades sommaren 2017. Alla dessa är alltså utifrån vad som historiskt fungerat på Stockholmsbörsen och är utifrån de faktiska aktielistor som funnits här på Börslabbet. Vi utgår från topp 20 aktier för att få bra statistik och utifrån de aktier som uppdaterats i slutet av augusti varje månad och utgår därmed ifrån senaste kvartalsrapporten för Q2. Under perioden som dessa listor redovisas för är Stockholmsbörsens prisindex (OMXSPI) upp med ca 80 %, alltså närmare en dubblering av börsvärdet vilket bör tas i beaktning när man utvärderar strategiernas värdering över åren.

Sedan listorna sammanställdes har vi sett en nedgång på börsen på nästan -10 %. Detta bör tas i beaktning när man läser siffrorna nedan och går generellt att minska värderingstalen med 10 procent eftersom de flesta aktier tenderar att följa börsen när den går ner.

Trendande värde

Först ut är Trendande värde i Sverige som väljer ut de billigaste bolagen från sammansatt värde och sen köper de med bäst momentum. Nedan visas den historiska värderingen för topp 20 aktier. Som syns är denna lägre i år mot snittet om vi jämför mot både P/E, P/FCF och EV/EBITDA. P/S och P/B är mer i nivå med det historiska snittet, vilket beror på att många värdebolag redovisat bra marginaler det senaste året under återhämtningen.

Lägst värdering var det under 2019 då strategin hade haft en sämre period mot index efterföljande den högsta värderingen vi sett som var under 2018. Det intressanta i år att värderingarna är fortsatt låga trots att Trendande värde gått bäst i år och att värderingen har sjunkit de senaste 3 åren trots en uppgång på 60 % för Stockholmsbörsen. En annan trend är att mindre bolag nu dominerar portföljen.

Trendande värdeBörsvärde (msek)P/EP/SP/BP/FCFEV/EBITDADirektavk. (%)
2017-08-3130840,314,50,852,0413,78,83,1
2018-08-3128039,414,80,912,0625,77,74,7
2019-08-3128409,711,80,641,6316,66,84,5
2020-08-3114701,315,90,832,0217,17,31,3
2021-08-3113155,712,60,822,3310,76,83,0
Snitt23029,313,90,82,016,87,53,3

Trendande utdelning

Nästa strategi som är värdebaserad är Trendande utdelning. Denna har haft en ganska varierande nivå av direktavkastning över åren där vi såg en toppnotering innan coronakrisen och en efterföljande bottennotering. Utdelningar blev ganska hårt drabbade under pandemin i och med regeringens policy att man inte fick stöd om man delade ut pengar till sina aktieägare. Detta har också påverkat strategin och är den strategi som gått sämst i år. Det ser ut som att det är större bolag som dominerar strategin i år men är skevt då stora bolag drar upp medelvärden markant. Ser vi istället till medianvärdet på bolagen i strategin i år är det ca 5 miljarder, lägre än exempelvis för två år sen då det var ca 8 miljarder.

Då direktavkastningen minskat kan man dra slutsatsen till att värderingarna gått upp. Men med det resonemanget var börsen dyrare i slutet av augusti 2020 än augusti 2021 trots att index gick upp med 41 % mellan dessa datum. Den största anledningen till den mindre direktavkastningen är just de regler som uppstod under krisen och ser vi till exempelvis Norden som helhet har vi inte samma fenomen där, utan där har direktavkastningen snarare ökat.

Trendande utdelningBörsvärde (msek)Direktavk. (%)
2017-08-3121848,45,1
2018-08-3123250,15,8
2019-08-3153271,06,0
2020-08-3164015,12,3
2021-08-31126162,84,2
Snitt533371,84,8

Trendande kvalitet

Trendande kvalitet är den strategi som gått bäst under de senaste åren då börsen främst gillat kvalitet- och tillväxtbolag. Nedan visas utvecklingen för de underliggande måtten på avkastning på kapital. Under de första tre åren användes bara avkastning på eget kapital (ROE) men har därefter breddats till att inkludera flera mått av avkastning på kapital. Vi ser att ROE har minskat, vilket beror främst på att vi nu mäter flera mått, medan de andra måtten är blandat högre respektive lägre än förra året. Det är svårt att dra direkta slutsatser annat än att avkastningen på eget kapital har minskat något och att det finns fortfarande många bolag på Stockholmsbörsen som levererar hög avkastning på kapital. Avkastningen är runt 30 % om vi ser till eget kapital (ROE och FCFROE) och investerat kapital (ROIC) och bolagen är något mindre i genomsnittligt börsvärde än tidigare år.

Trendande kvalitetBörsvärde (msek)ROEROAROICFCFROE
2017-08-3128202,141,4
2018-08-3120933,054,7
2019-08-3154188,632,7
2020-08-3118035,728,413,737,434,8
2021-08-3116018,729,915,833,629,5
Snitt27475,637,514,735,532,2

Sammanfattning

Trots att Stockholmsbörsen har gått upp mycket de senaste åren är värderingen av värdeaktier fortsatt låg och vi har inte sett en vidare uppvärdering av dessa. Alltså har värdespreaden på börsen ökat under de senaste åren vilket historiskt har korrelerat med en högre efterföljande avkastning av värdeaktier. Dessutom har de blivit ännu billigare i och med senaste månadens nedgångar. Utdelningsbolagen däremot drabbades hårt av pandemin då de fick dra in sina utdelningar och har inte uppnått samma nivå på direktavkastning som innan. Avkastning på kapital är fortsatt hög för kvalitetsbolag, även om det går att tolka att den minskat något mot innan krisen.

Något som också kan tilläggas är att vi fokuserar här främst på värderingen bland värdebolagen vilka är låga. Kvalitets- och momentumbolagen däremot har klart högre värderingar. Men där utgår man primärt från momentum och det kan skifta när vad som är populärt skiftar. Därför fungerade momentum och kvalitet helt okej efter IT-bubblan trots att de under IT-bubblan dominerades av högt värderade bolag.

I detta inlägg följde vi upp hur den historiska värderingen varit för de aktier som publicerats här på Börslabbet sedan start. Det vore intressant att följa upp för hela perioden över Börslabbets studie vilket är ett framtida projekt. Inom snar framtid kommer en uppföljning på bloggen för de nordiska och amerikanska strategierna.

4 Comments on “Historisk värdering och nyckeltal för Börslabbets svenska strategier”

  1. Hej Henning!

    En fråga som kanske är lite off-topic, men om jag ska starta en ny portfölj inspirerad av börslabbets strategi, ska jag köpa de aktuella aktierna i de trendbaserade listorna nu och uppdatera i mars igen och köpa de momentumbaserade nu och sedan ombalansera i december?

    1. Hej Andreas,

      Ja, det är vettigast. Allmänt så gynnas strategierna av mer uppdaterad information så det är oftast bäst att välja de senaste aktierna och sen börja ombalansera efter lämpligt schema.

  2. Hur skulle det vara att köra sammansatt momentum top 20 och uppdatera den varje månad istället för att blanda in de trendande strategierna. Det verkar ju som att de högst rankade aktierna från de trendande strategierna dyker upp på momentumlistan top 20. Blir det inte så att fler bolag från de trendande strategierna kommer upp på momentum top 20 när de går bra och färre när ren momentum går bättre.

    Känns som en smart (?) förenkling som kanske kan hänga med lite i skiften i vilka strategier som går bra.

    1. Hej! Jag håller med att det är ett visst överlapp mellan strategierna, speciellt då alla har en momentumkomponent. Ser vi över hela backtestperioden har de gett ganska liknande avkastning att köra topp 20 momentum som de trendande strategierna. De har också fått ganska lik riskjusterad avkastning, men där skillnaden är att de Trendande strategierna har en något lägre aktiv risk (avvikelse från index).

      Ser vi däremot till enskilda perioder kan det skilja sig en del. Exempelvis under perioden 2009-2014 som var bra för värde gick de Trendande strategierna bättre. Sen under 2020-2021 som var bra för momentum gick dessa bättre. Därför kan det vara bra att just kombinera värdefokuserade strategier så som Trendande värde och Trendande utdelning med momentum/tillväxt-strategier som momentum och Trendande kvalitet. Det syns också tydligt i år där värdestrategierna är ner med -13 % och momentum/tillväxt är ner med -28 % (lite motsatt utvecklingen 2020 där momentum/tillväxt gick klart bättre).

      Så ja, det går att förenkla, men det finns fortfarande anledningar till att ha flera olika typer av strategier i portföljen för att sprida riskerna mellan olika faktorer och få en jämnare avkastning. Dessutom som jag kommer att visa i en kommande studie är det inte alltid som enbart momentum fungerar bäst, utan bland storbolagen har värdestrategierna fungerat klart bättre.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *