Börsutvecklingen styrs till stor del av utvecklingen i den underliggande ekonomin och konjunkturen. När det går dåligt för ekonomin minskar vinsterna för företagen och aktiepriserna sjunker samt vice versa. Det är främst förändringen som påverkar och vi får låg avkastning när vi går från hög- till lågkonjunktur och bra avkastning när vi går från låg- till högkonjunktur.

Det gör att det är när omständigheterna ser som värst ut som de bästa investeringslägena dyker upp. “Buy when there is blood in the streets” är ett känt investeringscitat krediterat till Rothschild. Därför har man fått klart högre avkastning att investera i lågkonjunktur än i högkonjunktur.

När det kommer till kvantitativa strategier som Börslabbets är de än mer påverkade av konjunkturen. Perioderna av underprestation sker när vi går mot sämre tider och perioderna av överprestation sker när vi går mot bättre tider. Hur det sker, varför det sker och hur vi kan använda det är temat på detta inlägg.

Konjunkturbarometern och Börslabbets strategier

För att mäta hur det går för konjunkturen använder vi Konjunkturinstitutets barometerindikator som publiceras i slutet av varje månad. Den är i snitt 100 över tid. Är den högre än 100 är stämningsläget starkare än normalt och är den lägre är stämningsläget svagare än normalt.

I grafen nedan visas barometerindikatorn jämfört med den rullande årsavkastningen för Börslabbets strategier. Avkastningen korrelerar starkt med utvecklingen av konjunkturen. Då börsen blickar in i framtiden tenderar också avkastningen leda konjunkturutvecklingen. Men en sak är i alla fall tydlig; det är efter lågkonjunktur man har fått högst avkastning för strategierna.

Vi investerar i kvantitativa strategier med förhoppningen att få högre avkastning än börsen. Här blir det ännu tydligare att överprestationen främst sker när vi går ut ur lågkonjunktur (se grafen nedan). Motsatt sker perioder av underprestation oftast när vi går in i lågkonjunktur.

Det stämmer också väl överens med de senaste årens utveckling. Strategierna presterade bättre än börsen under åren 2020-2021 när ekonomin gick från låg- till högkonjunktur. De gick sedan sämre under åren 2022-2023 när ekonomin gick från hög- till lågkonjunktur. Det förklarar också en stor del varför strategierna gått bättre i USA som inte har gått in i lågkonjunktur utan har haft en bra tillväxt under 2022-2023.

Avkastning utifrån konjunkturen

Vi kan också titta på vad avkastningen varit efter att barometerindikatorn varit under eller över 100 vilket visas i nedanstående tabell. I snitt har avkastningen varit mer än det dubbla när indikatorn varit under 100 än över och antalet fall av negativ årsavkastning halveras.

Ännu större skillnad blir det om vi fokuserar på perioderna när ekonomin är i lågkonjunktur (under 90) eller i högkonjunktur (över 110). Att investera i lågkonjunktur ger nästan 50 procentenheter högre avkastning och klart färre negativa utfall än om vi investerar i högkonjunktur.

Resultaten visar att vi får högre avkastning när stämningsläget är lägre än normalt och när ekonomin är i lågkonjunktur. Det är också var vi är i nuläget och barometerindikatorn har varit under 90 under en stor del av 2023. Det är i lägen som nu när ekonomin går kärvt och det inte ser bra ut som vi kan fynda. En stor anledning till det är att aktier ges ut på rea.

Värderingar och barometerindikatorn

För något annat som korrelerat väl med barometerindikatorn är värderingen för de billigaste aktierna på börsen. De är historiskt som billigast under lågkonjunktur och som dyrast under högkonjunktur. Aktier är som sagt dyra när allt ser bra ut och billiga när ekonomin går dåligt.

Det gör att statistiken ovan stämmer väl överens med avkastningen utifrån värdeaktiers värdering. Avkastningen efter att värderingen är under den historiska medianen är nästan identisk med om stämningsläget i ekonomin är under det normala (indikatorn under 100). Värderingar och konjunktur går hand i hand vilket de också gjorde förra året då vi både hade lågkonjunktur och värderingar en bra bit under det historiska snittet.

Strategierna bygger på överreaktioner på framtida vinster

Strategierna är främst baserade på faktorerna värde och momentum. Det finns flera teorier om varför de fungerar men en av de mer övertygande är att det beror på överreaktioner på framtida vinster. Då vinsterna varierar under konjunkturen blir därför prestationen extra påverkad av ekonomins utveckling.

I värdeaktier blir investerare för pessimistiska kring framtida vinster då värdeaktier tenderar att ha fallande vinster och sämre framtidsförutsikter. Det kan ofta bli straffat när man går in i en lågkonjunktur men det är också då marknaden överreagerar (och värdeaktier blir för billiga). Därför påverkas värdeaktier extra mycket av konjunkturen och det är oftast värdeaktier som går bäst direkt efter en björnmarknad.

Momentumaktier drivs av att investerare är för optimistiska kring framtida vinster. När ekonomin och vinsterna krymper är det inte mycket att vara optimistisk över. Istället går momentum som bäst när ekonomin förbättras och växer vilket den gör majoriteten av tiden. Så även momentum speglar den underliggande vinstutvecklingen i företagen.

Om dagens läge

Det resultaten visar är att ekonomin går i cykler och med det avkastningen för kvantitativa strategier. Det förklarar också varför avkastningen varit lägre under det senaste året när vi haft lågkonjunktur. Sen när det vänder till det bättre tenderar avkastningen att hänga med och ge bättre avkastning än börsen. När det sker vet vi aldrig och vi får se om dagens marknad har rätt med att prisa in framtida räntesänkningar och konjunkturförbättring.

Men en sak är säker; det är efter perioder av lågkonjunktur vi får högst avkastning på strategierna. Om vi får en längre lågkonjunktur innebär det bara att vi får ett längre fönster för att investera och köpa aktier billigt. Sen kan börsen och strategierna bjuda på bra avkastning i flera år framöver när ekonomin förbättras. Därför är det nu under lågkonjunktur som det varit bäst att investera i aktier och speciellt i kvantitativa strategier.