Det är nu två år sedan Börslabbet lanserades och jag tänkte gå igenom avkastningen för strategierna senaste året. Det vi sett senaste året är en allmän underprestation för kvantitativa strategier världen över, något som också skett här i Sverige. Genom att i detalj undersöka hur strategierna gått kan vi bli något klokare i vårt kvantitativa sparande och det är just det som är tanken med detta inlägg.

Då det enkelt går att följa avkastningen för kvartalsvis ombalanserade strategier genom Börslabbets kvartalsportfölj har jag valt i detta inlägg fokusera på avkastningen om man ombalanserat årligen. Då resultaten kan skilja en del från vilken månad man startar har jag valt att ta fram resultat för tre olika startdatum under våren 2018. Jag har också tagit fram resultat för topp 5 till topp 20 aktier för att illustrera hur det kan gå för olika koncentration för portföljen.

Jag tänkte också att detta inlägg kan passa bra som inspiration för den som vill investera årligen och är nyfiken på hur det gått de senaste två åren. Som jag nämnde i inlägget “Årsvis eller kvartalsvis ombalansering” kan en årligt ombalanserad portfölj passa den som vill vara mindre aktiv, har större kapital att investera (eller mycket litet kapital) och som vill ha en bredare portfölj. Det kan också vara psykologiskt bekvämt att investera årligen, istället för att hoppa mellan de senaste aktierna varje kvartal. På så sätt kan man få en näst intill “buy-and-hold”-portfölj där man successivt ökar i aktierna som sen byts ut årligen.

I och med det har jag också tankar på att göra om den nordiska portföljen till en årligt balanserad portfölj vid nästa ombalansering. Detta också då investeringar utomlands kostar mycket i växlingsavgift och kan innebära flera procentenheters kostnad per år vid kvartalsvisa byten (utöver courtage och spread). På så sätt visas flera olika sätt att investera på lokalt och den svenska och den nordiska portföljen kompletterar varandra bättre.

Svenska strategier

Nedan visas årsavkastningen exklusive utdelning för de trendande strategier utifrån olika startdatum under våren 2018. Alla aktiekurser är tagna från när de hamnade i screenern och från uppdateringen ett år efteråt. Utdelningen utelämnas för att förenkla beräkningen. Avkastningen visas för vardera strategi för sig och vad en total portfölj (snittet) skulle gett med dessa. Som syns är avkastningen mycket varierande och det har varit ett år man inte velat investera koncentrerat (topp 5).

Kollar vi resultatet har Trendande kvalitet gått sämst och Trendande utdelning gått bäst. Trendande värde gav ganska olika resultat beroende på startdatum, från positivt resultat med portföljen som startade sista mars till klart negativt för portföljen som startade sista maj. Men ser vi portföljen som helhet är skillnaden inte markant stor för startdatum förutom för topp 5.

Kollar vi däremot på utvecklingen för i år för de olika portföljerna har de gått bättre än börsen. Speciellt aktierna i Trendande kvalitet har gått upp mycket sen årsskiftet. Så det var främst hösten som ledde till strategiernas underprestation.

En förklaring till att portföljen gått dåligt det senaste året var på grund av att det som var föregående års vinnare sen blev det senaste årets förlorare. Det innebär dels att strategierna var tungt investerade i sektorer som råvarubolag och betting & spel, men också enskilda vinnare som G5 Entertainment, LeoVegas och Nolato som alla tappat mycket det senaste året.

För att jämföra var resultatet det motsatta föregående år (visas nedan). Där Trendande kvalitet gick klart bättre än Trendande utdelning. Det var också bättre att vara mer koncentrerad då strategierna gick bra.

Hade man haft en portfölj som investerat/ombalanserat vid månadsskiftet maj/juni senaste två åren (Börslabbet lanserades i början av juni 2017) utefter de trendande strategierna hade man fått en avkastning exklusive utdelning på -11,8 % för topp 5, +0,6 % för topp 10 och -2,8 % för topp 20 mot OMXSPI som gett -1,9 % för perioden. Alltså under index för topp 5, något bättre för topp 10 och något sämre för topp 20. Därmed har det varit bättre att vara diversifierad de senaste två åren.

Norden

Avkastningen exklusive utdelningar för de nordiska strategierna visas nedan för samma tre startdatum som ovan. Som syns var det i linje med index för portföljen som startade i slutet av mars, men klart under för de som startades i slutet av april och maj. Också här har det varit mer gynnsamt att investera i topp 10 och 20 mot topp 5. Allmänt har de nordiska strategierna gått något bättre än de svenska (den som gått bäst visas kolumnen längst till höger).

Här har det främst varit ett dåligt år för Trendande värde medan Trendande kvalitet gett ganska spridda resultat (i motsats till Sverige).

Trots likvärdig avkastning för de svenska strategierna har avkastningen sett ganska annorlunda ut under året. Under hösten gick de nordiska strategierna klart bättre än de svenska, medan de nu under våren gått sämre. Så det kan skilja ganska en del mellan både Sverige och Norden i resultat för prestation för olika perioder och i enskilda strategier.

Koncentration

Det är intressant att se här svart på vitt hur koncentrationen spelar roll i avkastningen enskilda år för de olika strategierna. Speciellt är det intressant att se då det skett efter den backtest-period som ligger till grund för studien “Hur många aktier, hur ofta och när ska man balansera om portföljen?”. Där visades att 5 aktier är att föredra mot 10 eller 20 aktier i portföljen. Men som vi sett senaste två åren har det gett olika utfall och man hade fått bättre avkastning med ett mer diversifierat sparande under perioden.

Vad som visats här har varit fallet att man investerat i de trendande strategierna med årlig ombalansering. Hade man istället investerat kvartalsvis som Börslabbets kvartalsportfölj i topp 5 aktier hade avkastningen varit +20 % under 2017-05-31 – 2018-05-31 och sedan -15 % under 2017-05-31 – 2018-05-31. Det hade gett en avkastning på +2 %. Alltså gav det bättre resultat med en koncentrerad portfölj som uppdateras kvartalsvis än den årligt ombalanserade portföljen. Mycket på grund av att man tar in de senaste aktuella aktierna och tar bort de som slutat ha bra momentum.

På grund av dessa anledningar kan det vara bättre att en portfölj som investeras årligen innehåller 10 eller mer aktier i vardera strategi. Dels för att ge jämnare avkastning och dels för att det är så sällan man uppdaterar portföljen så att aktier lätt försvinner ur den faktor man vill vara exponerad mot. Det är vad som är tänkt att implementeras i den nordiska årsportföljen och som vi sett senaste året hade det gett diversifiering till en koncentrerad kvartalsportfölj.

Vad vi också sett ovan ger det en diversifiering att balansera om under olika tillfällen på året. Därför är tanken att den nordiska ska balanseras om vid månadsskiftet augusti/september för att komplettera de andra portföljerna här på Börslabbet.

Sammanfattning

Som vi sett för det senaste året har det inte varit det bästa året att investera kvantitativt, speciellt i en koncentrerad portfölj. Att det kommer år av lägre avkastning är något som hör till när man investera kvantitativt på grund av deras cykliska natur. Vad vi också ser är att det kan ge en diversifiering med att investera kvantitativt på flera olika sätt och marknader. Exempelvis var det bättre att investera i norden i höstas medan det var bättre att investera i Sverige i vår.

Nu får vi se vad det leder till framöver och vad kommande år har att bjuda på. I ett kommande inlägg kommer jag också gå igenom senaste årets avkastning för de amerikanska strategierna.