Vi befinner oss just nu mitt i börs- och konjunkturcykeln. Vi är mittemellan låg- och högkonjunktur och börsen är varken dyr eller billig. Räntesänkningarna verkar vara över och nästa steg ser ut att bli räntehöjningar.
Det gör att vi snart lämnar de positiva förutsättningarna bakom oss där börsen har fått medvind av räntesänkningar och komma ut ur lågkonjunktur. Ännu har vi medvind, men förr eller senare kommer vi att få räntehöjningar eller högkonjunktur. Det har lett till lägre efterföljande avkastning för börsen och därför ska vi titta på vad som historiskt varit bäst att äga när det sker.
Räntehöjningar
Styrräntan har en stor påverkan på börsens utveckling eftersom den både påverkar ekonomin och likviditeten på marknaden. När räntan sänks går ekonomin bättre, likviditeten förbättras och vice versa. Därför vill vi äga mer aktier vid räntesänkningar och mindre vid räntehöjningar.
Tabellen nedan visar snittavkastning efterföljande 12 månaderna för Stockholmsbörsen och andra tillgångar/strategier beroende på ränteändring. Vid räntesänkning ger börsen och trendföljning (exponerad mot aktier) bäst avkastning. När räntan höjs vill vi hellre vara defensivt investerade i räntor och guld.
| Stockholmsbörsen | Trendföljning | Obligationer | Korta räntor | Guld | |
|---|---|---|---|---|---|
| Räntesänkning | +26 % | +26 % | +7 % | +2 % | +5 % |
| Räntehöjning | -5 % | +5 % | +5 % | +3 % | +17 % |
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Att guld ger bra avkastning efter räntehöjningar kan kännas kontraintuitivt. Detta då allmän kunskap säger att guldpriset är negativt korrelerad med räntan. Men det är några viktiga skillnader: 1) det sker momentant medan här mäter vi 1-årig avkastning, 2) räntehöjningar följs oftast av lågkonjunktur som sänker kronan och långräntor. Därför har guldet varit bland det bästa att äga efter räntehöjningar vilket även visas i grafen nedan (skuggat område).
(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Konjunkturen
Börsens avkastning styrs till stor del av förändringar vilket gör att konjunkturen har varit bra att utgå ifrån. Vid lågkonjunktur, då allt ser dåligt ut, tenderar ekonomin att förbättras på sikt, medan vid högkonjunktur tenderar den att försämras. Därför har börsen gett högre avkastning efter lågkonjunktur och lägre efter högkonjunktur.
Tabellen nedan visar avkastningen beroende på var vi är i konjunkturcykeln. Börsen och trendföljning är det självklara alternativet när ekonomin är svag. Allteftersom ekonomin förbättras blir avkastningen lägre och vid högkonjunktur (>110) är räntor och framförallt guld att föredra.
| Konjunkturbarometern | Stockholmsbörsen | Trendföljning | Obligationer | Korta räntor | Guld |
|---|---|---|---|---|---|
| Under 90 | +26 % | +22 % | +6 % | +2 % | +10 % |
| 90-100 | +19 % | +20 % | +6 % | +2 % | +6 % |
| 100-110 | +14 % | +16 % | +4 % | +1 % | +13 % |
| Över 110 | -9 % | +1 % | +2 % | +2 % | +15 % |
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Defensiva tillgångar bäst efter räntehöjningar och högkonjunktur
Efter räntehöjningar och högkonjunktur vill vi därför främst vara defensivt positionerade och ha mer i räntor och guld. Det är då vi får lägst ersättning för att ta risk och resultaten visar tydligt att vi bör agera kontracykliskt. I stort sett är det bara att agera utifrån vad Riksbanken säger åt oss; vara offensiva när de sänker räntan och defensiva när de höjer.
Här på Börslabbet går signalerna att följa via det nya riskindexet i månadsbrevet. Riskindexet är mellan 0-10 och visar när vi bör ta minimalt (0) och maximalt (10) med risk. Det utgår från ränteförändringar, konjunktur och börsvärdering. När räntan höjs och ekonomin är i högkonjunktur är riskindex lågt och vi vill investera defensivt som resultaten ovan och tabellen nedan visar.
| Stockholmsbörsen | Trendföljning | Obligationer | Korta räntor | Guld | |
|---|---|---|---|---|---|
| Riskindex 5 och över | +22 % | +20 % | +5 % | +2 % | +8 % |
| Riskindex under 5 | -7 % | +4 % | +3 % | +2 % | +14 % |
(Avkastning utifrån backtest på Stockholmsbörsen. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
När kommer nästa räntehöjning och högkonjunktur?
När vi får nästa räntehöjning eller högkonjunktur är den aktuella frågan. Vid årsskiftet såg det ut att kunna ske kring årsskifte 2026/2027. Detta kan nu ändras i och med kriget i Iran som kan resultera i högre inflation och lägre tillväxt. Det märks i marknadsräntorna där 2-årsräntan har börjat öka. Det brukar ske ett halvår innan styrräntan höjs och om 2-årsräntan fortsätter stiga kan vi få en räntehöjning i höst. Men det beror självklart på hur situationen utvecklar sig. Det betyder däremot inte att man behöver agera redan nu.
Det viktiga är att resultaten ovan är efter det att man börjat höja räntan eller ekonomin är i högkonjunktur. Det lönar sig sällan att agera före det och börsen tenderar att toppa under det efterföljande året efter den första signalen. Vi är fortsatt i ett läge där börsen har gett bra avkastning de efterföljande 12 månaderna. Det viktiga är därför att ha en plan för hur vi ska agera när förutsättningarna ändras framöver. Därför kan det redan nu vara bra att tänka igenom detta och det ska vi kolla på i nästa inlägg.