Börslabbets amerikanska portfölj – Strategiernas utveckling 1964-2018

Henning HammarStrategier, Studier och backtest4 Comments

När det kommer till kvantitativa investeringar brukar man säga att ju mer data desto bättre. Alla strategier här på Börslabbet är baserade utifrån tester på vad som långsiktigt fungerat på börsen och speciellt de amerikanska där det finns mest data.

Då det är lättare att förstå genom att visualisera har jag sammanställt den årliga utvecklingen utifrån tester för de underliggande strategierna i Börslabbets amerikanska portfölj som finns här på Börslabbet; trendande värde och sammansatt värde. De är värdestrategier som har årsvis ombalanserats och är också enkla att implementera som svensk sparare då det är relativt billigt att köpa och sälja amerikanska aktier. Läs här för att läsa mer om de enskilda strategierna.

Utveckling 1964-2018

Underliggande data för utvecklingen är utifrån de böcker där strategierna är presenterade. Trendande värde och sammansatt värde är testade i boken ”What Works On Wall Street” för perioden 1964-2009. Där återfinns årlig avkastning för topp 25 aktier efter trendande värde och topp 10 % aktier efter sammansatt värde (tyvärr finns endast topp 10 % med årsdata och som visas här hade en mer koncentrerad portfölj fått bättre avkastning). Efter 2009 har det skett uppdateringar av utvecklingen för strategierna på bloggen Investingforaliving.us.

Nedan visas utvecklingen under perioden 1964-2018 (notera logaritmisk skala). Om man skulle kombinera alla strategier i en kombinerad värdestrategi skulle avkastningen hamnat på 18,8 % per år under perioden mot S&P 500 som gett 9,8 % per år, alltså nästan dubbla avkastningen (exklusive handelskostnader). Den riskjusterade avkastningen mätt med Sharpekvoten är 0,74 mot 0,39 för S&P 500. Som nämndes ovan skulle avkastningen vara lite högre med mer koncentrerade portföljer.

Avkastning utifrån backtest på USA:s börs. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.
Källa: What Works On Wall Street och Investinforaliving.us.

Relativ avkastning

Det svåra med att investera kvantitativt är att det inte fungerar varje år. För att illustrera detta har jag tagit fram den relativa avkastningen mot S&P 500 index. Nedan visas den 3-åriga relativa avkastningen för strategierna och som vi ser kan deras utveckling skilja sig ganska markant åt mot index. Speciellt efter en lång tjurmarknad, som 1990, 2000 och senaste åren har strategierna tenderat att underprestera historiskt. Som också syns kan över- och underprestation variera ganska markant, vilket visar på att det kan vara bra att kombinera olika strategier i en portfölj.

Avkastning utifrån backtest på USA:s börs. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.
Källa: What Works On Wall Street och Investinforaliving.us.

Var långsiktig

Trots att den relativa avkastningen kan variera mellan enskilda år har strategierna gett klart bättre resultat om man är långsiktig. Nedan visas 5-årig rullande avkastning för strategierna och index. Som syns har strategierna gett bra avkastning när index gett nära noll procent på 5 år. Under perioden är den genomsnittliga 5-åriga avkastningen 160 % för strategierna mot 70 % för S&P 500. Enda perioden för strategierna där de gav negativ 5-årsavkastning var under 70-talet. När strategierna går mindre bra mot index, som 1990, 2000 och 2018 har både strategierna i snitt och index gett en okej 5-årig avkastning.

Avkastning utifrån backtest på USA:s börs. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.
Källa: What Works On Wall Street och Investinforaliving.us.

Summering

Som syns i graferna ovan har tester på de amerikanska strategierna visat på hur de gett bra avkastning över tid och under perioden gett dubbla avkastningen mot index. Som också nämns i böckerna om dessa strategier gäller det att vara långsiktig då strategierna inte fungerar varje år och avkastningen går i cykler. Att vara långsiktig lönar sig och illustreras bra då strategierna 5-åriga avkastning ofta överstiger 100 % (alltså en dubblering av kapitalet).

Jag hoppas att det fungerar till lite inspiration att se utvecklingen över längre perioder och hur de strategierna fungerar på sikt. Speciellt är det viktigt efter ett år med negativ utveckling att komma ihåg att det kan vara svårt enskilda år och det gäller att vara långsiktig. För ytterligare läsning rekommenderar jag verkligen What works on Wall Street som ger en mer komplett bild av strategierna.

4 Comments on “Börslabbets amerikanska portfölj – Strategiernas utveckling 1964-2018”

  1. Hej!

    Vilket kapitel beskriver motsvarande Sammansatt värde/Trendande värde i What works on wall street?

    När jag läser boken så verkar det som att de lägger ihop värde-strategierna genom att köpa alla aktier i P/E, P/B och P/S. Och viktar de som kommer upp 2 gånger dubbelt, 3 gånger trippelt etc (Kap 16).

    Detta skiljer sig en del från Börslabbets sammansatta värde, som rankar efter alla variabler och sedan sätter en sammansatt värderank genom att lägga ihop alla rankingar och välja de som har den lägsta sammansatta rankingen.

    Hur ska jag tänka?

    1. Hej! De beskriver den i kapitel 15, sid 302, i den fjärde upplagan. De använder sig av percentiler istället för rangordning vilket gör att det som beskrivs står lite annorlunda men leder till samma resultat:

      ”For each combined group of factors, we assign a percentile ranking (from 1 to 100) for each stock in the All Stocks and Large Stocks universes. If a stock has a PE ratio tat is the lowest 1 percent for the universe it receives a rank of 100; if a stock has a PE ratio in the highest 1 percent for the universe it receives a rank of 1. We follow a similar convention for each of the factors…
      Once all factors are ranked, we add up all their rankings and assign the stocks to deciles based upon their overall cumulative ranking. Those with the highest scores are assigned to decile 1, while those with the lowest scores are assigned to decile 10.”

      Här på Börslabbet används rangordning där den billigaste aktien rankas som nummer 1 och det sammansatta värdetalet ska vara så lågt som möjligt. Det ger samma resultat men där de billigaste aktierna är de med lägst sammansatta rank än som högst poäng i deras fall.

  2. Hej, har ni backtestat enbart sammansatt momentum i amerikanska aktier? och även jämfört 5st, 10st, 20st innehav?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *