Denna sida introducerar de amerikanska strategier som finns här på Börslabbet. De är tagna från flera olika studier om vad som fungerar på den amerikanska börsen, se mer info under varje strategi.

Trendande värde och sammansatt värde

Boken ”What Works on Wall Street” är den mest kompletta undersökningen av vilka nyckeltal som fungerat på USA-börsen de senaste 50 åren. I boken testas en mängd olika nyckeltal och kombinationer av nyckeltal. De kom fram till att olika nyckeltal presterade olika bra under olika perioder. Däremot visade sig att en kombination av flera nyckeltal slår de flesta enskilda nyckeltalen. Därav skapade de nyckeltalet ”Sammansatt värde” vilket består av de enskilda nyckeltalen P/E (pris/vinst), P/B (pris/eget kapital), P/S (pris/försäljning), P/FCF (pris/fritt kassaflöde), EV/EBITDA (företagsvärde / rörelseresultat före avskrivningar och amorteringar) samt direktavkastning plus återköp. Detta sammansatta tal visade sig vara bäst för att hitta de billigaste bolagen på börsen.

Om man kombinerade det sammansatta värde-talet med momentum, alltså bolagets prisuppgång, får man fram en strategi som heter ”Trendande värde”. Det är den bästa strategin som de kom fram till i ”What Works on Wall Street” med en avkastning på 21,2 % per år för en portfölj på 25 aktier mot 11,2 % för hela börsen under perioden 1964-2009 med årsvis ombalansering. Att kombinera värde och momentum ger extra bra resultat då de är negativt korrelerade och skapar en jämnare avkastning. I boken väljer de aktier utifrån 6 månaders prisuppgång, men har i senare publikationer visat att en sammansatt mått på prisuppgång över flera perioder är bättre. Strategin här på Börslabbet använder det sammansatta måttet på momentum.

Sammansatt värde som strategi har också bekräftats internationellt i boken ”Value Investing”  av James Montier där en portfölj baserad på sammansatt värde med 30 aktier gav 25 % per år i avkastning under perioden 1985-2007 med årsvis ombalansering. Också här i Sverige har sammansatt värde och trendande värde visats sig vara riktigt bra strategier, vilket visas i Börslabbets studie ”Vad fungerar på Stockholmsbörsen?”.

Företagsmultiplen – EV/EBIT

Företagsmultipeln, EV/EBIT, har visat sig vara den bästa enskilda parametern för att hitta billiga bolag på den amerikanska börsen. Den undersöktes i detalj i boken ”Quantitative Value” av författarna Wesley Gray och Tobias Carlisle. Det är också den värdefaktor som finns med i Magic formula som är skapad av Joel Greenblatt, men där Gray och Carlisle visade i sin bok att endast företagsmultiplen är bättre än Magic formula. I böckerna ”Deep Value” och ”The Acquirers Multpile” går Tobias Carlisle ner på djupet om hur investerare använt företagsmultipeln framgångsrikt genom åren och hur en koncentrerad värdestrategi fungerat historiskt. Kända förvaltare som Warren Buffett, Carl Icahn och Joel Greenblatt är alla investerare som använt företagsmultipeln.

Företagsmultipeln, EV/EBIT, är en variant av P/E-talet men som också tar hänsyn till belåning. EV står för ”enterprise value” och är marknadsvärdet plus belåning. EBIT står för ”earnings before interest and taxes” och är rörelseresultatet för företaget. Med kvoten EV/EBIT illustreras då värderingen av bolaget i relation med hela bolagets belåning och marknadsvärde, vilket gör att den blir svårare att manipulera jämfört med P/E-talet. En annan variant som Carlisle tagit fram kallas ”The Acquirer’s Multiple” och använder istället OP = operating profit för EBIT. Operating profit/operating earnings räknas ut genom att ta omsättning minus kostnaden för varor och verksamheten, medan EBIT räknas ut som vinst efter skatt plus ränta och skatt. Därmed kan de två nyckeltalen skilja sig något då operating profit inte räknar med enstaka vinster som exempelvis försäljning av tillgångar och vara mer rättvis för att beräkna ett bolags värdering. I Börslabbets screener finns båda varianterna och det är endast en liten skillnad mellan de två alternativen.

Studierna på företagsmultipeln har visat att den gett 21,3 % avkastningen under perioden 1950-2013 om man investerat likaviktat i topp 5 % av amerikanska bolag av topp 40 % största bolagen på amerikanska börsen. Inkluderar man mindre bolag fås en högre avkastning och varianten Acquirer’s Multiple har gett 18,6 % per år under perioden 1972-2017 med en portfölj på 30 bolag och ett lägsta marknadsvärde på 50 miljoner dollar (de stora bolagen gav 17,9 % per år under samma period). Gränsen för marknadsvärde är därför 50 miljoner dollar i Börslabbets screener. Testerna utfördes med årsvis ombalansering.

Sammansatt momentum

Momentum har visat sig vara en av de bästa strategierna på börsen och ett perfekt komplement till värde. Det används bland annat i Trendande värde och i boken ”What Works on Wall Street” kom de fram till att det är den bästa strategin för att hitta tillväxtbolag. I tester här på Börslabbet har momentum visat sig vara den bästa strategi vi testat, se vår studie. Börslabbets sammansatta momentum-strategi är framtagen på samma sätt för den amerikanska börsen då också O’Shaughnessy Asset Mangement (OSAM) visat i sina studier att det är bästa momentummåttet.

Momentum gås också igenom i detalj i boken ”Quantitative Momentum” av Wesley Gray och Jack Vogel. I denna bok går de igenom den forskning som finns bakom momentum. Eugene Fama, som fick nobelpriset för sin teori om effektiva marknader, har bland annat utnämnt momentum som främsta faktorn. Gray och Vogel går visar också på att momentum har en stark säsongseffekt och att det är bäst att balansera om ofta, exempelvis kvartalsvis. Det innebär att mest optimalt är det att balansera om en momentumportfölj i början av mars, juni, september och december.

Studier har visat att sammansatt momentum har gett bra avkastning historiskt. I boken Quantitative Momentum har de visat på en avkastning på 19,18 % per år för stora bolag (topp 40 %) på den amerikanska börsen under perioden 1974-2014 med kvartalsvis balansering efter säsongsmönster. O’Shaughnessy Asset Mangement har i sina studier visat på att 18 % avkastning för sammansatt momentum i småbolag med ett marknadsvärde på 50-200 miljoner dollar under åren 1970-2015. Småbolag ger också i denna strategi bättre avkastning och det skiljde hela 4,2 % per år mellan stora och mindre bolag i deras studie (notera att skillnaden mellan avkastning i de två studierna är på grund av strategi och metodik, inte storlek på bolag).

Net-nets

Net-nets är en känd värdeinvesteringsstrategi som fundamentalanalysens fader Benjamin Graham introducerade. Han själv förvaltade en sådan strategi framgångsrikt med över 20 % i avkastning per år i 30 år. Hans lärljunge Warren Buffett implementerade också denna strategi framgångsrikt i början av sin karriär och lyckades få runt 40-50 % i avkastning per år. Den nämns bland annat i den ökända värdeinvesteringsboken ”The Intelligent Investor” och har därefter undersökts i ett flertal studier.

Net-net innebär att man köper ett bolag för dess ”net current asset value”. Det innebär att man tar bolagets omsättningstillgångar minus skulder och jämför detta med marknadsvärdet. Om bolaget är billigare är det en net-net. Det innebär att bolaget alltså är värt mindre än likvidationsvärdet, som uppskattas vara omsättningstillgångar minus skulder. Alltså kan bolaget välja att likvideras och du som ägare får då mer tillbaka än det du betalat för bolaget. Denna strategi är något svårare att implementera då det är främst mycket små och illikvida bolag som är net-nets och de flesta har ett marknadsvärde på under 100 miljoner dollar.

Studier har visat att net-nets gett en riktigt bra avkastning över tid. I boken ”The Net Current Asset Value Approach to Stock Investing” av Victor Wendl gav net-nets en avkastning på 27,7 % per år för bolag över 30 miljoner dollar under åren 1950-2009 de år portföljen var fullinvesterad. I en studie i boken ”Deep Value”  gav net-nets en avkastning 38,7 % under åren 1970-2013 och Montier visade på en avkastning på 35 % per år under åren 1985-2007 i boken ”Value Investing” för en global net-nets strategi.

Ett bra verktyg i utvärderingen av net-nets är Piotroskis F-score som utvecklades för att sortera ut tillgångsbolag efter bättre kvalitet. F-score kan ha ett värde mellan 0 och 9 och mäter 9 olika kriterier på företagets lönsamhet, balans och effektivitet. Följande är kriterierna:

  1. Positivt resultat
  2. Positivt operativt kassaflöde
  3. Avkastning på tillgångar högre än föregående året
  4. Operativa kassaflödet större än resultatet
  5. Räntebärande skulder lägre än föregående år
  6. Balanslikviditeten högre än föregående år
  7. Antalet aktier densamma eller lägre än föregående år
  8. Bruttomarginalen högre än föregående år
  9. Omsättningshastigheten högre än föregående år

I Börslabbets net-nets screener finns F-score med för varje företag som är uträknad utifrån ovanstående kriterier. Som vägledning är F-score 0-3 inte bra, 4-6 är okej och 7-9 är bra.

Notera att net-nets kräver mer analys. Biotech-bolag, investmentbolag och prospekteringsbolag är alla typer av bolag som kan klassas som net-nets men inte riktigt passar in i net-nets definitionen och screenern här på Börslabbet är anpassad för att sortera bort dessa. Kinesiska bolag kan behöva mer analys då deras balansräkningar inte alltid är fullt tillförlitliga, de kan försvinna från marknaden och det är inte lika enkelt att likvidera ett kinesiskt bolag. Därmed bör man utföra en noga analys innan man köper en net-net.