Styrräntorna håller på att sänkas av världens centralbanker där Riksbanken gjorde sin första sänkning i maj och FED nu i september. Perioden av höga räntor ser ut att vara över och vi går emot lägre räntor. Därför är det intressant att se hur Stockholmsbörsen presterat under tidigare perioder av räntesänkningar. Speciellt ska vi titta på hur tydligt sambandet är mellan Riksbankens styrränta och börsens avkastning och hur detta samband har varit ännu starkare för Börslabbets strategier.

Stockholmsbörsen avkastning vid sjunkande räntor

Vi har haft fyra räntesänkningsperioder de senaste 30 åren. Grafen nedan visar efterföljande årsavkastningen för Stockholmsbörsen jämfört med styrräntan där ett tydligt samband träder fram; avkastningen är hög efter att räntan sänks och låg när räntan höjs. (Notera att under 2020 användes värdepappersköp (QE) istället för räntesänkningar och även då var avkastningen hög).

Detta blir ännu tydligare om vi tar fram statistik för perioden uppdelat i respektive räntesänkningar och -höjningar. Vid räntesänkningar är avkastningen nästan det dubbla medan den är nära noll vid höjningar. Det märks även i antalet utfall av negativ avkastning som är enbart 6 % vid räntesänkningar mot 46 % vid räntehöjningar. Det finns alltså en klar korrelation mellan styrräntans riktning och Stockholmsbörsens avkastning.

Börslabbets strategier

Liknande går även att se för Börslabbets strategier. Som syns i grafen nedan har alla perioder av högst avkastning skett när Riksbanken sänkt styrräntan (om vi även inkluderar Riksbankens värdepappersköp 2020).

Skillnaden i avkastning mellan räntesänkning och -höjning är över 40 procentenheter vilket är högre än för Stockholmsbörsen. Det gör att Börslabbets strategier är till och med mer påverkade av styrräntan.

Räntan styr ekonomi och börs

Det Riksbanken vill göra med sin styrränta är att styra ekonomin (därav namnet). Som vi ser blir det tydligt där styrräntan gasar respektive bromsar ekonomin vilket i sin tur påverkar börsen. När räntan sänks ökar tillväxten och företagens vinster samt att aktier blir attraktivare gentemot räntor. Motsatsen sker när räntan höjs och penningpolitiken blir åtstramande.

Att räntan styr ekonomin innebär också att det har varit kraftfullare att utgå från styrräntan än konjunkturen (barometerindikatorn). Skillnaden i Stockholmsbörsens avkastning mellan räntesänkning- och höjning är 27 procentenheter jämfört med 17 procentenheter om man utgår från barometerindikatorn (över/under 100). Skillnaden för Börslabbets strategier är 41 procentenheter jämfört med 22 procentenheter om man utgår från barometerindikatorn.

Det som blir tydligt i dessa resultat är att Riksbanken styr ekonomi, värderingar och börs genom att sätta räntan. Allt är i linje med den typiska börscykeln där centralbankens likviditet- och räntecykel är i centrum. Det gör att tidigare studier här på Börslabbet om hur avkastning hör ihop med konjunktur och värderingar egentligen är sekundära effekter av räntecykeln.

Om dagens läge

Styrräntan har varit en stark signal i att förutsäga börsens avkastning. Som vi ser är vår högst räntekänsliga ekonomi och börs mycket påverkad av styrräntan. Tillsammans med att vi kommer från lågkonjunktur med positiv börsmomentum talar det för bra avkastning det kommande året.

Sen är det viktigt att komma ihåg att dessa resultat gäller för Sverige och Stockholmsbörsen. USA har varit mindre räntekänsligt vilket märkts de senaste åren. Vi bör därför vara förberedda på att räntesänkningarna kan påverka Sverige mer än USA då räntekänsligheten är högre här.

Summerande kan vi säga är att när Riksbanken sänker styrräntan sänder det en tydlig signal; de vill att ekonomin ska gå bättre. Som resultaten visar har det varit ett bra tillfälle att vara investerad på börsen.