Uppdatering av Börslabbets studie till 2019-12-31

Henning HammarStrategier, Studier och backtest14 Comments

Börslabbets studie ”Vad fungerar på Stockholmsbörsen?” är nu uppdaterad med ny data till 2019-12-31 för att få med utvecklingen för de senaste tre åren efter studiens första publicering. Testet utgår nu också från kvartalsrapporter från år 2012 vilket gör att mer aktuell data tas med. Istället för att exkludera bolag under 500 miljoner i hela testet exkluderas de 20 % minsta bolagen, vilket under senare tid motsvarar 500 miljoner och på så vis skapar en bättre representation för den historiska utvecklingen. I och med uppdateringen sker det också några små förbättringar av Börslabbets strategier som i mer detalj studeras i detta inlägg.

Nedan visas resultatet för det uppdaterade backtestet och det är mycket likt det som publicerats i föregående version. Som syns har det tydligt varit strategier som gått bra på Stockholmsbörsen och vi har nu data för de senaste 19 åren för dessa.

(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)

De förbättringarna som lagts till i strategierna är:

  • Ett sammansatt mått på avkastning på kapital, kallad sammansatt ROI (return-on-investement).
  • Kvalitetsfilter för sammansatt momentum för att undvika bolag av dålig kvalitet som drivits av spekulation.

För att läsa mer om förbättringarna se studien på förbättringar av strategierna. De nya förbättringarna kommer att implementeras vid nästa uppdatering av Börslabbets strategier här på sidan.

Det vi kan sett nu tre år efter publiceringen av den första studien var både perioder där strategierna gått bättre än index och perioder där de gått sämre. Strategiernas cykliska beteende har fortsatt och det ska bli intressant att se hur utvecklingen kommer att ske kommande år. Totalt sett har strategierna gett 72 % i avkastning mot 43 % för Stockholmsbörsen och 37 % för ett likaviktat index. Bästa strategin senaste åren har varit Trendande kvalitet då investerare flockat till aktier som lyckats leverera bra tillväxt och avkastning på kapital. Det var också den typen av strategier som var de bästa strategierna under 2019. Sämre har det gått att investera i Trendande värde då värdeaktier i allmänhet haft en sämre period. Nu får vi se om detta är fortsatt samma tema kommande tre år eller om det vi ser ett skifte.

I och med uppdateringen av strategierna kommer det också ett uppdaterat backtest på Börslabbets svenska portfölj och uppdaterade portföljregler som kommer att implementeras vid ombalanseringen vid månadsskiftet. Mer info om detta kommer i ett framtida inlägg.

14 Comments on “Uppdatering av Börslabbets studie till 2019-12-31”

  1. Tack för intressant inlägg. Efter att ha läst på om systematisk momentum var det en reflektion jag hade om kvalitén vilket ni nu fixat. Kort fråga, finns det studier på dels uppdateringsfrekvens? (1 mån bättre än 12 mån vid sammansatt momentum?) och om det skulle kunna skiljas åt beroende på storlek av bolagen? Typ kortare men aggressivare momentum på mindre bolag.. Tack än en gång för bra info!

    1. Hej! I allmänhet skiljer det sig och ju kortare ombalanseringsperiod brukar bli desto bättre. Har inte riktigt hittat att månadsvis ombalansering är bättre än kvartalsvis om man tar hänsyn till kvartalseffekten på börsen. Har lite uppdaterad data på det under samma period som det uppdaterade testet. Nedan är för topp 20 aktier efter sammansatt momentum med kvaltietsfilter:

      Månadsvis ombalansering: 28,4 % per år
      Kvartalsvis ombalansering (efter säsongseffekt): 31,9 % per år
      Årsvis ombalansering: 20,9 % per år

      Här finns liknande studie i USA men under en längre period: https://alphaarchitect.com/2015/11/16/how-portfolio-construction-affects-momentum-funds/

      Har inte sett några resultat gällande om det skiljer sig på småbolag eller större bolag, utan de flesta separata tester har visat ganska liknande trend.

  2. Tack för svaret, uppskattas!

    Däremot tror jag mig ha läst att du skrivit att om man ändrar på bolagsstorleken så kan det påverka?

    1. Det stämmer! Fick frågan här på Börslabbet tidigare och under testet ovan ökar avkastningen om man exkluderar de största aktierna för sammansatt momentum. Gjorde test där jag exkluderade topp 40 % (utöver botten 20 %) vilket innebär ett spann på ca 500-5000 miljoner i marknadsvärde senaste åren och har lett till en avkastning på 36,8 % avkastning per år, Sharpe 1,46, Sortino 2,50. Nu är det under en period där småbolag gett klart högre avkastning än storbolag, så kanske inte så konstigt. Men momentum är klart en bra småbolagsstrategi och om man vill går det mycket väl att exkludera large cap bolagen i screenern.

  3. Superspännande analyser, lika fascinerande läsning varje gång!
    En fundering. Ser att Trendande värde är ”sämst” på alla parametrar (årlig avkastning, Sharpe, Sortino och max nedgång).
    Borde det inte bli en bättre total för Börslabbets strategi (svenska kvartalsportföljen) om man tog bort Trendande värde och bara körde de tre andra? I alla fall om man investerar långsiktigt. Förstår att under vissa perioder kan Trendande värde vara bäst.

    1. Det beror mycket på att senaste 3 åren sen förra studien publicerats har värde gått dåligt på börsen. Hela 10-talet var ett decennie för tillväxt och momentum medan värde gick dåligt. Fallet var det motsatta under 00-talet där värde gick bäst. Vad som kommer hända under 20-talet är svårt att säga, men det kan mycket väl vara ett decennie för värde eftersom senaste åren påminner mycket om åren inför 2000 och värdespreaden är på högsta nivån sen dess: https://investerarfysikern.se/2019/12/vardespreaden-pa-hogsta-nivan-sen-it-bubblan/ Det är också ett bra komplement till de andra strategierna samt visat sig fungera världen över i andras tester. Så därför en stor anledning till att den är med bland Börslabbets strategier.

  4. Är kvalitetsfiltret för Sammansatt momentum (diskvalificera bolag med dåliga F-scores om jag förstår rätt) gällande för alla strategier eller ses värde/utdelning/kvalitet-komponenterna i strategierna som kvalitetsfiltret i de fallen? Kanske Sammansatt momentum ska döpas om till Trendande F-score?

    1. Bra förslag på Trendande F-score. Kanske inte riktigt är så eftersom det är topp 80 % av bolag efter F-score och sen momentum, men det är liknande. Huvudprincipen är momentum och kvalitetsfiltret tar mest bara bort de mest spekulativa aktierna.

      Ja, det stämmer att kvalitetsfiltret endast är för momentum. I de andra strategierna blir det knappt någon skillnad. Kollade nyligen och det är knappt någon aktie som kommer i dessa strategier med låg F-score. Det är just kombinationen med värde/kvalitet/utdelning + momentum som gör att de sorterar bort de sämsta aktierna och kombinationen fungerar som ett kvalitetsfilter. Värde/utdelning/kvalitet/momentum för sig gynnas alla av F-score-filter så det är gynnsamt om man också ska köra en ren värdestrategi. Därför kör exempelvis OSAM det eftersom de har rena värde- och momentumstrategier där de applicerar kvalitetsfilter.

  5. Intressant att filtrera bort storbolag.

    Går det att ta fram trendande värde ranking och exkludera large cap här på börslabbet? Eller måste jag räkna ut det själv på börsdata?

    1. Var lite oklar i svaret ovan men det gäller sammansatt momentum. För de trendande strategierna (trendande värde, trendande utdelning och trendande kvalitet) fås inte bättre avkastning om man tar bort storbolagen. Avkastningen blir ganska lik, men volatiliteten blir högre om man tar bort storbolagen vilket drar ner riskjusterad avkastning. Syns också ganska tydligt i screenern i dagsläget att det är klart större bolag i de trendande strategierna mot sammansatt momentum.

      Allmänt har värde fungerat bättre bland större bolag, medan momentum bättre bland mindre bolag. Men vill man fokusera på att investera i småbolag är det bara att ignorera de största bolagen i screenern.

  6. Hej Henning!

    Här kommer en praktisk fråga.
    Jag undrar när du rangordnar bolagen för respektive strategis nyckeltal, använder du poängsystem per percentil som i What Works on Wallstreet (alltså 1-100) eller 1-x där x är antal bolag som finns med i screeningen.

    Mvh

    Tack! 🙂

    1. Hej! Förstår inte riktigt frågan, men de trendande strategierna väljer ut topp 40 och sen sorterar efter momentum. Så sorteringen sker efter det där sen topp 5, 10 eller 20 väljer ut de aktier som rankas högst efter momentum efter att den första sorteringen skett.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *