Guide: 5 sätt att ombalansera en kvantitativ portfölj

Henning HammarKom igång32 Comments

Hur man ska fördela om sin portfölj är något mycket personligt och beror på flera faktorer. Denna guide är tänkt för att visa vilka alternativ som finns och hur man kan starta och balansera om sin kvantitativa portfölj. De punkter man bör tänka igenom innan man beslutar hur man ska göra är följande:

  • Hur många strategier ska jag följa?
  • Ska jag göra en stor insättning eller månadsspara?
  • Ska jag sprida ut inköpen över året eller endast spara en gång per år?
  • Är mina insättningar ojämna och har jag flera sorters sparande?

Det tar ett tag att hitta det sätt som fungerar för sig själv och min egen del tog det något år innan jag hittade ett system som jag är bekväm med. Var inte rädd att ändra i efterhand om det visade sig inte fungera på det sätt det var tänkt. För att läsa mer introduktioner till hur man sätter ihop sin portfölj se de andra guiderna på denna sida.

Grunderna i en kvantitativ portfölj

Välja strategi

Innan vi går över till att gå igenom de olika alternativen är det först viktigt att gå igenom grunderna i hur man utformar sin kvantitativa portfölj. Först och främst gäller det att välja de strategier man är bekväm med att följa, se guiden till hur du sätter ihop en Börslabbetportfölj. Vi rekommenderar att välja flera olika strategier att följa, då avkastningen kan skilja mycket mellan olika år. Se vårt stora test ”Vad fungerar på Stockholmsbörsen” för att läsa mer om strategierna och deras prestation. Vår rekommendation är att välja mellan 2-4 strategier för att få en bra riskspridning men ändå ha en tillräckligt koncentrerad portfölj.

Välja antal aktier

När man valt antalet strategier som man vill följa behöver man sen välja hur många aktier man ska ha i varje portfölj. I vår studie ”Hur många aktier ska man ha i varje portfölj?” kan man se att historiskt har runt 10 aktier gett bäst avkastning. Det gör det enkelt när man köper aktierna, för månadsvisa inköp blir det en aktie per gång (totalt 12 per år), för årsvisa inköp blir det 10 aktier per gång, sen multiplicerar man det för alla strategier man följer.

Överlappande strategier

En vanlig fråga som kommer upp är hur man ska göra om samma aktie dyker upp i olika strategier. Det enkla svaret är att köpa in aktien i alla strategier. Detta då alla tester som är gjorda för varje strategi är oberoende på vad som finns i den andra strategin. För att följa historisk avkastning bör därför aktien köpas in i alla strategier den dyker upp i. Om man har 10 aktier i varje strategi kommer därmed inte någon aktie utgöra mer än 10 % av den totala portföljen.

Ombalanseringsfrekvens

Ombalanseringstider är något som också är aktuellt när man ska utforma sin portfölj. Olika effekter håller i sig olika länge, så man får väga av vad som är mest optimalt för de strategier man investerar i. Värdeeffekten håller i sig i flera år, medan momentum håller i sig endast under kortare tid (se denna studie). Det som oftast rekommenderas är därmed att balansera om årsvis med värde och trendande strategier, medan att balansera om varje kvartal för en momentum-strategi. Trendande strategier kan balanseras om oftare, men det ska också vägas mot kostnader så som spread och courtage.

När man ska balansera om

Oftast spelar det mindre roll när man ska balansera om, men det kan vara bra att ändå känna att ombalanseringen sker efter alla rapporter kommit ut. De flesta tester är gjorda så att de baserar sig på föregående årsrapport och balanseras om mellan mars – juni, oftast med liknande resultat på överavkastning. Däremot kan säsongseffekter spela in och det kan vara bra att sprida inköpen över året. Speciellt momentum har en säsongseffekt (se Steg 4 i denna studie), där det kan vara bra att balansera om i slutet av februari, maj, augusti och november. En bonus med detta är att då är också de flesta kvartalsrapporterna ute, vilket gör att företagsdatan är uppdaterad.

De olika alternativen

1. Enkla portföljen

Det absolut enklaste sättet att fördela om en portfölj är helt enkelt genom att köpa alla aktier på en gång och balansera om efter ett år. Om man väljer att följa två av Börslabbets strategier och ha 10 aktier i varje blir det helt enkelt att köpa 2×10 aktier där man investerar 1/20-del i varje aktie. Efter ett år byter man ut alla aktier och investerar 1/20-del i de nya aktierna.

Fördelar:

  • Enkelt och minimalt med underhåll.
  • Billigt, kan minska behov av tjänster etc.

Nackdel:

  • Avkastning beroende av omfördelningsdatum.
  • Svårt att månadsspara. Sparandet får vänta tills årliga ombalanseringen för inköp.

2. Kvartalsportföljen

Ett annat enkelt sätt att spara på är att balansera om kvartalsvis, en strategi i taget. Det innebär att man har fyra strategier och fördelar om en strategi per kvartal, exempelvis trendande värde i februari, trendande kvalitet i maj och så vidare. Inköpen blir spridda under året och man kan utnyttja säsongseffekten för momentum. Det blir på så sätt att ha fyra obereonde portföljer som balanseras om årsvis men löpande under året.

Här är ett exempel:

År 1. Investera 1000 kr per aktie i 10 aktier per strategi. Totalt fyra strategier över året, exempelvis 10 000 kr i trendande värde i februari, 10 000 kr i trendande kvalitet i maj och så vidare.

År 2. Balansera om strategierna. Uppdatera varje strategi per kvartal och gör extra insättningar i strategierna. Återigen trendande värde i februari, trendande kvalitet i maj och så vidare. Fortsätt detsamma under år 3 med liknande fördelning.

Fördelar:

  • Enkelt och lätt att balansera om.
  • Sprider inköpen under året.
  • Utnyttjar säsongseffekten.

Nackdelar:

  • Kräver tid under hela året.
  • Kräver en del sparkapital.
  • Kan inte månadsspara.

3. Månadsportföljen aka Börslabbetportföljen

För den som månadssparar och vill spara regelbundet, samt kanske inte investera allt på en gång, är månadsportföljen ett bra alternativ. Det är det sätt Börslabbetportföljen sparar på och sker löpande under året. För att ta Börslabbetportföljen som exempel investerar denna i de tre trendande strategierna här på Börslabbet; Trendande värde, Trendande kvaltiet och Trendande utdelning. Totalt en aktie per strategi köps in, så att det totalt finns tolv aktier per strategi som löpande byts ut. Det innebär att det totalt är 3 aktier per månad som köps och 36 aktier per år.

Det man får göra i detta fall är att bestämma hur mycket som ska investeras varje månad, t.ex. 3 000 kr, och dela med 3, för att få hur mycket som ska köpas i varje portfölj. När sedan ett år har gått och man vill göra extra insättningar kan man öka det som ska investeras. Sen får man också reglera om portföljen gått upp eller ner. Den aktie som köps in är den som rankas högst i varje strategi men inte är köpt i den specifika strategin. Om exempelvis aktie 1 köptes förra månaden, köps aktie 2 denna månad och så vidare, så det totalt är 12 olika aktier i varje strategi. Däremot, om en aktie finns i en annan strategi köps den ändå in, se ovan under ”Överlappande strategier”.

Denna typ av ombalansering är något svårare och kan kräva en del kassa, då man måste jämna ut inköpen mellan månaderna (t.ex. om de tre aktierna som köptes i juni gick ner med -50 % och de tre aktierna som köptes i juli gick upp med + 50 %). Det gör att man bestämmer sig för ett belopp att investera för varje år och ser till att man har råd att göra detta.

Här är ett exempel på hur man kan investera och ombalansera:

År 1: Investera 1000 kr i en aktie varje månad i tre olika strategier. Totalt 1000 x 3 x 12 = 36 000 kr investerat.

År 2: En strategi har gått upp med 30 %, de andra stått stilla, totalt värde 12 000 x 1,3 + 12 000 + 12 000 = 39 600 kr. Nyinsättningar görs på 3000 x 12 = 36 000 kr. Det innebär att totalt 39 600 + 36 000 kr = 75 600 kr ska investeras under år 2 och det är totalt 36 aktieinköp. Därmed investeras 75 600 / 36 = 2 100 kr per aktie under år 2. Och så vidare för år tre. Därmed blir strategierna automatiskt likaviktade.

Fördelar:

  • Bra för månadssparande.
  • Sprider inköpen över året för att minimera säsongseffekt.
  • Hamnar oftare bland topp aktierna under året.

Nackdelar:

  • Mer komplext sparande.
  • Kräver kassa.

4. Trendande månadsportfölj

Ett tips från en användare är att också använda en trendande komponent i månadsportföljen. Första månaden köps alla aktier in efter de tre trendande strategierna, t.ex 10 aktier. Därefter säljs den aktie som hamnat längs ner utanför topp 10 aktierna för månaden och den aktie som hamnat längst upp på listan köps in. Om alla topp 10 aktierna är desamma behålls dessa. Som exempel: SCA och ABB som var i topp 10 under föregående månad åker båda ner utanför topp 10. SCA hamnar på plats 13 och ABB på plats 19. Samtidigt går H&M upp på plats 3 i listan och blir den högst rankade nykomlingen. Därmed säljs ABB och H&M köps in. På så sätt behåller man trendande aktier och säljer de som slutat trenda.

Denna typ av ombalansering funkar också bra för en momentumportfölj där man vill minimera ombalanseringen. Detta eftersom en momentumportfölj kan behöva balanseras om frekvent vilket kan leda till höga kostnader.

Fördelar:

  • Får med en trendande komponent i ombalanseringen.

Nackdelar:

  • Svårt med att investera regelbundet, då aktierna i portföljen kan ligga kvar länge. Lösning är att öka successivt i alla aktier allteftersom.

5. Kvartalsvis momentumportfölj

Momentum-effekten är som ovan beskrivet ganska kortvarig och behöver balanseras om oftare än en värdeportfölj. Med kvartalsvis ombalansering görs detta inte alltför ofta och succesivt under året. Dessutom kan man utnyttja den säsongseffekt som finns i momentum (se ovan under ombalansering). Det man då kan göra är att köpa in topp 10 aktier efter sammansatt momentum, fördela om portföljen sedan i slutet av februari, maj, augusti och november.

Fördelar:

  • Fördelas om ofta och utnyttjar momentumeffekten på bra sätt.
  • Mindre kostnader mot kvartalsvis ombalansering.
  • Utnyttjar momentumeffekten.

Nackdelar:

  • Svårt med månadssparande.
  • Beroende på ombalanseringsdatum.

Summering

Det finns en hel del sätt man kan balansera om sin portfölj på och här i detta inlägg är det endast ett antal av dessa. De som är mer aktiva kan också välja att köpa och sälja sina aktier löpande under året beroende på hur de väljer att analysera. Det viktigaste är att hitta ett sätt som passar en själv och som man är nöjd med. Sen kan man också investera allt på en gång och sedan välja något av sätten ovan att balansera om efter, vilket är ett smidigt sätt att investera på en gång. Hoppas i alla fall att denna guide har gett dig en vägledning i hur du tänkt sätta upp din portfölj.

32 Comments on “Guide: 5 sätt att ombalansera en kvantitativ portfölj”

  1. Bra sammanfattande inlägg. Det är just dessa frågeställningar jag brottas med och precis som du säger gäller det att hitta sin strategi som man trivs med. Personligen vill jag vara förhållandevis aktiv, men har tidigare haft problem att jag varit för aktiv, vilket inte har lett till bättre avkastning. Någon form av strategi där jag gör något månadsvis tror jag dock att jag behöver. Börslabbetportföljen är startad bland annat.

    Så till en fundering. Du nämner under Ombalanseringsfrekvens att trendande strategier balanseras om årsvis och momentumstrategier balanseras om kvartalsvis. Men en trendande strategi är väl en momentumstrategi? Trenden bygger så att säga på momentum, eller har jag missförstått det? Är det så att, i trendande strategier är momentumrankningen en sekundär parameter, och att det är därför man bör ombalansera årsvis?

    1. Ja, det kan vara skönt att få vara lite aktiv. Kan också rekommendera mitt sätt att vara aktiv: ha flera olika portföljer/strategier/tillgångar att sätta in pengarna i. Så varje månad gör jag en värdering av läget och investerar i det jag tror mest på. Har också en liten lekportfölj där jag bara investerar med några tusenlappar i intressanta aktier etc.

      Ja, det stämmer. Momentumrankingen är sekundär i de trendande strategierna. Trots det kan det löna sig att balansera om halvårsvis och kvartalsvis med de trendande strategierna, men det är svårt att veta om det lönar sig i längden. Vid en uppskattad courtage + spreadkostnad på 0,5 % per byte, kostar det 1 % per år med halvårsbyte och 2 % med kvartalsbyte. Skillnaden i olika test jag läst är på de nivåerna, så det kan vara mer lönsamt, men det kan också kvitta i längden på grund av högre kostnader.

  2. Hej,

    Jag är nybliven entusiast som tidigare bara investerat i indexfonder med låga avgifter.
    Har nu startat upp en ’börslabbetportfölj’ och gjorde de första inköpen i Juli.

    Jag förstår dock inte riktigt hur man ska tänka vid balanseringen även om jag läst inlägget två gånger.
    Är det så enkelt att jag när jag byter aktie i en strategi en gång per år(om de fallit ur topplistan) köper en ny aktie för 1/12 av det aktuella portföljvärdet för den strategin? Eller ska alla aktier inom strategin ombalanseras årligen? Ska man även balansera mellan strategierna en gång per år så att alla får samma portföljvärde?

    Du skriver t.ex. ”Denna typ av ombalansering är något svårare och kan kräva en del kassa, då man måste jämna ut inköpen mellan månaderna (t.ex. om de tre aktierna som köptes i juni gick ner med -50 % och de tre aktierna som köptes i juli gick upp med + 50 %).”

    Jag lyckas dock inte pussla ihop hur jag ska tänka..

    Mvh
    något förbryllad nybörjare

    1. Hej! Som du nämner, det är svårare att investera på det sättet då man behöver en plan i början. Alla aktier ska bytas ut, men en per månad per strategi. Aktien du köpte nu i juli ska bytas mot en aktie som hamnar högre i strategin nästa år. Säg att aktien du köpte nu var topp 1 på listan. Den åker ner till 14:e plats nästa år, du ser då att aktie nummer 4 har du inte i portföljen. Du säljer förra årets aktie och köper aktie nummer 4 för 1/12-del av portföljvärdet. Sen gör du detsamma i augusti för den aktie du köpte i augusti i år, helt enkelt, säljer aktien du köpte i augusti och köper den som hamnar längst upp i screenern (om inte det är samma aktie, då behåller du den bara).

      Det kan vara bra att fördela om portföljerna årsvis så att de är likaviktade. Det kräver bara att du tänker igenom hur du gör. Som exempel:
      År 1: Investerar 1000 kr i en aktie varje månad i tre olika strategier. Totalt 1000 x 3 x 12 = 36 000 kr investerat.
      År 2: En strategi har gått upp med 30 %, de andra stått stilla, totalt värde 12 000 x 1,3 + 12 000 + 12 000 = 39 600 kr. Du har nyinsättningar på 3000 x 12 = 36 000 kr. Det innebär att totalt 39 600 + 36 000 kr = 75 600 kr ska investeras under år 2 och det är totalt 36 aktieinköp. Därmed investerar du 75 600 / 36 = 2 100 kr per aktie under år 2. Och så vidare för år tre. Därmed blir strategierna automatiskt likaviktade.

      Hoppas det hjälper!

  3. Blir lite fundersam här det blir svårt att räkna på resultat efter 1 år på alla aktier då man månadssparar för det återstår 1 månad för nästa aktie och värdet kanske ändrar sig ?
    Förstår om man sålt och köpt alla aktier samtidigt men så är ju inte fallet vid månadssparande ?
    Eller menar du att en aktie som var köpt i juli och ersätts nästa år så får man köpa för värdet man säljer den för +1000kr som man sparar ?

  4. Det är här det är det svåra med månadssparandet. Du måste bestämma dig i början av året att du ska investera tex 2000 kr i varje aktie. Om du nu köpt för 1000 kr per aktie året innan och den halveras i pris (endast värd 500 kr när du säljer) , då måste du ha tillräckligt med kassa för att kunna fylla på, alltså 1500 kr den månaden. Men motsatta också om den går upp. Så man måste alltid ha lite kassa om man ska månadsspara på det sättet. Går ju också bara att addera 1000 kr, men då blir fördelningen mycket ojämn efter ett tag.

  5. I exemplet med backtesting där du presenterar årlig avkastning , vilken av ovanstående strategier användes i beräkningen?

    1. Enligt artikeln ”Vad fungerar på Stockholmsbörsen?” (under ”varför Börslabbet”) så är det följande:
      ”Första årsredovisningen är från år 2000, vilket gör att portföljen formas år 2001-02-28 efter det att rapporterna kommit ut. Positioner hålls i ett år och uppdateras sista februari varje år. Testperiod är 2001-02-28 – 2017-02-28. ”

      1. Tack. Det är intressant att den enklaste metoden fungerade så bra. Det skulle vara intressant att se hur det andra strategierna fungerat, men jag antar att de beräkningarna blir mycket mer omfattande.

        Samtidigt skulle det vara intressant att se backtest i strategi 1 fast med start i olika månader för att se hur mycket timing spelar roll vid den strategin.

        1. Hej! Månaden påverkar något, också när man balanserar om på året. Men i stort sett är det inte så beroende av startmånad etc. Flera andra tester är gjorda så att man har löpande 12 olika portföljer som balanseras om under de 12 olika månaderna, så gör de i What Works on Wall Street. Har tyvärr inte kvartalsdata för bolagen för hela perioden, så skulle vara svårt att backtesta mer frekvent ombalansering eller ombalansering löpande under året på grund av det.

  6. En fråga om balansering och utvärdering.

    Om man månadssparar och har en aktie inköpt i Juli förra året, som man nu utvärderar, och som fortfarande placerar sig högt på listan, ska man då behålla den och investera mer i den även om den sjunkit i värde (dvs är billigare) så man balanserar den mot övrigt innehav? Och motsvarande om den har gått upp (dvs sälja av delar av innehavet i den aktien för att balansera den mot övrigt innehav).

    Och rent generellt, hur viktigt är det med en balanserad portfölj för att få ut max av de kvantitativa strategierna? Under ett år inbillar jag mig att det kan bli stora skillnader i de olika aktiernas värde (minskningar och ökningar), vilket innebär att strategierna bara är balanserad vid inköp vid årsinsättning och i princip aldrig vid månadsinsättningar? Eller har jag missuppfattat detta?

    Tack för ett bra inlägg.

    1. +1 på Poprors fråga – får inte heller ihop utvärderingen vid byte efter ett år samt ombalansering.

      Kan man säga att för börslabbet portföljen (månadsvisa investeringar) så gör man tre investeringar (ty 3 strategier) enl. ett förutbestämt belopp (t.ex. 3000 sek/mån) och håller de 3 investeringen orört OAVSETT vad i 12 månader? (dvs. ingen ombalansering – varken öka eller minska – under 12 månader)

      …och efter 12 månader: man behåller ENDAST bolagen om de fortf. är bland top 12 OCH fortf. är de högst rankade bolagen (i respektive strategi) som inte redan finns i ens portfölj. Så fort det finns ett ANNAT bolag – som EJ återfinns bland övriga bolag i strategin – som rankar högre, då köper man det istället?

      Med ovan har jag inte ens kommit in på ombalansering, kanske kan någon komplettera med frågor/input på praktiskt förfarande vid ombalansering?

      Riktigt bra att detta inlägg kommer upp iaf. – tack! Viktiga frågor att få tydlighet i framåt tror jag! 🙂

      Spontant tänker jag att man borde bygga ett verktyg för detta(varför inte appbaserad)…där man ger sina inparametrar (Välj strategi(er), välj investeringsfrekvens/kombinera investeringsfrekvenser, hur mkt vill du investera, mata in dina transaktioner (eller ännu bättre integrera mot nätbank) —> färdig screening/portföljdefinition, tracking av ens positioner och använda det för underlag för beräkningar vid ombalansering, pushnotiser vid bestämda tillfällen(t.ex. 1 gång i månaden) om vilket bolag man ska köpa/byta ut, pushnotiser med tydlig action efter 12 månader (”sälj X och köp Y för Z sek/behåll X och öka med Z sek etc.).

      1. Bra fråga. Om man ska göra som strategierna är backtestade ska man i så fall öka om aktien gått ner, eller minska om aktien gått upp. Fungerar oftast bäst att vara likaviktad. Så inför varje år behöver man bestämma sig för hur mycket man ska investera i varje aktie, om det är 3000 kr t.ex. eller så, behöver man justera upp eller ner sina positioner beroende på hur mycket de är värda efter ett år.

        Exempelvis:
        År 1 investerar man 1000 kr i varje aktie i totalt 3×12 = 36 aktier. Portfölj totalt 36 000 kr.
        År 2 sätter man återigen in 1000 kr i varje aktie i lika många aktier, sen säljer man av förra årets aktier. För enkelhetens skull har utvecklingen varit 0 % senaste året, så totalt blir det 2000 kr per position. Portföljen kommer i slutet av året vara på 72 000 kr. Om en aktie har gått ner, måste man i så fall köpa för mer om den ska behållas, motsatta om den har gått upp.

        Om frågan att portföljen inte är balanserad vid månadsinsättningar så är det detsamma vid årsinsättningar. Vid början av året är alla balanserade, men under året kommer de ha olika utveckling. Så i slutet av året innan ombalanseringen kommer också årsvisa portföljen vara obalanserad. Detsamma med månadsportföljen, bara att det visualiseras på ett annat sätt.

        @elliot Allt det du skrev stämmer, det är så det kommer att ske. Ombalanseringen sker praktiskt genom att du i början av året bestämmer hur mycket du ska investera i dina aktie. Intressant idé med verktyget också, kan ju vara intressant att lägga till Börslabbet framöver.

  7. Stort tack för ett klargörande svar. Kanske ett framtida inlägg om varför en balanserad portfölj är viktig vid kvantinvestering kunde vara av värde? (Ja, det kan det :-))

  8. Hej,
    Fortsatt tack för en bra en sida/tjänst och intressant information i både här i bloggen och på hemsidan.

    Lite frågor/funderingar:
    1) Om man bortser kostnaderna för courtage, spread och slippage vilken holding period ger bäst resultat för de trendande strategierna? Finns ju flertalet internetmäklare nu där courtage är gratis under vissa kapitalnivåer så ändrar förutsättningarna lite för mer frekvent re-balansering och handel.
    2) I artikeln ”Vad funkar på Stockholmsbörsen” antar jag att holding period för ”Sammansatt momentum” strategin är ett år, stämmer det? Har du gjort några back-test med kortare holding perioder för momentum strategin och vad ger isåfall bäst avkastning? Gärna om man kan bryta ut avkastningen från kostnader som courtage, spread och slippage. Om inte gjort och svårt att genomföra vet du några journal artiklar där liknande studier har gjorts som du skulle kunna peka emot?

  9. Hej,

    1. Jag har bara testat årsvis ombalansering, men det finns tester som visar att mer frekvent ombalansering är bättre. Det är svårt att testa däremot med Börsdatas databas, då kvartalsdata inte finns för hela perioden. Men kommer tests mer frekventa ombalanseringar framöver.
    2. Ja, det stämmer. Tog med den för att testa och såg att det gick bra att årligen. Men nästan alla tester jag sett bör man balansera om oftare, månadsvis eller kvartalsvis. Kommer testa det framöver, bara en del jobb innan då jag måste skriva om hela mitt backtestingprogram. Men det kommer här på Börslabbet i höst, så bara hålla utkik!

  10. Hej
    Är ny kund här.
    Jag ser att många frågor återkommer bland kommentarerna. Skulle du ha möjlighet att knyta en del teori med konkreta exempel såsom du gjort i ett kommentars svar, i guiderna?

    Här har du gjort ett bra exempel
    ”Det kan vara bra att fördela om portföljerna årsvis så att de är likaviktade. Det kräver bara att du tänker igenom hur du gör. Som exempel:
    År 1: Investerar 1000 kr i en aktie varje månad i tre olika strategier. Totalt 1000 x 3 x 12 = 36 000 kr investerat.
    År 2: En strategi har gått upp med 30 %, de andra stått stilla, totalt värde 12 000 x 1,3 + 12 000 + 12 000 = 39 600 kr. Du har nyinsättningar på 3000 x 12 = 36 000 kr. Det innebär att totalt 39 600 + 36 000 kr = 75 600 kr ska investeras under år 2 och det är totalt 36 aktieinköp. Därmed investerar du 75 600 / 36 = 2 100 kr per aktie under år 2. Och så vidare för år tre. Därmed blir strategierna automatiskt likaviktade.”

  11. Hej,
    Tack för en bra sida. Jag är sedan några dagar medlem och har hunnit läsa på mycket av det som skrivs här. Jag är sedan tidigare aktiv månadssparare i fonder och aktier, men desto mer passiv när det gäller att följa en tydlig strategi och detta vill jag råda bot på helt enkelt.

    Jag har också svårt att hänga med på exakt vad du menar med ombalansering i exemplet månadssparande så här kommer några frågor:

    1.
    I följande exempel:
    År 1: Investera 1000 kr i en aktie varje månad i tre olika strategier. Totalt 1000 x 3 x 12 = 36 000 kr investerat.
    År 2: En strategi har gått upp med 30 %, de andra stått stilla, totalt värde 12 000 x 1,3 + 12 000 + 12 000 = 39 600 kr. Nyinsättningar görs på 3000 x 12 = 36 000 kr. Det innebär att totalt 39 600 + 36 000 kr = 75 600 kr ska investeras under år 2 och det är totalt 36 aktieinköp. Därmed investeras 75 600 / 36 = 2 100 kr per aktie under år 2. Och så vidare för år tre. Därmed blir strategierna automatiskt likaviktade.

    Om jag då förstått saken rätt så inleds år 2 med att en ny ”ombalanseringsnivå” sätts för det kommande året, vilken i ditt exempel blir 2100 kr per aktie. I Månad 1 år 2 så ses då aktie nr 1 över (dvs den aktie som köptes månad 1 år 1). Denna aktie kan då antingen behållas eller bytas ut, men oavsett så ska det nya värdet blir 2100kr.
    Månads 2 år 2 så ses aktie nr 2 (dvs den aktie som köptes månads 2 år 1) över osv… Så alltså ombalanseras inte hela portföljen på en gång, en gång per år, utan nivån sätts en gång per år och sen så ombalanseras en aktie i taget månadsvis?

    2. Om jag påbörjar ett månadssparande nu i tex ”Trendande Värde” så antar jag att jag under månad 2 (när jag letar efter den högst rankade aktien som jag inte redan har i den portföljen) utgår från den senaste uppdaterade månadslista? Inte den initiala månadslista, så som den såg ut när jag påbörjade månadssparande, eller hur?

    3. Om jag sedan tidigare har ett sparande i aktier och indexfonder som jag vill allokera om efter de strategier som tillhandahålls här på börslabbet, är det något som du kan rekommendera mig göra då? Själv funderar jag på att kickstarta ett månadssparande i tre stycken Trendande portföljer med att köpa 12*3 aktier. Kommande månaders insättningar investeras sedan löpande som i ditt exempel. Eller kan jag tänka bättre?

    Tack på förhand.
    Martin

    1. Hej Martin!

      1. Det stämmer. År 1 gör man köp på på 1000 kr per aktie. År 2 gör man köp på 2100 kr per aktie. Helt enkelt, allt som ska investeras under året delas upp i 36 lika delar. Som du säger ombalanseras inte portföljen på en gång, utan utspritt under året. Om man endast skulle investera en gång per år skulle det vara lika. Första året i 36 aktier á 1000 kr per aktie. Andra året 36 aktier á 2100 kr per aktie. Men allt på samma gång. Skillnaden är bara att man sprider ut inköpen under året.

      2. Det stämmer. Listorna kommer att uppdateras och det fina med månadssparandet är att man hamnar oftare i de längst upp i screenern då aktierna rör sig under året. Topp 5 i juni behöver inte vara samma som topp 5 i december. När man tar den högsta som man inte har i portföljen är man alltid bland toppaktierna i strategin och behöver sällan ta de längre ner.

      3. Det kan man helt klart göra. Gjorde liknande när jag kickstartade mina kvantitativa portföljer. Köpte alla fyra samtidigt, för att sedan balansera om de en gång per kvartal (alternativ 2 ovan). Men kan också vara bekvämt att gå över successivt. Gjorde det innan, men var lite surt i efterhand eftersom strategierna gick bättre än övriga aktieinnehavet. Men de kan gå sämre enstaka år, så det är viktigt att ha i åtanke.

      Hoppas det hjälpte dig i ditt sparande. Fråga gärna mer om du undrar!

  12. Hej,

    Hur ser du på att vid ombalansering enligt 1. Enkla portföljen som egentligen nyinsättning sker först efter 1 år, att istället öka i de aktier som har haft negativ utveckling varje månad för att på så sätt försöka hålla portföljen mer likaviktad och samtidigt få in ett månadssparande?

    1. Hej,

      Det är svårt det där, tänker lite som dig när det gäller min egen Shareville-portfölj: https://www.shareville.se/medlemmar/investerarfysikern/portfolios/99468/yield I den sparar jag enligt liknande koncept som sammansatt värde, med en uppdatering per år. Under året gör jag enstaka insättningar på inte för stora belopp. När jag gör det likaviktar jag portföljen. Den har gått bra hittills, vilket kan göra att det är en bra strategi.

      Kollar man till forskningen går oftast portföljer som likaviktas månadsvis bättre. Däremot så är dessa också uppdaterade månadsvis, vilket gör det lite missvisande. Tanken med trendportföljerna är däremot att hänga på aktier som går bra och sälja de som gått dåligt, alltså behåll vinnare och sälja förlorare. Med likaviktning blir det tvärtom. Så det är en avvägning.

      Kan inte säga exakt vilket alternativ som är bäst men tror att det inte påverkar mycket hur man gör. Som sagt har det gått bra för mig när jag ökat i de som gått ner och avkastningen är i stort sett densamma som för övriga portföljer. Det har ju ändå inte det någon avgörande betydelse hur man gör eftersom inköpen endast är en liten del av portföljen.

  13. En fundering kring – 4 Trendande månadsportfölj. Screenern visar ju topp 20 bolag, och om två eller fler bolag en månad inte längre finns med på screenern, får man antingen sälja av alla och göra nya inköp i strategin eller sälja slumpvis sälja av en för att det ska bli för många transaktioner. Har du någon fundering kring detta?

    1. Tanken med den trendande månadsportföljen är att sälja av en per månad för att inte ha för stor omsättning. Så om nu flera åkt ur screenern får du välja slumpmässigt en att sälja, förslagsvis den som gått ner mest i pris eftersom det styr rankningen i de trendande screeners.

  14. Själv använder jag ”kvartalsportföljen” och har valt fyra strategier som jag ombalanserar var 6:e månad, istället för årsvis. Förstår att gränsen är hårfin i spread och courtage för om jag verkligen tjänar på det jämfört med årsvis.

    Så till mina frågor:
    1. Har du koll på om just Trendande utdelning är lämplig att ombalansera halvårsvis, eller måste den helt enkelt ombalanseras årsvis för att man inte ska missa utdelningar.

    2. Om man ombalanserar Trendande utdelning årsvis, vilken månad tror du då är bäst lämpad? Tex 1:a mars som jag valt nu.

    1. Ett förtydligande. Ser att det finns något som heter ”Börslabbets kvartalsportfölj”. Det är inte den jag menar nu. Har helt enkelt fyra strategier utspridda över året, som balanseras var 6:e månad vardera.

      1. Hej! Först vill jag säga att jag är precis på väg att skriva en mer omfattande studie om dina frågor, med svar på skillnad på avkastning beroende på när man balanserar om (jämför kvartalsvis med årsvis) och effekt på vilken månad. Så som svar på dina frågor:

        1. Testade trendande utdelning årsvis och halvårsvis och det är något bättre med halvårsvis än årsvis.

        2. 1:a mars är bra ombalansering. Klart bättre än 1:a februari innan utdelningen är utanonserad och senare då den har skett.

  15. Brottas också mycket med det här med frekvens och kriterier för ombalansering.
    Vad gäller det sistnämnda blir det än mer knepigt i portföljer med flera faktorer, så som alla trendande är. För värde, som du nämnt, är ju effekten mycket mer långsam än t ex momentum. Frågan är också vilken man egentligen låter styra. Bara för att ett papper t ex inte längre är på listan (men fortfarande exempelvis topp 20% av bruttolistan) är det troligtvis dumt att kasta ut den. Likadant om den t ex hade hamnat precis utanför motsvarande värdelista men fortfarande har OK (men inte topp 20) momentum – vilket är ett väldigt vanligt scenario.

    En liten annan, men ändå ganska relevant, fundering är också kring det lilla univers som Stockholmsbörsen faktiskt utgör. Här rankas det efter relativa värden utan något annat än yttre gränser för absoluta, varför det blir en ganska tydlig skillnad i bredd om man tar in fler marknander så som de resterande nordiska. Man riskerar alltså, oavsett strategi, att köpa papper med ganska dåliga faktormått – speciellt när man använder flera faktorer och urholkar styrkan av dem.

    1. Hej! Det är det som enkelt går att se med backtest, för att om man balanserar om det oftare så testar man hur ofta man kastar ut en aktie. Som du nämner är värde mer långsam än momentum och i de trendande portföljerna är regelbunden ombalansering mindre viktig än de med ren momentum. Att gå från kvartalsvis till årsvis ombalansering i de trendande portföljerna skiljer avkastningen med 1-3 %, vilket inte är lika markant skillnad som 10 % för momentumportföljen: https://borslabbet.se/hur-manga-aktier-hur-ofta-och-nar-ska-man-balansera-om-portfoljen/ I rena värdelistan är det ingen skillnad med årsvis ombalansering. Att göra ombalanseringen mer komplicerad är inte heller riktigt lönt och ger inte mycket mervärde, bästa är att ha enkla regler man orkar att följa under flera år.

      Ja, det stämmer, Stockholmsbörsen är liten så faktormåtten blir snäva. Men det gör också att man får bäst resultat med koncentrerade portföljer som visats här: https://borslabbet.se/hur-manga-aktier-hur-ofta-och-nar-ska-man-balansera-om-portfoljen/ Trots det har resultaten visats att faktorerna ger minst lika bra avkastning om inte bättre än resultat för breda marknader som hela USA eller Europa. Så trots det är en liten marknad går det bra att investera efter faktorer. Dessutom är konkurrensen liten i Sverige, vilket gjort att faktoravkastningen fortsatt är relativt högre än i USA.

  16. Hej!

    Jag undrar om det inte kan finnas en vits med att välja strategi efter marknadsläge? Om mycket indikerar att vi nu är inne i en björnmarknad tänker jag att trendande utdelningsstrategi och trendande värde möjligen passar bättre än momentum?

    Hur ser du på det?

    1. Hej Gunnar! Har kollat på det men det är svårt tyvärr och jag vet ingen som riktigt lyckats bra med just det eftersom det kan variera mycket över olika cykler. Om vi kollar på Börslabbets strategier (https://borslabbet.se/borslabbets-strategier/) så presterar dessa ganska jämnt och liknande mot övriga börsen, både om man kollar nedgångar (https://borslabbet.se/wp-content/uploads/2018/01/strategies_rolldrawdown.png) och överprestation mot börsen (https://borslabbet.se/wp-content/uploads/2018/01/strategies_rolloverperformance.png). Exempelvis presterade alla bra under perioden 2001-2004, medan de alla gick ner med övriga börsen under 2007-2009. De gånger sammansatt momentum presterade lite sämre mot övriga strategier var 2004, 2014 och 2016, ingen direkt relaterad till någon större börskrasch. I stort sett är det svårt att välja strategi utifrån marknadsläge.

      Däremot har jag kollat på trendföljning och hedge på Börslabbetportföljen vilket man kan göra (https://borslabbet.se/trendfoljning-och-hedge-pa-borslabbetportfoljen/). Och även om det är svårt att välja strategi efter marknadsläge så finns det en underliggande cyklisk prestation i faktorer som tas upp på ett bra sätt i detta inlägg (https://www.factorinvestor.com/blog/2016/6/1/a-factor-investors-perspective-of-the-economic-cycle). Trots det är det ändå svårt att tajma, men ändå bra att känna till att prestationen sker i cykler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *