Börsåret lider snart mot sitt slut och för de flesta investerare har höstens utveckling inte gett mycket att hurra för. Än värre ser det ut för de som investerar kvantitativt, då vi redan sen i somras började se en nedgång i strategierna. Detta till motsats från första halvåret, då strategierna gav riktigt god avkastning. Det fina med just kvantitativa strategier är att vi kan använda historien som guide och faktum är att årets utveckling är mycket lik ett tidigare år; nämligen år 2007.
Först och främst gäller det likheter med konjunkturcykeln och ekonomin i övrigt. Konjunkturen toppade år 2007 efter att ha legat i överhettat läge sedan januari 2006. Liknande hände nu, med en barometerindikator som indikerat överhettat läge sen januari 2017 (se grafen nedan). Liksom då värderades mycket av börsen upp i slutet av cykeln och man såg ett högre risktagande. Bostadspriserna i USA hade också börjat falla under 2006, liknande som de började göra här i Sverige under förra året. Alltså finns det mycket likheter när det kommer till makroekonomin med 2007.
Men det är inte bara i ekonomin som helhet där historien upprepar sig, utan också i Börslabbets strategier. Som tidigare nämnt såg vi riktigt god utveckling i strategierna under våren i år. Detsamma hände 2007, där året började riktigt bra för Börslabbets strategier (se tabell nedan). Därefter tog de en ordentlig vändning och under andra halvåret 2007 gick strategierna ner med -25 %. Det gjorde att de underpresterade index med över 10 % under andra halvåret, likt vad de gjort i år. Därefter klarade de björnmarknaden något bättre än index, förutom under den ordentliga kraschen hösten 2008.
Kollar vi på utvecklingen för strategierna under björnmarknaden 2007-2009 syns det att strategierna underpresterade initialt. Men vad som syns sen är att strategierna klarade sig klart bättre genom kraschen än index. Speciellt under 2008, då börsen gick ner med -40 % medan strategierna endast gick ner med -25 % till. Alltså, vid årsskiftet 2007/2008 hade man redan upplevt halva börsnedgången i strategierna.
Det är inte heller bara vid 2007 som kvantitativa strategier underpresterade initialt i en börsnedgång, utan detsamma hände i USA år 2015. Då såg man först en initial nedgång i de kvantitativa strategierna som sedan förstärktes när övriga börsen gick ner. Totalt gick de kvantitativa strategierna ner med -30 % medan övriga börsen endast gick ner med -14%. Läs mer i mitt tidigare inlägg “Strategier som underpresterar” från oktober.
Det finns inget konsensus om vad det är som gör att kvantitativa strategier underpresterar i början av en börsnedgång, men det finns en del underliggande mekanismer. En förklaring till strategiernas underprestationen är att det som plötsligt fungerat bra under tjurmarknaden är det som ingen vill ha när börsen går ner. Det gör att många förvaltare byter ut sina aktier mot det som är mer defensivt och när denna rotation sker underpresterar strategierna. Det kan man inte minst märka bland teknikaktierna där det gick ifrån att alla ville ha dem till att ingen ville ha dem.
Att de kvantitativa strategierna går ner initialt i en börsnedgång är också en stor anledning till att det är svårt att applicera markandstajmning på kvantitativa strategier. Trots att trendföljning fungerat bra på Stockholmsbörsen sedan 1901 har det inte fungerat direkt bra på Börslabbets strategier förutom att skydda mot stora nedgångar. Som syns i grafen ovan underpresterade kvantitativa strategier när börsen vänder nedåt, för att sen överprestera när börsen vänder uppåt. Samma i år då man först gick ur börsen nu under hösten när strategierna redan underpresterat en del.
Nu har börsen gått ner med drygt -15 % och de kvantitativa strategierna har gått ner med ca -25 %. Det är mycket likt utvecklingen under 2007. Om nu 2019 blir en upprepning på 2008 är ännu oklart, men det kan vara bra att komma ihåg att 2008 var ett extremfall med en nedgång på -40 %. Med historien som guide är det också bra att komma ihåg att man under kraschen 2008-2009 redan vid detta stadie upplevt en stor del av börsnedgången.
Vi får nu se vad kommande året har att bjuda på och det är bra att komma ihåg att när väl börsen vänder upp igen brukar kvantitativa strategier ge bättre avkastning än övriga index. Dessutom har årets nedgångar gjort aktierna i Börslabbets strategier riktigt billiga nu. De 40 billigaste aktierna efter sammansatt värde värderas till P/E 10, P/S 0,6, EV/EBITDA 6,4 och ger 5,5 % i direktavkastning. De 40 aktierna som ger mest utdelning har i snitt 7 % i direktavkastning. Som jag skrev tidigare i höst är det vettigt att vara försiktig, diversifiera och tänka på cyklerna efter en lång börsuppgång, men allteftersom börsen går ner börjar det bli dags att rotera tillbaka i aktier och vara mer offensiv.